Förvaltningsberättelse

Huvuddelen av den verksamhet som bedrivits inom ramen för regional utveckling redovisas under fokus­områdena Hög attraktivitet, Ökad konkurrenskraft och Stärkt delaktighet. Ett arbete som överskrider samtliga fokusområden är dock arbetet med Hallands strategi för hållbar tillväxt. Arbetet har engagerat många medarbetare och strategin antogs under hösten 2021.

I samband med färdigställandet av den nya strategin har även en uppföljning av tillväxtstrategin 2014–2021 tagits fram. Uppföljningen är en måluppföljning som fokuserar på de indikatorer som mäts på samhälls­nivå, och inte Region Hallands arbete inom ramen för strategin. Målet om att bli en mer attraktiv region, samt målet om att bli en mer inkluderande ­region, har uppnåtts. Målet om att bli en mer konkurrenskraftig region har inte uppnåtts. Under året har en analys- och uppföljningsplan som tydliggör hur den nya strategin kommer följas upp arbetats fram.

Nedan följer en redovisning av verksamheterna kultur och skola samt kollektivtrafiken, tillsammans med en redovisning av kvalitetsindikatorerna inom dessa verksamheter.

Kultur i Halland

Trots pandemin, men också tack vara lättade restriktioner från sommaren, har Kultur i Halland kunnat genomföra flera aktiviteter som bidrar till de över­gripande målen. De mindre projekt och aktiviteter som samlat färre deltagare har varit en förutsättning för framgångsrikt arbete i det fysiska rum som begränsats så hårt av restriktioner. Barn och unga har under året, trots omfattande insatser från kommuner och region, fått kraftigt minskad tillgång till kulturupp­levelser och eget skapande genom kultur­aktiviteter.

Under året har en översyn gjorts av det regionalt subventionerade kulturutbudet för barn och unga som presenteras i början av 2022. Under våren bildades även en arbetsgrupp med inriktning på kultur för välmående och psykisk hälsa hos unga. Insatser har gjorts för att utveckla samverkan med kulturskolorna och för att i större utsträckning nå gymnasieelever.

Språkstart Halland har under året fortsatt sitt arbete i Hylte där treårspaketet delats ut till samtliga barn samt i Kungsbacka som arbetar i två utvalda områden. Re­striktionerna under pandemin har gjort att nya arbetssätt prövats, både digitala träffar och möten utomhus.

Under året har Musik Hallandia utökat arbetet gent­emot barn och unga. Det har gjorts bland annat genom det nationella samarbetet Rösträtt – sång på förskolan och projektet Systrarna – Halland, som startades 2021 för att lyfta unga kvinnor i deras musikskapande för att på sikt öka jämställdheten på musikscenen. Tre musikfestivaler har genomförts i sam­arrangemang mellan Musik Hallandia och olika aktörer i kommunerna. Rum för Dans kunde genomföra sex av 14 planerade föreställningar. Art Inside Out har genomfört residens i tre kommuner och Hela Halland läser har genomförts i samarbete med folkbiblio­teken.

Kvalitetsindikatorer Kultur och skola

Handlingsplanen för Attraktiv konstregion har resulterat i ett framgångsrikt samarbete mellan regionala, kommunala och privata utställare som samlades kring ett gemensamt modetema i utställningar på 13 platser i hela Halland. Genom konkreta samarbeten som dessa stärks samverkan mellan olika aktörer.

Kultur i Halland har genomfört flera kompetensutvecklande insatser som samlat deltagare från samtliga kommuner, bland annat en utbildning och introduktion till kulturarvsområdet, en halvdag om studieförbundens möjligheter och utmaningar och två utbildningstillfällen om Små barn i en digital värld. VIAkub Halland har genomfört omfattande kompetenshöjande insatser för företag och organisationer. Inom ramen för Regionsamverkan Sydsverige har det konstnärliga utvecklingsprogrammet Skrivyta Syd startat.

En samlad uppföljning och analys av de insatser som gjorts under året utifrån Hallands kulturstrategi & kulturplan 2021–2024 kommer att göras under första halvåret 2022.

Skolverksamheten

Verksamheten vid regionens skolor har liksom alla andra verksamheter påverkats av rådande pandemi. Dock har regionens tre skolor haft full drift i gång med i st
I skolornas egna kvalitetsenkäter gentemot elever och deltagare framgår att de allra flesta är mycket nöjda med undervisningen och skolorna som helhet. Verksamheterna har dock inte kunnat ha öppna hus i normal omfattning och folkhögskolornas sommarkurser drabbades av pandemin genom att bara ett fåtal aktiviteter kunde genomföras.

Utvecklingen av kollektivtrafiken i Halland görs utifrån principerna i Regionalt trafikförsörjningsprogram 2021 – 2025. Principerna kvarstår och kollektivtrafikplanen för 2022, som tas fram årligen av Hallands­trafiken, antogs i juni 2021. Process för framtagande av Kollektivtrafikplan för 2023 pågår och under hösten 2021 hölls dialoger med kommunerna.

Pandemin har kraftigt påverkat Hallandstrafikens verksamhet i form av minskat resande och intäkter samtidigt som kollektivtrafiken har upprätthållits utifrån dess grundläggande samhällsfunktion. Det har varit viktigt att kollektivtrafiken fungerat för att de människor som måste resa och att dessa kunnat nyttja kollektivtrafiken även under pandemin till skola eller arbete utan risk för trängsel eller ökad smittspridning. Restriktioner om att undvika att åka kollektivt till förmån för andra färdmedel resulterade i en resandeminskning om 7,3 procent jämfört med 2020. Vid jämförelse med tidpunkt före pandemin (2019) minskar resandet med 44,2 procent. Under 2021 har resandet succesivt ökat och landar i slutet av året på nivåer om 70–85 procent per trafikslag vid jäm­förelse med 2019. ­Kollektivtrafikens marknadsandel, det vill säga an­delen resor med kollektivtrafiken av totalt antal motoriserade resor har minskat kraftigt. 2019 var marknadsandelen 18,1 procent vilket ska jämföras med utfallet för 2021 om 12,4 procent. Totalt gjordes 11,2 ­miljoner resor med tåg och buss i Halland vilken kan jämföras med att 20 miljoner resor genom­fördes vid tidpunkt före pandemin.

Kvalitetsindikatorer Kollektivtrafik

Den regionala koncernen redovisar ett resultat på 1 328 mnkr för verksamhetsåret 2021. Den stora resultatförbättringen under 2021 förklaras främst av de extra statsbidrag som regionen har fått under den rådan­de pandemin, en stark utveckling av regionens skatteintäkter, samt att regionens driftnämnder upp­visar positiva avvikelser mot budget. Koncernens solidi­tet inklusive pensionsförpliktelser, uppvisar en ­positiv trend och har under den senaste femårs­perioden stärkts med 25,1 procentenheter. Ingen region ändrade skattesatsen under 2021 och medel­skattesatsen i riket är oförändrad på 11,56 kronor. ­Region Halland har den sjunde lägsta skattesatsen i riket. Varken regionen eller Hallandstrafiken AB har någon långfristig låneskuld. Antalet snittanställda i koncernen har under de senaste fem åren ökat med 534 anställda eller 6,6 procent, vilket är något högre än den procentuella befolkningsökningen i Halland som uppgår till 4,8 procent.

För att förstå Region Hallands resultat och ställning är det viktigt att ha kunskap om eventuella risker, ­såväl externa som interna, som kan påverka koncernen.

Demografiska utmaningar

Regionerna står inför stora ekonomiska utmaningar där kostnaderna för välfärden ökar snabbare än intäkterna. Den demografiska utvecklingen innebär en åldrande befolkning och är en avgörande samhällsutmaning. Den leder till en ökad försörjningsbörda för den förvärvsarbetande befolkningen, ett ökat behov av välfärdstjänster och ett ökat kostnadstryck på ­offentlig sektor. Den ökade efterfrågan på välfärd ökar även behovet av personal inom hälso- och sjukvård där kompetensförsörjningen är en stor utmaning.

Säkerhet och krisberedskap

Regionen ser en fortsatt trend med ökat antal inci­denter inom personsäkerhet, såsom hot och våld mot förtroendevalda. Regionens krisberedskap och robusthet behöver också stärkas ur ett riskperspektiv. Det handlar om att skapa säkra kritiska försörjningssystem inom exempelvis livsmedel, skyddsutrustning och läkemedel, el, IT, vatten med mera. Utvecklingen visar att det behövs en ökad förmåga att kunna hantera olika hot och allvarliga händelser som sker parallellt. Det behövs en flexibilitet för att kunna hantera kända hot och risker, men även sådant vi ännu inte kan förutse. Pandemiåren har fört med sig en snabb digital utvecklingstakt i regionens verksamheter. Samtidigt sker allt fler cyberattacker mot offentliga aktörer, där Region Halland inte är undantaget.

Effekter av pandemin

När pandemin väl har klingat av har regionen flera utmaningar att hantera: Hur kan verksamheten effektiviseras, hur ska de demografiska ­ut­­­maningar­na med ett ökande välfärdsbehov hanteras. Och hur kan regionen ta om hand den verksamhet som har behövt skjutas upp under pandemin. Här kan nämnas rehabilitering av långtidssjuka i covid-19; att möta den förvärrade sjukdomsbild för andra diagnoser som kan ha uppstått på grund av färre kontroller; minskad screening och minskat vård­sökande; att hantera de förlängda köerna till operationer och andra behandlingar som skjutits upp; att ta hand om personalen som har haft ett påfrestande arbete under pandemin, samt att hantera psykisk ohälsa och ­socia­la problem som isolering och andra ­påfrestningar kan ha fört med sig. Pandemin har även inneburit ett kraftigt minskat resande, vilket har skapat ett ekonomiskt underskott för regionens bolag, främst Hallandstrafiken AB. Regionen har beslutat att kompensera bolaget ekonomiskt.

Konjunkturutveckling

Regionens största intäktskälla är regionskatten som står för 62 procent av de externa intäkterna. Detta innebär att skatteintäkternas utveckling har en av­görande betydelse för regionens ekonomi. Antalet arbetade timmar är basen i regionens skatteunderlag. En försvagad konjunktur med en minskning av an­talet arbetade timmar i samhället påverkar utvecklingen av skatteunderlaget. Samtidigt påverkas skatte­underlaget även av utvecklingen av löner, pensioner och beskattningsbara transfereringar.

Stora investeringsbehov

Region Halland har gamla lokaler som delvis har ett stort renoveringsbehov och inte heller i alla delar är anpassade för framtidens hälso- och sjukvård. Detta leder till stora investerings- och finansierings­behov som är osäkra både vad gäller storlek och när i tiden de förväntas uppstå. Risken och osäkerheten blir ännu större då regionen saknar en lokalförsörjningsplan (under framtagande), där både fastighets­tekniska behov och verksamhetsbehov prioriteras långsiktigt tillsammans. Investeringsplanen blir därför relativt kortsiktig och styrs mest av akuta behov som behöver tillgodoses för att upprätthålla befintlig kvalitet i vården.

Finansiella risker

Den av regionfullmäktige beslutade finanspolicyn innehåller riktlinjer och regler i form av risk­mandat och limiter för finansverksamheten i regionen. ­Region Halland är exponerat för främst följande finansiella risker: kredit- och likviditetsrisk samt marknadsvärdesrisk i finansiella placeringar.

Kredit- och likviditetsrisk

Regionen placerar likviditet i räntebärande värde­papper främst utgivna av stat, kommuner och av dessa helägda dotterbolag, bank- och bolåneinstitut samt av svenska företag. Placeringar ska göras i värdepapper med god likviditet och där löptiderna inte är längre än prognostiserat framtida utflöde av likviditet.

Marknadsvärdesrisk i finansiella placeringar

Enligt finanspolicyn får finansiella placeringar göras i såväl räntebärande värdepapper som ­aktier. An­delen aktier får dock uppgå till maximalt 50 procent av portföljens värde. Per den 31 december 2021 bestod regionens finansiella placeringar till 45 procent av aktier (marknadsvärde) och resterande del av räntebärande värdepapper. När aktieandelen överstiger 50 procent har regionen två månader på sig att reglera värdet. Se även tabell Kapitalförvaltning – pensions­medel under rubriken Utvärdering av resultat och ekonomisk ställning.

Regionstyrelsen har under 2019 beslutat om en riktlinje vilken anger ramarna för hur styrningen ska ske inom Region Halland. Syftet är att beskriva hur regionfullmäktiges beslut omsätts i praktiken samt att fastställa hur arbetet med planering, genomförande och uppföljning ska ske för att säkerställa:

• Förutsättningar för en god livskvalitet hos in­vånarna


• att regionfullmäktiges mål och ambitioner uppnås


• att lagstiftning och intern styrning efterlevs


• en styrning med fokus på verksamheternas syfte en god ekonomisk hushållning.

Regionstyrelsen utövar sin uppsiktsplikt över nämnderna genom att erhålla en överblick över alla verksamhetsplaner. Regionstyrelsen har ett ansvar för helheten när det gäller att samordna nämndernas insatser med syfte att nå regionfullmäktiges mål och ambitioner. Utifrån de mål och indikatorer som konkretiserats i nämndens/styrelsens verksamhetsplan skapas aktiviteter och åtgärder som ska planeras och tidsättas med ett tydligt ansvar. Innehållet i verksamhetsplanen ska löpande stämmas av och analyseras för att säkerställa genomförandet av både verksamhetens uppdrag och utvecklingsarbetet

Enligt kommunallagen ska en region ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det är region­fullmäktige som beslutar om finansiella mål och mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För att bedöma huruvida Region Halland uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning behöver resursåtgången värderas till­sammans med verksamhetens måluppfyllelse.

Region Hallands riktlinje för god ekonomisk hushållning anger följande: God ekonomisk hushållning innebär enligt Kommunallagen att regionens såväl finansiella som verksamhetsmässiga mål uppnås. Det betyder även att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt samt sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer. Regionens budget ska innehålla finansiella mål, samt mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning.

I Mål och budget 2021 har regionfullmäktige be­slutat om åtta fokusområden. Årets fokusområden är utvalda för att på kort och medellång sikt bidra till att uppnå Region Hallands övergripande, långsiktiga strategier.

Den sammantagna bedömningen är att Region ­Halland uppnår en god ekonomisk hushållning i förhållande till regionfullmäktiges mål. Sju av totalt åtta fokusområden har uppnått måluppfyllelse för helåret 2021. Fokusområdet Ökad konkurrenskraft har inte uppnått måluppfyllelse för helåret 2021.

För en utförlig beskrivning av bedömningen och tillhörande indikatorer hänvisas till avsnitten för respektive fokusområde nedan.

Uppfylls

Utifrån utfallet i beslutade indikatorer och det utvecklingsarbete som beskrivs nedan görs bedömningen att regionen når måluppfyllelse inom detta fokusområde.

Befolkningen fortsatte öka under 2021 och såväl födelsenettot som flyttnettot var positivt. Framför allt det positiva flyttnettot visar att Halland fortsätter vara en attraktiv boenderegion. För att Halland ska behålla sin attraktivitet är det viktigt med ett fortsatt arbete för hållbara livsmiljöer med god tillgänglighet. Klimatpåverkan från den egna verksamheten ökade under 2021. Det beror delvis på att beräkningarna förfinas och att fler utsläpp inkluderas i klimatbokslutet. Det går också att härleda till ökade ambulans- och sjuktransporter, samt ett ökat ventilations- och avfuktningsbehov i regionens fastigheter.

Aktivt bidra till att klimat- och miljöarbete, ­internt och externt, bidrar till att Halland blir den bästa livsplatsen

Samverkan är en viktig del i Region Hallands klimat- och miljöarbete. Under året har samverkan mellan skogsområdets ingående parter fördjupats. Dess­utom har Region Halland, tillsammans med 16 andra regioner avgett ett elektrifieringslöfte. Flera energiprocesser som hänger samman med det halländska elektrifieringslöftet är på gång. Region Halland deltar i Greater Copenhagens förstudie som syftar till att kartlägga vilka organisationer och företag som kan vara aktuella för ansökningar inom EU:s Green Deal. Under året har två studier om näringslivets gröna omställning genomförts. Dels en studie om cirkulär affärsmodellsinnovation, dels en studie med fokus på näringslivets klimatpåverkan och klimatrapportering. Inom ramen för finansiering för hållbarhet har ett ­arbete pågått, där syftet har varit att analysera hållbarhetsperspektivet vid projektfinansiering, företags­stöd och kommersiell service. Region Halland är en av länets största arbetsgivare och spelar därmed en viktig roll för den gröna omställningen i länet. ­Region Hallands interna miljö- och klimatarbete har fått ett ökat fokus under året och en redovisning över detta arbete finns att läsa i kapitel ”Miljöredovisning 2021”.

Verka för en hållbar samhällsplanering för ett attraktivt Halland

Arbetet för en hållbar samhällsplanering kräver kunskap om Hallands förutsättningar och fysiska strukturer. Region Halland arbetar därför med att ta fram en strukturbild för Halland. Denna utgör ett viktigt underlag för samplanering och arbetet med att få en gemensam syn på länets förutsättningar i strategiska planeringsfrågor. Exempel på arbete som bidrar till utvecklingen av strukturbilden är projektet MarkEn, som syftar till att öka kunskap och samverkan om näringslivets förutsättningar att växa och etablera sig i Halland, utifrån mark och energitillgång, samt utredningen kring stråket Halmstad – Hyltebruk. Strukturbild Halland ligger till grund för ett möjligt kommande arbete med Regional fysisk planering. Region Halland har sedan tidigare skickat en hemställan till Finansdepartementet om att tilldelas ett uppdrag för regional fysisk planering. Regeringen har under året fattat beslut om en lagrådsremiss med förslag om ändringar i plan- och bygglagen, som skulle kunna innebära att Region Halland tilldelas ett sådant uppdrag från och med 2023.

Året har präglats av ett intensivt arbete för att ta fram en ny regional infrastrukturplan. Trafikverket har även presenterat ett förslag till Nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033. Region Halland bedriver nu påverkansarbete för att uppmärksamma regeringen på behovet av infrastrukturåtgärder i syfte att bidra till hela Sveriges tillväxt och gröna omställning. Region Halland fortsätter tillsammans med Hallandstrafiken och andra viktiga aktörer arbeta för att möjliggöra för en fortsatt regionförstoring av Halland. Trots restriktioner och rekommendationer från myndigheter att stanna hemma, arbeta hemifrån och att inte nyttja kollektivtrafiken under pandemin, har drygt hälften av resenärerna fortsatt resa kollektivt. Detta påvisar hur viktig kollektivtrafiken är för samhället och för den regionala utvecklingen.

Regionen fortsätter att leda och samordna arbetet med bredbandsutbyggnad och ökad anslutning i länet. Året har bland annat inneburit arbete med det nationella bredbandsstödet. Region Hallands investeringar i bredbandsinfrastruktur har fastställts och arbetet fortgår med att kartlägga nätägare inom ramen för Regionsamverkan Sydsverige (RSS). Året har även inneburit förberedelser inför arbetet med nationellt bredbandsstöd 2022.

Övriga utvecklingsområden inom ­fokusområdet Hög attraktivitet

Jämställdhet
Region Halland har under året arbetat för ett mer inkluderande och jämställt Halland, både internt i den egna organisationen och externt i samverkan med olika aktörer. Internt har arbetet fokuserat på ledning och styrning samt att bidra till att synliggöra ojämlikhet i Region Hallands egna verksamheter. I det regionala utvecklingsarbetet har satsningen Hållbar regio­nal utveckling, med finansiering från Tillväxtverket, levererat insatser inom flera olika områden. Bland annat har en uppdatering skett av analysen ”Från vaggan till graven”, som belyser livsvillkor i Halland ur ett intersektionellt jämställdhets­perspektiv. En annan satsning är Gender coaching-projektet, som är en samverkanssatsning inom ledarskap och jämställdhet där Region Halland har bidragit både med inspel till samordningen av programmet samt deltagit i utbildningen.

Strategiska allianser och internationellt arbetet
Under året har samarbetet inom Greater Copenhagen haft stort fokus på infrastrukturfrågor. I STRING-samarbetet har en flaskhalsanalys längs hela stråket Oslo-Hamburg färdigställts, en vision för infrastrukturområdet har arbetats fram och en OECD-studie för hur geografin Oslo-Hamburg kan utvecklas ytterligare har avslutats. I Regionsamverkan Sydsveriges (RSS) samarbete har fokus under året ­legat på arbetet med handlingsplan för kollektiv­trafik, sydsvenska infrastrukturprioriteringar, fortsatt arbete inom bredband kopplat till samverkansavtalet samt påverkansarbete. Inom ramen för Bryssel­kontoret har arbetet fortskridit utifrån det länsspecifika doku­mentet inom områdena hälsa, vård och omsorg, bioekonomi och grön innovation samt infrastruktur. Under året har ett stort arbete lagts på att analysera effekterna av den nuvarande programperioden i Halland, samt på att delta aktivt i samverkan och arbetsgrupper för att ta fram de nya EU-programmen.

Indikatorer för fokusområdet Hög attraktivitet

Uppfylls inte

Årets resultat visar att målvärdet inte nås för indikatorn ”Utvecklingen av lönesumman per sysselsatt dagbefolkning i Hallands län”. Därför görs bedömningen att fokusområdet inte är uppfyllt under 2021.

Viktigt att notera är att indikatorn mäter en utveckling på samhällsnivå och att utfallet på indikatorn är ett resultat av flertalet externa faktorer, där många aktörer – däribland Region Halland – har en på­verkan. Åtgärder med syfte att höja produktiviteten och skapa fler avancerade jobb i regionen är viktigt för att på sikt nå målet. Det kan exempelvis ske ­genom myndighetsetableringar, företagsetableringar, att företag klättrar i värdekedjan eller att fler utbildar sig inom det tekniska fältet.

Utveckla och strukturera formerna för ­sam­verkan mellan regionen, Högskolan i Halmstad och närings­­livet inom styrkeområdet ­Hälso­innovation

Under året har insatser genomförts för att se över infrastrukturen inom hälsoinnovationsområdet. Leap for Life är numera uppkopplat till flera internatio­nella projekt. Arbetet inom Invest in Halland fokuse­ras på att paketera potentialen inom området för att skapa ett ökat intresse för Halland i näringslivet, både i och utanför regionen. Arbetet med att hitta funktionella former för samverkan mellan Hög­skolan, Region Hallands hälso-och sjukvård och regional utveckling pågår parallellt.

Leda och driva utveckling, innovation och ­internationalisering inom styrkeområdena Grön Tillväxt och Besöksnäring

Området Grön Tillväxt omfattar flera olika områden. Det område där flest aktiviteter med finansiering från Region Halland återfinns är livsmedelsområdet. Ett antal projekt på temat ”jord till bord” pågår i Halland. EU-projektet Matgillet har skapat goda resultat genom affärsutveckling och kommunikation av den halländska matkulturen. Inom primärproduktionen har ett projekt genomförts med fokus på nya grödor med syfte att öka lantbrukets kunskap och intresse för moderna grödor. Ett nytt EU-projekt inom biomarina näringar har också startats upp i samverkan med aktörer från Västra Götaland. Ut­över livsmedelsområdet sker också utvecklingsarbete inom området hållbara material i projektet Speed Up.

Övriga utvecklingsområden inom ­fokusområdet Ökad konkurrenskraft

Smart specialisering
Hallands smarta specialiseringsstrategi har tagits fram i dialog med aktörer och de halländska kommunerna. Strategin är integrerad i Hallands strategi för hållbar tillväxt. Under året har arbete påbörjats för att skapa förutsättningar för genomförandet av strategin i Halland.

Besöksnäring
Arbetet fortgår med att öka kännedomen om ­Halland och dess tematiska områden. PR-värdet har ökat även under 2021, generellt för hela länet, men framför allt ökar kännedomen om den halländska maten. Den halländska matarenan driver på den starka utvecklingen, genom bland annat Matgillet och andra viktiga aktörer. I och med pandemin har den inhemska marknaden fått ett särskilt fokus, med flera framgångsrika kampanjer under 2021. Destinationsutvecklingsinsatser har genomförts med syfte att stärka hållbarheten inom besöksnäringen. Vandring och cykling har ökat i intresse och en mängd insatser har gjorts för att marknadsföra och utveckla de leder Region Halland är ledhuvudman för. Kompetensutvecklingsinsatser för branschen genomförs inom ramen för ESF-projektet Hållbar kompetens och i EU-projektet Naturturism.

Företagsstöd, entreprenörskap och ­företagande
Region Halland erbjuder utvecklingscheckar och FoU-checkar för företag med utvecklingsambi­tioner, i samverkan med Almi. Under 2019–2021 har samman­lagt 24 FoU-checkar beviljats. Efterfrågan på utvecklingscheckar har varit fortsatt mycket hög bland halländska företag. Under 2021 har 70 nya utvecklingscheckar beviljats. Timbanken är Region Hallands basinsats för företagsutveckling. Under 2021 ansökte 541 halländska entreprenörer om timmar i Timbanken, varav 62 procent var kvinnor. 1 398 timmar rådgivning genomfördes, vilket kan jämföras med 1 376 timmar året innan. Region ­Halland finansierar Ung Företagsamhet (UF), som har en väl fungerande verksamhet både inom grund- och gymnasie­skolan. Under 2021 har UF hittat nya former för att nå ut till verksamheterna med anledning av pandemin. Region Halland finansierar och deltar i Teknikcolleges styrgrupp (TC). Arbetet för TC har försvårats med anledning av pandemin och projektperioden är förlängd till december 2022.

Förnyelse och omställning i Hallands näringsliv
Näringslivets omställning, både vad gäller grön omställning och mot en högre grad av kunskapsinnehåll, är en av de strategiskt viktigaste frågorna för Region Halland. Kommunikation är en viktig motor inom detta arbete och mycket av denna kommunikation samlas inom ramen för Invest in Halland. Det pågår ett nära samarbete med kommunerna för att kunna omhänderta internationella etableringsförfrågningar. Flera insatser och projekt med fokus på den sociala hållbarhetsdimensionen pågår. Region Halland tar del av Tillväxtverkets satsning på digitaliserings­koordinatorer i regionerna. Region Hallands koordinator arbetar med att omvärldsbevaka och sprida kunskap om satsningar som pågår utanför och inom regionen. I socialfondsprojektet Kompa Halland har regionala kompetensbehov omsatts till kompetensutvecklingsinsatser för personer som varit varslade, permitterade eller anställda i ekonomiskt utsatta företag i länet.

Förmågan för företag att möta framtiden med rätt kompetens är en stor och viktig utmaning och en strategisk fråga för alla företag oavsett bransch eller storlek. Brist på lämplig arbetskraft upplevs vara ett av de största tillväxthindren för små- och medelstora företag. Utvecklingsområdet ”Möta framtiden med rätt kompetens” har gått in i en implementeringsfas med ökat engagemang från TEK kompetens och mindre stöd från Region Halland. Under året har två utbildningsomgångar i strategisk kompetensplanering för små- och medelstora företag erbjudits.

Indikatorer för fokusområdet Ökad konkurrenskraft

Uppfylls

Utifrån utfallet i beslutade indikatorer och det utvecklingsarbete som beskrivs nedan görs bedömningen att regionen når måluppfyllelse inom detta fokusområde.

Halland har närhet till flera starka arbetsmarknader och en god jobbtillväxt, vilket bidrar till att Region Halland når måluppfyllelse inom fokusområdet. Halland har näst högst förvärvsgrad för kvinnor och även näst högst förvärvsgrad för män Sammantaget har Halland fortsatt högst andel förvärvsarbetande i landet. Trots en god position finns det stora skillna­der mellan grupper av individer avseende arbetsmarknadsinträde, hälsa och andra faktorer. Region Halland bedriver ett aktivt arbete för att motverka dessa skillnader.

Arbeta för goda och jämlika ­uppväxtvillkor ­genom tidiga främjande insatser och ­satsningar på barn och unga

Barns möjligheter att lyckas i livet påverkas av socio­ekonomisk situation, livsstil, sociala sammanhang samt individuella faktorer. En viktig uppgift för samhället är därför att ge varje barn goda och jämlika förutsättningar till en god uppväxt och möjlighet att få utveckla de förmågor som krävs för att leva ett gott liv. Arbetet för goda och jämlika uppväxtvillkor genom tidiga insatser och satsningar på barn och unga pågår inom många olika områden.

För att göra prioriteringar och kunna rikta insatser krävs kunskap som idag saknas på övergripande nivå när det gäller barn och ungas hälsa och livsvillkor i Halland. Av den anledningen bedrivs ett arbete med att utveckla systematiska kunskapsunderlag om barn och ungas hälsa och livsvillkor. Arbetet sker i samverkan med de halländska kommunerna.

Region Hallands Lokala nämnder bidrar med viktiga insatser i arbetet för att främja hälsa på lång sikt. ­Genom samverkan på lokal och regional nivå bedrivs ett målmedvetet utvecklingsarbete med fokus på tidiga främjande insatser. En av dessa insatser är Föräldrar emellan som syftar till att ge ökad kunskap, inspiration och trygghet i föräldrarollen. 2021 har inneburit en positiv utveckling där omställning till digitala sammankomster gjort att arbetet når både nya och större målgrupper. Ett annat viktigt utvecklingsområde där hälso- och sjukvården arbetar tillsammans med lokala nämnder är Friskvårds- och aktivitetsgrupper som riktar sig till några av våra mest utsatta barn och unga. Modellen har implementerats eller är på väg att implementeras i Kungsbacka, Laholm och Varberg. I övriga kommuner går arbetet vidare med samverkan kring barn och ungas hälsa, men med andra insatser.

Att barn ska klara skolan är ett viktigt utvecklingsområde. Region Halland samverkar med kommunerna för att på lång sikt främja god hälsa och positiv samhällsutveckling genom skolsamverkan. 2021 varit ett år av utveckling inom området där pandemin har skapat nya utmaningar och behov av att lösa saker tillsammans. Region Halland har samordnat en arena där kommunernas förvaltningsledningar har mötts varje vecka under parollen Håll Halland helt. I den ordinarie samverkansstrukturen har den taktiska ­nivån stärkts med två nya grupperingar: Taktisk grupp förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem. Detta innebär att det nu finns fyra taktiska grupper som arbetar på uppdrag av Strategisk grupp utbildning. Ett område som har varit särskilt i fokus är barns och elevers välmående och hälsa, där flera av processerna rör samverkan med hälso- och sjukvården. Det gäller bland annat frågor som rör hjälpmedel, långvarig och problematisk skolfrånvaro samt stöd till barn med tal-, språk-, läs- och skrivsvårigheter. Omfattande satsningar görs också inom digitalisering tillsammans med kommunerna, akademi och andra aktörer, för att bidra till en mer likvärdig utbildning i Halland.

Övriga utvecklingsområden inom ­fokusområdet Stärkt delaktighet

Livslångt lärande och bättre matchning ­mellan ­utbildningsutbud och arbets­­marknadens  behov av kompetens
Region Halland intar ett helhetsperspektiv i synen på kompetensförsörjning och är en betydelsefull aktör i regionen inom området. Region Halland har bibehållit en stärkt roll inom området gentemot myndigheter och departement nationellt. Regionen deltar aktivt i utvecklingsarbetet av utbildning för att skapa goda förutsättningar för alla barn och ungdomar att fullfölja grund- och gymnasieskolan samt främja vuxnas möjligheter till omställning och livslångt lärande. Likaså omfattar det regionala tillväxtarbetet matchning mellan utbildningsutbud och arbetslivets behov av kompetens. Arbetet innebär ett nära samarbete med utbildningsanordnare, kommunernas näringslivskontor, företagsfrämjande aktörer och relevanta myndigheter.

Under 2021 har Region Halland samlat och processlett ett drygt 40-tal möten i den regionala sam­verkansstrukturen där kompetensförsörjningsfrågor adresseras och arbetas med i olika omfattning, både på strategisk och operativ nivå. Involverade tjänste­personer uppgår till över 60 personer för­delade på ett 20-tal aktörer. Lärcentrums utveckling i de halländska kommunerna följs efter beviljande av statsbidrag och fortsatt samverkan sker med kommuner och berörda myndigheter. Region Halland deltar, tillsammans med övriga 20 regio­ner, i ett nationellt ESF-projekt inom validering.

Inom kompetensförsörjningsuppdraget sker även samverkan med myndigheter som Skolverket, Myndigheten för yrkeshögskolan, Arbetsförmedlingen, SCB, ESF-rådet samt Tillväxtverket. Från Tillväxt­verket har finansiering erhållits för tillgång till regio­nal utbildningsprognos från SCB. Region Halland har deltagit aktivt i det lärprojekt som Reglab drivit kring regionala kompetensbehov. Parallellt har ett utvecklings­arbete tillsammans mellan strateger och analytiker pågått för att arbeta fram en modell för att påvisa kompetensbehov i Halland. Tidigare framtagna analyser och prognoser finns tillgängliga på Region Hallands webbsida. Branschspecifika analysblad arbetades fram ­under våren 2021 för att tillgängliggöra kunskap om kompetensbehov i Halland. Dessa branschspecifika analysblad diskuterades även med branschföreträdare på nationell nivå för att få ytterligare perspektiv på upplevda behov.

Det regionala kompetensrådet, med representanter från både utbildnings- och arbetsgivarsidan i Halland, är viktigt för kompetensförsörjningsarbetet i regionen och bidrar med inspiration, förankring och kunskapsspridning. Övriga dialoger och informationsutbyte med lokala aktörer sker främst genom den regionala stödstrukturen och kontakter med regionala kollegor genom Tillvätverkets erfarenhetsträffar samt genom regionsamverkan Sydsverige.

Samarbete med civilsamhället
Arbetet med Bästa samverkansplatsen och den hal­ländska överenskommelsen fortgick under året som planerat. Flera dialoger har genomförts under 2021. Fokus för dessa har varit den regionala strategin för hållbar tillväxt, demokrativillkor för bidragsgivning till civilsamhället och genomförande av den regionala utvecklingsstrategin. Andra aktiviteter som genomförts under året är bildandet av en grupp för att skapa samverkan kopplat till psykisk hälsa, aktiviteter för att uppmärksamma ”Demokratin 100 år” och den årliga samverkanskonferensen. Arbetsgruppen för den halländska överenskommelsen har under året även träffats särskilt för att diskutera situationen för civilsamhället med anledning av pandemin.

Indikatorer för fokusområdet Stärkt delaktighet

Uppfylls

Utifrån utfallet i beslutade indikatorer och det utvecklingsarbete som beskrivs nedan görs bedömningen att regionen når måluppfyllelse inom detta fokusområde.

Årets resultat visar att de målvärden som fastställdes för året hade en rimlig ambitionsnivå under rådande förutsättningar. Det bör också noteras att regionens vårdförvaltningar visar på en mycket god förmåga att utföra både grunduppdrag och utvecklingsinsatser i såväl vardag som kris.

Vidareutveckla den nära vården

Region Halland har under året arbetat i enlighet med den nationella överenskommelsen ”God och nära vård” och regionens förvaltningar har vidareutvecklat den nära vården i enlighet med nationell och regional inriktning. Under året har strukturen för regio­nen och kommunerna avseende det gemensamma arbetet med god och nära vård etablerats och förslag på en gemensam målbild har tagits fram. Vidare har arbete pågått för att individanpassa vården och för att få patienten mer delaktig i sin vård. Detta har genomförts i samverkan mellan olika vårdaktörer för en mer sömlös vård. Flera initiativ har påbörjats för att öka patientens delaktighet och för att förbättra samordningen mellan verksamheterna. Ett exempel är arbetet med patientkontrakt, som innefattar en sammanhållen vårdplan och en överenskommelse mellan patient/brukare och vårdgivare. Arbetssättet har under året integrerats i de personcentrerade och sammanhållna vårdförloppen. I takt med att vårdförlopp införs kommer både invånare och medarbetare i vården att få ökade kunskaper om patientkontrakt som ett resultat av en personcentrerad och sammanhållen vård. Under hösten startade ett arbete inom Närsjukvården för att implementera patientkontrakt och gemensamma överenskommelser med patien­terna.

Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård
Under 2021 har de halländska kommunerna och regio­nen genomfört ett gemensamt arbete för att förbättra och utveckla processen för trygg och effektiv utskrivning från slutenvård. Den region­gemensamma arbetsgruppen har uppdaterat samverkansrutinen och utarbetat nya rutiner och riktlinjer. Arbetet har skapat en tydligare ansvarsfördelning i processen och ett utvecklat samarbete mellan slutenvård och öppenvård för att förebygga oplanerad slutenvård. Det har även skapat förutsättningar för ett mer proaktivt och effektivt arbetssätt. Väsent­liga utvecklingsområden kopplade till god och nära vård och omsorg har identifierats och en gemensam åtgärdsplan har fastställts. Vidare har ett gemensamt arbete med revidering och utveckling av relevanta indikatorer för uppföljning av den utvecklade utskrivningsprocessen påbörjats. Förbättringar i IT-systemet har möjliggjort en förskjutning från upprättande av Samordnad individuell plan (SIP) i slutenvården till att i stället genomföras i patientens hem, vilket är ett steg mot en vård närmare patientens normala livssituation.

Läkarmedverkan i hemsjukvården
Närsjukvården ansvarar för Läkarmedverkan i hem­sjukvården, som är ett permanent uppdrag och omfattar läkarinsatser i hela Halland. Uppdraget innebär en tryggad och mer kontinuerlig läkarinsats för de svårast sjuka patienterna som är inskrivna i hemsjukvården, eller som vårdas på kommunens korttids­boenden. Samarbetet med kommunerna är välfungerande och tillgängligheten till läkare på telefon är 100 procent på vardagar.

Övriga utvecklingssatsningar
Närsjukvården Halland har under året arbetat med att utreda förutsättningarna för mobil vård och ta fram förslag på rutiner i syfte att stärka en god och nära vård i Halland.
Hallands sjukhus har lagt stort fokus på att skapa förutsättningar för en mer jämlik vård med stöd av standardisering, gemensamma vårdriktlinjer och tydliga vårdprocesser. Akutkliniken har infört protokoll för standardiserat omhändertagande av fler diagnoser och patientgrupper, vilket har ökat möjligheten att behandla och inom 24 timmar omhänderta behov som Förlängd öppenvård.
Ett flerårigt utvecklingssamarbete mellan Kvinno­kliniken vid Hallands sjukhus och Kvinnohälso­vården vid förvaltningen Ambulans, diagnostik och hälsa, för att tydliggöra bas- respektive specialistvård, har bidragit till måluppfyllelse inom detta fokus­område. Det har blivit tydligare för patient och vårdgivare vem som har ansvar för vad och hur vårdkedjan erbjuder vårdutbud som är jämlikt ur patientens perspektiv och utifrån individens medicinska behov. Ett konkret framsteg är en ny unik utbildning med stöd av film via en app som lanserades hösten 2021. Utbildningen fungerar som en röd tråd i de blivande föräldrarnas kontakt med vården och fokuserar på båda föräldrarna under hela graviditeten, förlossningen och tre månader därefter.

För barn och unga är samverkan mellan olika aktörer grunden för en god vård. Exempelvis finns en fungerande modell för samverkan mellan region och kommun i projektet kring friskvårdgrupper för barn med fetma.

Ambulanssjukvården och Psykiatrin har under ett par år arbetat med processen Prehospital vård – psykiatri, för att möta fler vårdbehov utanför sjukhus eller vårdinrättning. Arbetet innefattar bland annat suicidprevention. Regionen fick under 2021 statsbidrag för satsningen och arbetet under året har främst handlat om kartläggning och analys av nuläge, vilket ledde till att ett flertal utvecklingsbehov identifierades. Bland annat finns det behov av en gemensam kunskapsplattform och gemensamma kommunikationsvägar. Rådgivningsstödet webb är ett verktyg på 1177 Vårdguiden för att stödja sjuksköterskor att bedöma vårdbehov. Genom att koppla rådgivningsstödet direkt till psykiatriförvaltningen ökar möjligheten till förbättrad kommunikation och hänvisning.

Vid förvaltningen Ambulans, diagnostik och hälsa (ADH) har man inom ramen för arbetet med nära vård även arbetat med lättvårdsambulanser, ambulans­verksamhet för omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa tillsammans med bland annat Psykiatrin, mobil laboratorieverksamhet inom klinisk kemi samt beslutsunderlag för ett eventuellt införande av mobil röntgen. Vidare har förvalt­ningen infört appen SMS-livräddning som kan bidra till en tidigare och mer effektiv insats vid hjärtstopp.

Psykiatrin har under året genomfört en rad insatser för att förbättra tillgängligheten till olika delar av förvaltningen, vilket har gett resultat. Vidare har förvaltningen genomfört en utredning av den befintliga missbruks- och beroendevården i regionen. Utredningen ligger till grund för fortsatta utvecklingsdiskussioner samt en konkret satsning på ett ytterligare beroendeteam med placering i Falkenberg. Psykiatrin har även arbetat med att omstrukturera den rättspsykiatriska vården och förvaltningen har bland annat genomfört risk- och konsekvensanalyser. Ett aktivt arbete för att förebygga och hantera de risker som identifierats pågår. Det önskade scenariot för den rättspsykiatriska vården i Halland innebär bland annat uppstart av en utslussningsavdelning för att få bättre vårdkvalitet och kostnadseffektivitet.

Optimera förutsättningarna för ­morgondagens hälso- och sjukvård

Regionkontoret har haft i uppdrag att utreda den långsiktiga utvecklingen av Region Hallands hälso- och sjukvårdsuppdrag. Utredningens uppdrag har varit att ge förslag på en struktur för sjukvårdsut­budet i ­Halland som möter efterfrågan på en vård som är säker, effektiv och levererar goda medicinska resultat. Särskild hänsyn skulle, enligt direktivet, tas till hälso- och sjukvårdslagens krav på vård­kvalitet, effektivitet och patientsäkerhet och nationella såväl som internationella erfarenheter inom området skulle beaktas. ­Region Hallands hälso- och sjukvårdsstrategi har utgjort en utgångspunkt för utredningen, liksom arbetet med regionens över­gripande lokalförsörjnings­plan.

Utredningsarbetet med Morgondagens hälso- och sjukvårdsstruktur (MHSS) har med anledning av pandemin varit pausat under hela 2021. Arbetet kan återrapporteras till uppdragsgivaren när så önskas.

Indikatorer för fokusområdet Nära och sammanhållen vård

Polikliniseringsgrad DRG-ersatta öppenvårdsbesök
Nyckeltalet för polikliniseringsgrad, vilket beskriver antalet DRG-ersatta öppenvårdsbesök per slutenvårdstillfälle, är ett sätt att beskriva rörelser från slutenvård till öppenvård. Under 2021 genomfördes i genomsnitt 8,9 besök i DRG-ersatt öppenvård per slutenvårdstillfälle, vilket är i nivå med uppsatt målvärde.

Oplanerad återinskrivning inom 30 dagar
Preliminära resultat visar att 18 procent av de halländska patienterna återinskrivs oplanerat inom 30 dagar, vilket ger Halland en placering i den nedersta tredjedelen av landets regioner. Det regionala målet om max 19 procent oplanerade återinskrivningar uppnås.

Vårdgaranti primärvård – medicinsk bedömning inom tre dagar
Regionen når det nationella årsmålet för indikatorn. Årssnittet för Region Halland visar att 83 procent av patienterna har erhållit en medicinsk bedömning inom tre dagar, jämfört med rikets 82 procent. Under året har en variation mellan 81 och 87 procent noterats.

Uppfylls

Utifrån utfallet i beslutade indikatorer och det ut­vecklingsarbete som beskrivs nedan görs bedömningen att regionen når måluppfyllelse inom detta fokusområde.

Inom detta fokusområde har utvecklingen accelererats på grund av samhällssituationen med pandemin och den stora efterfrågan på digitala kontaktmöjligheter, vilket har lett till en mycket god måluppfyllelse.

Säkerställa att regionens behov av ­vårdinformationsstöd tillgodoses

Samtliga förvaltningar har varit delaktiga i förberedelserna för införandet av framtidens vårdinformationsstöd (FVIS). Under året har förberedelserna pågått i tre olika spår. Det första spåret handlar om att skapa gemensamma arbetssätt samt anpassa grundkonfigurationen av innehållet i FVIS. Det andra spåret fokuserar på teknisk etablering och att skapa rätt tekniska förutsättningar samt förbereda och koordinera regionalt införande. Det tredje spåret handlar om en gemensam införandestrategi och här har ett förberedande arbete startats upp. Införandet av FVIS är planerat till hösten 2024.

Region Halland genomför införandet av FVIS tillsammans med de åtta övriga regionerna i Sussa samverkan, som med invånarnas, patienternas och medarbetarnas behov i fokus har gått samman för att jobba mot målen för Vision e-hälsa 2025. Sussa står för strategisk utveckling av sjukvårdsstödjande applikationer. Det förberedande arbetet har framskridit med högt tempo både inom Sussa och hos leverantören. Ett taktiskt och operativt forum har startats i syfte att hantera övergripande frågeställningar som regionerna har med koppling till pågående och kommande aktiviteter inom Sussa och med koppling till införandet.

Under hösten har riktade informationsaktiviteter med privata vårdgivare inom regionen genomförts. En nulägesanalys har genomförts i syfte att identifiera behov av förändringar i verksamheten, behov av förstudier, behov av konsekvensanalyser och beslutsunderlag inför driftsättning av FVIS. Till­sammans med Region Norrbotten och leverantören har en förstudie avseende tandvård genomförts och ett förslag på hur man ur ett tekniskt perspektiv kan integrera FVIS med regionens tandvårdsjournal har tagits fram.

Förståelsen för omfattningen av arbetet med införandet av FVIS har stärkts inom organisationen under året. Kommunikation och förändringsledning utvecklas kontinuerligt då allt fler medarbetare kommer att påverkas av det förberedande arbetet inför införandet.

Förbättra regionens digitala tillgänglighet

Region Halland har under året haft en relativt god ­digital tillgänglighet, men det finns fortfarande utvecklingspotential. Arbetet med att ytterligare förbättra förutsättningarna för skriftliga distanskontakter genom chatt har försenats på grund av pandemin och kommer först att komma i gång under 2022. Även användandet av webbtidbok i vårdverksam­heterna kommer att behöva stimuleras ytterligare.

Regionens förvaltningar har under året arbetat med att förbättra förutsättningarna för att erbjuda distansbesök som en etablerad del av vårdutbudet och detta har överlag framskridit väl. Arbetet med att bereda och skapa förutsättningar för en samordnad utveckling av regionens erbjudande av digitala vårdmöten, som genomförts tillsammans med förvaltnings­representanter, har nu avslutats i samband med att arbetet har gått in i etableringsfasen. Gruppen har fyllt en viktig regionövergripande funktion i samordningsarbetet. För att bättre stödja inriktningen för digitala möten har regionen under året beslutat om övergång till en ny digital plattform – Plattform 24. Förberedelser pågår inför ett införande 2022. En strategi för hur plattformen ska komplettera 1177 Vårdguiden är under framtagande, då det är av fortsatt vikt för regionen att använda nationella tjänster och synkronisera dessa med regionala lösningar.

Ökningen av digitala kontakter, som accelererade i början av pandemin, har upprätthållits under året, men det finns fortfarande utmaningar, framför allt vad gäller robusthet och användarvänlighet för videobesök. Den regionalt beslutade övergången till Plattform 24 kan förhoppningsvis bidra till att undanröja de problem som har funnits. Förutom för­delar för patienterna med distanskontakter noteras även fördelar i verksamheterna. Exempel är för­kortade skrivtider för journalanteckningar och att besöken blir mer standardiserade vilket i sin tur ger förutsättningar för hög kvalitet. Förändringen ger också utrymme för omställning till andra arbetsuppgifter.

Vaccination covid-19 och ­Pandemiuppdrag Närsjukvården
Arbetet med bokning av vaccination mot covid­-19 har resulterat i en ny regional webbplats ­­­(­mitt.­regionhalland.se) för att kunna samla regionens egna digitala tjänster. I dag är många tjänster ut­spridda och kan upplevas svåra att hitta för in­vånaren. Det har blivit tydligt att en regional webbplats kan komplettera 1177 Vårdguiden på ett bra sätt och utveckling av webbplats och användande kommer att fortsätta under 2022. Arbetet med covidvaccinationen har vidare resulterat i en översyn av andra typer av vaccinationer där en samordning av tillvägagångssätt för digital bokning och dokumentation har skapat nya möjligheter.

Ett digitalt smittspårningssystem som är kopplat till självprovtagningsprover via 1177 Vårdguiden har införts vid Närsjukvården. Systemet är en viktig del i kvalitetsarbetet och patientsäkerheten och under­lättar för att identifiera klustersmitta. Pandemin har gett upphov till nya samarbeten, gett många vik­tiga lärdomar och visat på stor förändringskraft när arbetet görs tillsammans och över organisatoriska gränser.

Mobil självincheckning
Införandet av mobil självincheckning med direkt­koppling till journalsystemet VAS har varit en komplex förändring med väldigt många involverade parter och steg. Arbetet startade med en pilot på ett antal mottagningar i Kungsbacka. Därefter följde förberedelser i samtliga av Hallands sjukhus verksam­heter inför den större driftsättning som gjordes i oktober 2021. Även Ambulans, diagnostik och hälsa har infört mobil självincheckning vid vissa verksamheter.

Digital vårdcentral
Närsjukvården har under året inlett ett stort arbete för att forma en kommande digital vårdcentral. Arbetet ska bidra till ökad digital tillgänglighet, ökad flexibilitet och ökad delaktighet för patienter i sin egen vård. Närsjukvården har bland annat genomfört en omvärldsanalys, en kartläggning av befintliga lösningar för digital vård samt en enkät till invånare för att fånga deras tankar om digital vård. Under första kvartalet 2022 kommer de första digifysiska arbetssätten och de nya digitala kontaktytorna till invånarna att implementeras.

Övriga utvecklingssatsningar
Under 2021 har Hallands sjukhus fortsatt satsningen på förbättrat omhändertagande av hjärt­svikts­patienter. Målsättningen har varit att öka användningen av digitala lösningar för att minska slutenvårdsbehovet och nödvändigheten för fysiska uppföljningsbesök. Inom delar av dialysverksamheten används distansavläsning av maskiner för hemdialys vilket säkrar kvaliteten i behandlingen tack vare tidiga indikationer om något avviker. Digitaltolk istället för fysisk tolk är genomfört och finns tillgängligt för både läkarbesök och sjukvårdande behandlingar. Utvärdering visar att det fungerar utmärkt för både patienter och medarbetare.

Kvinnohälsovården har möjliggjort för blivande medförälder att delta vid graviditetskontrollerna via videobesök. Det finns flera exempel på tillgänglighetsrelaterade digitala satsningar inom Närsjukvården, bland annat digitala föräldragrupper vid BVC, utbildningssatsningar kring internetbaserad KBT, digital självincheckning och digitala artrosskolor. I Folktandvården har arbete pågått för att förenkla tidsbokning på webben, att införa TeleQ på samtliga kliniker samt att implementera digitala konsultationer med samtliga specialiteter på Specialisttandvården.

Förbättra kvalitet och resursanvändning genom arbetssätt som drar nytta av digitala verktyg

Verksamhetsåret 2021 har, trots den intensiva situa­tionen med pandemin, präglats av en omfattande digital utveckling. Vårdförvaltningarna har fokuserat på arbete relaterat till sina respektive digitala planer, men också på nya behov som uppkommit under året. Det har bland annat omfattat digital själv­incheckning, e-tjänster, 1177 Vårdguiden, webb­tidbok, videobesök, taligenkänning och automatisering med hjälp av regionens digitala assistent Ernst. Automatisering med stöd av roboten används bland annat för att ta bort regelstyrda arbetsuppgifter, som exempelvis signering av provsvar från laboratoriet.

Förvaltningen Ambulans, diagnostik och hälsa har under året främst fokuserat på planering av en mobil­applikation med vårdriktlinjer för ambulanssjukvården samt googlesökning i programmet I-trip för att mäta avstånd vid sjukresa.

Inom flera verksamheter vid Hallands sjukhus, bland annat på akutmottagningarna och för hjärtpatienter, har man under året infört visualiseringstavlor, så ­kallade dashboards, som visar aktuella data kring patientflöde, vårdkontakter och utfall. Det skapar möjlighet för styrning och åtgärder från systemnivå till operativ nivå kopplat till en enskild patient, patientgrupper och olika flöden. Vidare har flera verksamheter vid Hallands sjukhus utvecklat nya arbetsformer för att underlätta tillfälligt a­rbete hemifrån, för att reducera sårbarhet och kunna upprätthålla vårdverksamhet. Det har varit värdefullt inte minst under de perioder där den akuta frånvaron varit synnerligen hög på grund av pandemin.

Indikatorer för fokusområdet Digitalisering i vården

Andel distanskontakter av totala antalet öppenvårdsbesök
Andelen distanskontakter har under 2021 ökat med cirka 130 procent jämfört med 2020. Mycket beroende på att pandemin har framtvingat förändrade arbetssätt. Ökningen fördelar sig ganska jämnt över de olika typerna av distanskontakter. Arbetet med att ytterligare förbättra förutsättningarna för skriftliga distanskontakter genom chatt har försenats på grund av pandemin.

Andel invånare som någon gång loggat in på 1177 Vårdguiden
Det sker en fortsatt ökning, vilket är positivt utifrån att fler invånare blir bekanta med den digitala vägen. Kurvan har en något flackare lutning och slutsatsen är som tidigare att vi troligen närmar oss en mättnadsnivå. I takt med att digitala tjänster också tillhandahålls utanför 1177 Vårdguiden ger denna indikator inte längre en komplett bild.

Andel bokning, ombokning, avbokning gjorda av invånare via webbtidbok
Den svaga uppåtgående trenden håller i sig. Det har inte funnits möjlighet att genomföra några större insatser för att öka användandet av webbtidbok, varför resultatet är förväntat.

Uppfylls

Utifrån utfallet i beslutade indikatorer och det ut­vecklingsarbete som beskrivs nedan görs bedömningen att regionen når måluppfyllelse inom detta fokusområde.

Årets omfattande satsning på tillgänglighet inom psykiatrin har bidragit till regionens måluppfyllelse inom fokusområdet. Likaså har det fokuserade utveck­lingsarbetet för att förbättra tillgängligheten, öka kvaliteten och förbättra flödet inom hjärtsjukvården varit avgörande. Årets resultat visar att de målvärden som fastställdes för året hade en rimlig ambitionsnivå under rådande förutsättningar.

Utveckla arbetet med personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp

Kunskapsstyrningen utvecklas kontinuerligt på såväl nationell som sjukvårdsregional och lokal nivå, och Region Halland anpassar arbetet för att kunna möta behoven på alla nivåer. Under året har ett arbete pågått med att öka samverkan inom områdena läkemedel och patientsäkerhet för att i nästa steg kunna formera lokala samverkansgrupper, likt de som finns på nationell nivå.

Under året har stort fokus legat på personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp. Regionens vårdförvaltningar deltar aktivt i arbetet med att införa vårdförloppen via den regionala processen för ordnat införande. De förlopp som är fastställda har genomgått en gap-analys och en konsekvensbeskrivning har upprättats innan beslut om införande har tagits via Prioriterings- och evidensrådet. När det kommer till införande, vilket berörda förvaltningar ansvarar för, ser det olika ut för olika vårdförlopp. Vissa är möjliga att införa direkt då den regionala processen överensstämmer med hur vårdförloppet är upplagt. Andra vårdförlopp kräver en större insats för att ges förutsättningar att kunna följas. Vid vårdförvaltningarna har det under året pågått arbete inom flera vårdförlopp såsom stroke, TIA (transitorisk ischemisk attack), hjärtsvikt, KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom), höftledsartros-primärvård samt standardiserade vårdförlopp för cancer (SVF).

Förbättra hjärtsjukvården

Inom kardiologin har ett arbete pågått för att förbättra tillgängligheten, öka kvaliteten i omhänder­tagandet och förbättra flöden, vilket i sin tur minskar behovet för patienterna att vara inlagda i slutenvård. Det långsiktiga utvecklingsarbetet har resulterat i markant förbättring i kvalitetsindikatorer och i nationell ranking, ett bättre samarbete mellan specialistvård och närsjukvård, minskad ökning av slutenvårdsbehov, bättre tillgänglighet, kortare vårdtider samt utebliven ökning av regionvårdskostnader. Återkoppling från patienter och närstående visar på goda effekter av genomförd utveckling med stöd av digitala verktyg. Personcentrerat vårdförlopp för hjärtsvikt startade november 2021 och ett identifierat förbättringsområde är rehabiliteringsinsatser (fysisk träning vid hjärtsvikt). I ischemiprocessen noteras en förbättrad måluppfyllelse i tillgänglighet och åtgärd inom utsatt tidsram. Ett andra PCI-labb, som bedöms kunna vara på plats tidigast 2024, kommer förbättra förutsättningarna för denna patientgrupp. Fokus är också på en god sekundärprevention, det vill säga tidig upptäckt och behandling av ohälsa och rätt medicinering.

Hallands sjukhus rehabiliteringsklinik samverkar med Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska universitetssjukhuset gällande införande och utvärdering av digital hjärtskola, samt i en pilot kring träning för hjärtpatienter via videolänk. Under 2021 har även förfinade möjligheter till visualisering av hjärtvårdprocesserna (en så kallad dashboard) tagits i drift. Den används av verksamheten och ger möjlighet till uppföljning och planering i realtid.

I juni togs beslut i prioriterings- och evidensrådet om att Region Halland ska införa det nationellt god­kända vårdförloppet nydebuterad hjärtsvikt. Regional processbeskrivning för hjärtsvikt har presenterats för kliniskt verksamma medarbetare och arbete med implementering pågår. Arbete pågår även med att utforma hur rehabilitering för hjärtsviktspatienter ska ske i närsjukvårdens regi. Utgångspunkten är att den fysiska träningen ska bedrivas på noder (likt neurorehab). Syftet är att säkerställa följsamhet till de regionala vårdprocesserna inom hjärtsjukvård och bidra till förbättrat kvalitetsindex-resultat för hjärt­infarktvård i Region Halland.

Förbättra vården för patienter med  ­psykisk ohälsa

Under året implementerades ”En väg in – kontaktcenter barn och ungas psykiska hälsa Halland” samt två nya primärvårdsmottagningar för barn och ungas psykiska hälsa. Verksamheten ska bidra till att göra omhändertagandet mer tillgängligt, säkert, effektivt och jämlikt och lotsa familjen till den verksamhet som har uppdraget att möta individens behov. Om patienten bedöms ha behov av insatser från ­vården bokas tid genom ”En väg in”, antingen till de nya primärvårdsmottagningarna eller till någon av regionens specialiserade mottagningar för barn och unga med svårare besvär (BUP). Alla remisser från vårdcentral, barnmottagning, elevhälsa och egen­remisser sänds till ”En väg in”. De nya mottagningarna erbjuder digitala besök, fysiska besök samt gruppbehandlingar för barn och unga med lindrig och måttlig psykisk ohälsa. Teamen är sammansatta av psykologer, kuratorer, administrativa assistenter, sjuksköterska och läkare. Psykiatriförvaltningen ­noterar att behovet av vård redan nu kraftigt överstiger nu­varande organisations kapacitet. Tidböckerna är fulla och antal samtal in till ”En väg in” har fördubblats jämfört med förväntade nivåer.

Psykiatriförvaltningen har under året arbetat aktivt för att förbättra tillgängligheten till BUP utifrån framtagen handlingsplan. Arbetet har inneburit att kortsiktigt arbeta bort ”pucklar” i systemet samt att långsiktigt stabilisera nybesöksflödet för att uppnå tillgänglighetsmätningens mål. För detta har förvaltningen behövt öka användandet av inhyrd personal för både nybesök och utredningar. Förvaltningen har också arbetat för utökad digitalisering och ökad användning av digitala besök. Med hjälp av dessa och andra åtgärder har BUP kunnat hålla vårdflöden välfungerande och har under året haft en tillgänglighet i nivå med, eller bättre än riket, för både nybesök, utredning och behandling. Ett aktivt och kontinuerligt arbete sker för att motverka pucklar samt för att etablera en långsiktigt hållbar situation för det ökade antalet patienter som efter nybesök ska in i behandling.

Under året har samarbete mellan psykiatrin och närsjukvården initierats och lokala samarbetsformer, så kallade Samarbetsforum, har etablerats i flera kommuner där representanter från de olika verksam­heterna möts utifrån gemensamma patienter och gränsdragningar. En avgörande framgångsfaktor är att alla lokala aktörer hjälps åt för att få det att fungera på bästa sätt. Ambulanssjukvården sam­arbetar med psykiatrin i ett arbete där riskfaktorer för psykisk ohälsa identifieras tidigt.

Indikatorer för fokusområdet Styrning utifrån kunskap och kvalitet inom hälso- och sjukvård

Uppfylls

Utifrån årets resultat för utvalda indikatorer görs bedömningen att regionen når måluppfyllelse inom fokusområdet.

För regiongemensamma uppdrag inom fokus­området Kompetensförsörjning görs bedömningen att måluppfyllelse delvis uppnås på grund av omprioritering med anledning av pandemin.

Bidra till att de insatser som görs på olika nivåer i organisationen gör att verksamhetens behov av kritisk kompetens tillgodoses

I arbetet med att tillgodose verksamhetens behov av kritisk kompetens har fokus delvis varit att öka effekten av lärande och fortsätta utveckla former för kompetensutveckling, där digitalt lärande har blivit en alltmer naturlig kompetensutvecklingsform. Arbetet med att realisera de utbildningar som är nödvändiga för regionens verksamheter pågår genom att hitta fler utbildare på områden där det saknas, samt en ny inventeringsprocess för kommande behov av kompetensutveckling.

Förvaltningarna har arbetat med att tydliggöra vilka kompetenskrav som är nödvändiga för olika yrkeskategorier. Under hösten 2021 startade ett inventeringsarbete för att identifiera regionövergripande samt verksamhetsspecifika kompetensbehov. Den regiongemensamma kompetensutvecklingsplanen för 2020 – 2021 har över 80 procent av de lokaliserade utbildningsbehoven realiserats. Digitala utbildningar är numera en naturlig kompetensutvecklingsform, både antal och användandet av digitala utbildningar har fortsatt att öka.

Skapa förutsättningar för medarbetare inom ­kritiska yrkesgrupper att arbeta längre

Arbetet med att skapa förutsättningar för medarbetare inom kritiska yrkesgrupper att arbeta längre har fortsatt enligt reviderad plan. Fokus inom detta uppdrag är att ta fram en ny pensionspolicy som stimulerar till att fler medarbetare inom kritiska grupper väljer att arbeta längre.

Regionkontoret har under hösten 2021 färdigställt ett första utkast som nu är inne i beredningsprocess. Arbetet har försenats något på grund av pågående central förhandling gällande pensioner. Pensions­policyn förväntas vara redo för beslut av regionfullmäktige under våren 2022.

Skapa förutsättningar för chefer att leda i  ­förändring och att lyckas i sitt chefsuppdrag

Region Halland har under året skapat förutsättningar för chefer att leda i förändring och att lyckas i sitt chefsuppdrag på flera sätt. Regionens förvaltningar har under året arbetat med exempelvis introduktion av chefer, kompetensutveckling, ledningsgrupps­utveckling och arbetsmiljöinsatser. Parallellt med dessa insatser har en struktur och arbetssätt tagits fram för regionens verksamheter att värdera chefers förutsättningar. Avsikten och planen var att varje förvaltning skulle arbeta vidare med att göra analysen kring chefers förutsättningar under året. Denna analys har inte kunnat genomföras i den utsträckning som var tänkt på grund av ändrade prioriteringar i samband med pandemin.

Indikatorer för fokusområdet Kompetensförsörjning

Uppfylls

Utfallet på indikatorerna kopplade till hållbar ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning visar på mycket god måluppfyllelse för helåret 2021. Den främsta förklaringen är regionens stora ekonomiska överskott.

Indikator 1 är resultat i förhållande till summan av skatteintäkter samt statsbidrag och utjämning, målvärdet för 2021 är minst 0,2 procent. Årets resultat exklusive marknadsvärdering orealiserade poster uppgår till 1 195 mnkr. Resultatet i för­hållande till summan av skatteintäkter samt statsbidrag och utjämning uppgår till 10,3 procent, vilket är 10,1 procent­enheter bättre än målvärdet. Den goda måluppfyllelsen kan främst för­klaras av det stora ekono­miska överskottet under 2021.

Indikator 2 är att självfinansieringsgraden av investeringarna ska uppgå till minst 62 procent. Självfinansieringsgraden uppgår till 216 procent, vilket innebär att målvärdet uppfylls.
Indikator 3 är att soliditeten inklusive ansvarsför­bindelsen för pensionsförpliktelser ska stärkas jämfört med föregående år. Detta soliditetsmått uppgår till 16,0 procent vid årets slut, vilket är en förbättring med 10,3 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. Målvärdet uppfylls.

Redovisningen av indikatorerna ovan är gjord exklusive orealiserade finansiella vinster, beroende på förändringar av marknadsvärdet för regionens finansiella placeringar.

Indikatorer för fokusområdet Hållbar ekonomi i balans och god ­ekonomisk hushållning

Hälso- och sjukvård

Halland var den region i Sverige som under 2021 hade i särklass flest bekräftade fall av covid-19 per 100 000 invånare. Det beror sannolikt på att Halland är en befolkningstät region med geografisk placering mellan två storstadsregioner. Det kan också delvis spegla en hög provtagningsfrekvens och en väl ­fungerande logistik kring självprovtagning. Halland hamnade på en tredje plats i riket om man ser till antalet PCR-prover per invånare. Grunden till att Halland, trots den höga smittspridningen i regionen, har kunnat möta behoven av sjukhusvård ligger bland annat i att Hallands sjukhus under flera år har bedrivit ett systematiskt utvecklingsarbete kopplat till vårdplatser och vårdtid inom sluten­vården. För­ändrade arbetssätt har lett till sjunkande medelvårdtid samt bibehållen eller sänkt andel utlokaliserade patienter och överbeläggningar. Även för covid-19-patienter har Halland haft relativt korta vårdtider. Regionen hade tillsammans med Gotland kortast mediantid för vård av inneliggande covid-19-patienter i landet.

Tillgänglighet

Region Halland har, den ansträngda situationen till trots, haft en över lag mycket god tillgänglighet till vård under 2021.

Tillgänglighet till primärvård

Primärvården är ansvarig för de första kontakterna och ska erbjuda hjälp, per telefon eller genom besök, samma dag som vården kontaktas. Närsjukvården i Halland har en god tillgänglighet och under hela året har resultatet varit i nivå med riket eller högre.

I Närsjukvården pågår flera utvecklingsarbeten för att stärka tillgängligheten. Det handlar om utveckling av digitala arbetssätt och satsningar för att stärka digitala kontaktmöjligheter för invånare. Utvecklings­arbetet med digital vårdcentral är ett exempel, översyn och omtag av invånares sökväg via webben till Folktandvården ett annat.

Telefontillgänglighet
Under 2021 har två nationella telefontillgänglighetsmätningar genomförts. Resultatet i den senaste mätningen visar att 93 procent av samtalen har besvarats samma dag vid telefonrådgivning eller tidsbeställning vid vårdenheterna i regionen, vilket är i nivå med resultatet från föregående år. Hallands resultat är 13 procentenheter högre än riket i genomsnittet.

Medicinsk bedömning inom tre dagar
Den förstärkta vårdgarantin inom primärvården innebär att patienten har rätt till en medicinsk bedömning inom tre dagar. Den medicinska bedömningen ska göras av den personalkategori som är bäst lämpad utifrån patientens behov. 83 procent av de halländska patienterna har under 2021 erhållit en medicinsk bedömning inom tre dagar, vilket innebär att Halland når det nationella årsmålet för indikatorn (82 procent). Årsgenomsnittet för riket som helhet var 82 procent.

Tillgänglighet till specialistvård inom ramen för nationell vårdgaranti (90 dagar)

Vid nationell jämförelse är Region Halland bland de tre regioner som har högst tillgänglighet till första besök och operation/åtgärd. Utvecklingen av tillgänglighet och antal väntande har varierat under året utifrån pandemins omfattning och remissinflöde. Stora ansträngningar har gjorts för att hantera omställningen flexibelt och klokt så att de medicinska behov som är störst har kunnat mötas först. Under 2021 har en ny modell implementerats för uppföljningen av tillgängligheten, vilket innebär att resultat från 2020 inte fullt kan jämföras med de för 2021.

Första besök
Tillgänglighet till första besök inom ramen för den lagstadgade vårdgarantin (90 dagar) är i nivå med före­gående år. Region Hallands genomsnitt under året var 88 procent, jämfört med rikets 70 procent. 1186 patienter hade väntat mer än 90 dagar på ett första besök inom den specialiserade vården, jämfört med 730 patienter föregående år. Andelen män som har väntat kortare än 90 dagar på ett första besök är 88,6 procent, gentemot 87,2 procent av kvinnorna.

Inom vuxenpsykiatrin har tillgängligheten till första besök försämrats något jämfört med föregående år. Genomsnittet för året visar att 89 procent av patienterna hade väntat kortare än 90 dagar på ett första besök, jämfört med 2020 års resultat på 96 procent. Riket i genomsnitt hade ett resultat på 68 procent, så relativt övriga regioner har Halland fortfarande en god tillgänglighet.

Operation/åtgärd
Tillgängligheten och måluppfyllnaden till den lagstadgade vårdgarantin för operation/åtgärd har försämrats jämfört med föregående år. Region Hallands genomsnitt under året var 82 procent, jämfört med rikets 54 procent. Region Halland är den region som har högst tillgänglighet till operation/åtgärd i Sverige. Antalet planerade operationer på operationsavdelningarna har varit färre än planerat eftersom operationskapaciteten reducerats till förmån för intensivvårdskapacitet. Antalet akuta operationer på operationsavdelningarna har varit något fler än tidigare år. Ur ett könsperspektiv ses en skillnad mellan kvinnor och män när det gäller målupp­fyllelsen till den nationella vårdgarantin. Andelen kvinnor som har väntat kortare än 90 dagar på operation/åtgärd var 79,1 procent medan resultatet för män var 85,6 procent.

Tillgänglighet till specialistvård inom ramen för regional vårdgaranti (60 dagar)

Första besök
Måluppfyllelsen till Region Hallands eget mål om att erbjuda tid för första besök inom 60 dagar har försämrats med två procentenheter mot föregående år. I genomsnitt har 81 procent av väntande till första besök erbjudits tid inom 60 dagar. Region Halland har svårt att tillgodose tillgänglighetsmålet för första besök inom bland annat allergisjukvård, audiologisk vård och barn- och ungdomsmedicinsk vård. Inom vuxenpsykiatrin har tillgänglighet till försämrats jämfört med föregående år. 72 procent av väntande patienter har erhållit ett första besök inom 60 dagar, jämfört med 78 procent föregående år.

Operation/åtgärd
Måluppfyllelsen till regionens eget mål att erbjuda operation/åtgärd inom 60 dagar har försämrats med tre procentenheter jämfört med föregående år. 71 procent av regionens operationer/åtgärder har genomförts inom 60 dagar.

Tillgänglighet till BUP inom ramen för förstärkt nationell vårdgaranti (30 dagar)

Sedan 2011 finns en målsättning om en förstärkt vårdgaranti för BUP, som innebär att barn och ungdomar inte ska behöva vänta längre än 30 dagar på en första bedömning samt ytterligare 30 dagar till en utredning eller behandling.

Inom BUP har man under året sett ett fortsatt ökat inflöde av patienter och psykiatriförvaltningen har genomfört en rad insatser för att förbättra tillgängligheten. Tillgängligheten till psykiatrisk vård för barn och unga är kraftigt förbättrad. Andelen barn som inom 30 dagar har erhållit en till första bedömning var 69 procent, utredning 79 procent och behandling 84 procent. För riket i genomsnitt var resultatet 58, 59 respektive 70 procent.

Vårdgaranti – externa vårdgivare

Region Halland har en fortsatt god tillgänglighet när det gäller att erbjuda patienter tid för första besök/operation/åtgärd, enligt den lagstadgade vård­garantin som är 90 dagar. Den goda tillgängligheten möjliggörs genom att ett stort antal patienter får hjälp via externa vårdgivare. Antalet patienter som åberopat vårdgarantin och fått vård hos extern vårdgivare har ökat under perioden. Under 2021 hän­visades 10 226 patienter för första besök jämfört med 8 743 patienter under samma period föregående år. Kostnaden för vårdgarantin ackumulerat 2021 var 77 mnkr jämfört med 75,4 mnkr för 2020.

Vård inom EU/EES

Med anledning av patientrörlighetsdirektivet har möjligheterna att få ersättning för planerad hälso- och sjukvård och tandvård inom EU/EES ökat. Kostnaden för planerad vård inom EU/EES har under 2021 ökat från 4,3 mnkr 2020 till 5,7 mnkr för 2021. När det gäller nödvändig vård har kostnaden för denna minskat jämfört med föregående år, från 13,8 mnkr 2020 till 11,7 mnkr under 2021. Region Halland erhåller cirka 8,4 mnkr årligen i statsbidrag.

Produktion och kvalitet

Under delar av året påverkades hälso- och sjuk­vården i Halland i hög utsträckning av pandemin. Den inne­ bar en förändrad benägenhet hos befolkningen att uppsöka vården och en betydande påfrestning för vårdens medarbetare. Pandemin har medfört ett stort behov av samverkan mellan olika delar av vård- och omsorgssystemet, nya svåra prioriteringar, nya sjukdomsgrupper, fler patienter inom vissa sjukdomsområden, bred befolkningsinriktad verksamhet som massvaccination, smittspårning och andra ut­maningar. Antalet givna vaccinationsdoser mot covid-19 uppgick under 2021 till cirka 612 000 i Halland. Regionen kan summera år 2021 års vaccina­tionsinsatser som framgångsrika och med god vaccina­tionstäckning i berörda grupper.

Antalet besök i öppenvård har under senare år haft en konstant ökning, och denna trend noteras även 2021. Region Halland har 2021 valt att följa antalet besök i öppenvård utan målvärde, eftersom både 2020 och 2021 präglades av covid-19, som har haft stor påverkan på invånarnas sökmönster och vård­enheternas möjligheter att erbjuda vård.

Indikatorn som mäter andelen patienter med oplanerad återinskrivning inom 30 dagar speglar för tidig utskrivning från slutenvård, eller utskrivning där uppföljning och fortsatt omhändertagande inte är tillräckligt samordnat. Årets resultat visar att 18 procent av de halländska patienterna återinskrivs oplanerat inom 30 dagar, vilket ger Halland en place­ring i den nedersta tredjedelen av landets regioner. Det regionala målet om max 19 procent oplanerade återinskrivningar uppnås.

Kvalitetsindikatorer Tillgänglighet

Ambulans, diagnostik och hälsa (ADH)

Det planerade inflödet hade en tydlig ökning från april och ökade sedan ytterligare under året. Inflödet har varierat i takt med pandemiutveckling och vaccina­tionsgrad. Mikrobiologen (analyser av PCR-tester) och 1177 Vårdguiden (inkommande samtal) har haft hög belastning under hela pandemiperioden.

Mikrobiologi
2021 har varit ett år med mycket hög aktivitet inom mikrobiologi och vårdhygien. Dels har verksamheten arbetat hårt med att ta över alla självtester i egen regi, dels har variationen i antal som testat sig varit väldigt stor över året. Självtesterna upphandlades initialt av Folkhälsomyndigheten, där hela logistiken och analysen av test ingick. Hantering av hela kedjan togs under 2021 över av regionen, som ett gemensamt arbete mellan Regionservice, Närsjukvården och ADH. Kapaciteten uppgick till 8000 tester per vecka i regionens eget laboratorium. Mot slutet av året överskreds regionens kapacitet och ett externt laboratorium anlitades.

1177 Vårdguiden på telefon (VPT)
Vårdguiden på telefon har haft en hög belastning i hela landet. Inflödet ökade kraftigt i mars 2020 och har sedan dess varit högt med relativt stora variationer, vilket har påverkat tillgängligheten. Olika händelser, exempelvis presskonferenser, har skapat oro och osäkerhet kring regelverk och restriktioner, vilket har lett till att verksamheten snabbt har fått ställa om till ökad kapacitet.

Hallands sjukhus

Produktionen vid Hallands sjukhus präglades under årets början av pandemins andra våg. Det akuta inflödet till öppenvården var lägre än före pandemin och även den planerade produktionen var lägre. ­Sedan skedde en normalisering av de akuta vårdflödena där besöken på akutmottagningarna först återgick till, och sedan översteg, tidigare års nivåer. Antalet akuta slutenvårdstillfällen har under hela året varit i nivå med tidigare år.

Vårdplatser, utlokaliserade patienter och  ­överbeläggningar
Det totala antalet vårdplatser var under årets början något fler än planerat, men med stora justeringar i form av vårdinnehåll och kliniktillhörighet. Vård­platser för planerad vård minskade till förmån för pandemivårdplatser. Även antalet intensivvårds­platser ökades med fyra platser under perioder, för att möta de höga behoven av intensivvård i Halland och Sverige. Under sommarperioden och hösten var antalet vårdplatser i nivå med samma period 2019 och med en genomsnittlig beläggningsgrad kring 90 procent, men periodvis en högre beläggning. Årsmedelvärde för vårdplatser under 2021 var två fler jämfört med 2020 men tre färre jämfört med 2019. Andelen utlokaliserade patienter eller över­beläggningar per 100 vårdplatser var under 2021 något högre än under 2020 och 2019.

Slutenvård
Av antalet slutenvårdstillfällen har under 2021 totalt 1 188 patienter vårdats med huvuddiagnos covid-19 (cirka 3 procent av alla vårdtillfällen) vilket kan jämföras med 604 patienter under 2020. Mellan juni och november hade Hallands sjukhus enbart en­staka ­patienter inneliggande för covid-19. Den trend i form av en successiv av minskning av medelvårdtiden, vilken har noterats under flera år, har under 2021 planat ut och medelvårdtiden har under året varit i nivå med tidigare år. Regionens uppsatta mål för medelvårdtid uppnås på marginalen för helåret 2021.

Öppenvård
Öppenvårdsbesök till läkare utanför akutmottagningarna har under året varit fem procent färre än planerat och sex procent färre för besök till andra vårdgivarkategorier. Det är fler än 2020, men färre än 2019.

Operationer
Antalet planerade operationer på operationsavdel­ningarna har varit cirka 2 700 färre än planerat efter­som operationskapacitet reducerades till förmån för intensivvårdskapacitet. Antalet akuta operationer på operationsavdelningarna har varit något fler än tidigare år.

Standardiserade vårdförlopp
Syftet med Standardiserade vårdförlopp (SVF) avseende cancer är att förkorta väntetider, minska regio­nala skillnader och skapa en mer jämlik vård med ökad kvalitet. Under 2021 har arbetet med de nationella målen fortsatt. 70 procent av alla nya cancerfall inom aktuella diagnoser ska utredas via ett SVF och 80 procent av dessa patienter ska gå igenom respektive vårdförlopp inom utsatta maximala tidsgränser. Måluppfyllelse för de standardiserade vårdför­loppen för helåret 2021 var 61 procent. Trenden är en förbättrad måluppfyllelse över tid det senaste året där måluppfyllelsen, efter en nedgång under våren 2020 i samband med pandemins start, nu är tillbaka på samma nivå som före pandemin.

Närsjukvården Halland

De nationella pandemirestriktionerna har periodvis medfört utmaningar med bemanningen för vård­centralerna. Pandemin har också påverkat vård­centralerna utifrån utökade uppdrag avseende vaccinationer mot covid-19 och smittspårning. Vårdbesök utifrån ordinarie uppdrag uppgick till 744 300 och vaccinationsbesök uppgick till drygt 150 600 på vårdcentralerna i regionens egen regi. Totalt sett uppgick antalet givna vaccinationsdoser mot covid-19 under 2021 till cirka 612 000 i Halland. Inom vuxentandvården har färre besök än planerat genomförts. En anledning är högre sjukfrånvaro, vilket har medfört en lägre tillgänglighet.

Samordning covid-19
Närsjukvården Halland har, sedan inledningen av pandemin, haft ett samordningsuppdrag för all närsjukvård i regionen (privata och region­drivna vårdcentraler) avseende arbete relaterat till covid-19-pandemin. Omställningen till en förbättrad samordning mellan den kommunala och regionala primärvården har lett till utökat samarbete och dialog samt stärkta relationer mellan olika vårdutövare. Nya digitala arbetssätt och mötesformer har möjliggjort snabbare och enklare möten över organisations­gränser.

Pandemiuppdrag Närsjukvården
Närsjukvården fick under året ett nytt uppdrag, Pande­miuppdrag Närsjukvården, som inkluderar smittspårning, provtagning, vaccination mot covid-19 och säsongsinfluensa. Sammantaget har arbetsbelastningen utifrån vaccinationsupp­draget ­varit mycket omfattande. Basen för att utföra vaccinationsarbetet har be­drivits på vårdcentraler samt fyra vaccinationscen­traler. Under året har även mobila team, bland annat en vaccinationsbuss, använts i vaccina­tionsinsatsen. Detta har varit dels för att vaccinera dos 1 tillsammans med kommuner vid boenden, dels under sommar/höst för att vaccinera svårnådda grupper. Goda samarbeten med myndigheter och kommuner har lett till ökad vaccinationstäckning.

Provtagning
Under våren 2021 hanterade vårdcentralerna stora mängder provtagning för covid-19. Det här arbetet har skett i nära samarbete med kommunerna som har hjälpt till med provtagning och smittspårning på särskilda boenden för äldre. I december ändrades Hallands upplägg för självprovtagning och ansvaret för uppdraget tilldelades Närsjukvården Halland. Från december fanns självprovtagning vid alla vårdcentraler i Halland, och ytterligare ett par platser. I länet fanns då totalt 50 stationer där invånaren själv kunde hämta och lämna provtagningskit. Hantering av lådorna sköttes av vårdcentralerna.

Smittspårning
Arbetet med smittspårning har haft en mycket viktig roll för att begränsa pandemin. Smittspårningsarbetet har bedrivits både via regionens vårdcentraler och den smittspårningsenhet som byggdes upp hösten 2020 vid Pandemimottagningen. Våren 2021 visade på ett högt smittspårningsbehov som reducerades under sommaren för att successivt öka under hösten.

Psykiatrin Halland

Det totala antalet patienter har fortsatt att öka och 2021 fanns totalt 17 130 unika individer i psykiatrins öppenvårdsverksamhet. En ökning med cirka 5 procent jämfört med 2020. Inom BUP har dock ökningen varit ännu kraftigare, 11 procent, jämfört med 2020 och 33 procent sedan 2016. Befolkningen 0–17 år i Halland har i snitt enbart ökat cirka 1 procent per år sedan 2016. Ökningen inom BUP utgörs till största del av hallänningar. Antalet remisser till BUP har ökat år för år, med betydande ökning 2021 (23 procent) jämfört med 2020, sannolikt som en följd av införan­det av ”En väg in”. Av det totala antalet remis­ser är cirka 50 procent egenremisser. Förvaltningen ser även betydande fler samtal till ”En väg in” än tidigare till BUP-linjen (cirka 45 procent fler samtal). Detta vittnar om ett uppdämt behov hos barn och unga i att få kontakt med vården och vikten av ett fungerande vård­system med en bred och tillgänglig första linje-nivå, så att BUP fortsatt kan utgöra specialistnivån. Rätt vård, i rätt tid, på rätt vårdnivå.

Öppenvårdsbesöken har en stabil, svagt uppåt­gående trend. Totalt gjordes fler besök än någonsin i Psykia­trin under 2021. 139 800 besök, jämfört med 127 700 år 2020, en ökning på cirka 9,5 procent. Under året har cirka 23 procent av alla öppenvårdsbesök varit på distans.

Antalet besök på de psykiatriska akutmottagningarna har varit något lägre än tidigare. Antal vårdtillfällen (heldygnsvården) har under perioden varit cirka sju procent lägre än 2020. Detta är en direkt följd av att antalet sökande till akutmottagningarna varit lägre under årets första månader. Medelvårdtiden ligger fortsatt på runt tio dagar och har en stabil trend. Det minskade inflöde till akutmottagningarna och det minskade antalet vårdtillfällen har lett till en lägre beläggning inom den vuxenpsykiatriska heldygns­vården. Inom BUP har beläggningen varit på ungefär samma höga nivåer som 2020.

Patientsäkerhet

Patientsäkerhetsarbetet bedrivs systematiskt som en integrerad del i det dagliga arbetet på alla nivåer och förvaltningar inom regionen. En av grundprinciperna för all vårdverksamhet är att ingen patient ska komma till skada i vården. Det systematiska patientsäkerhetsarbetet, som syftar till att inga vårdskador ska uppstå, har satts på hårda prov under pandemin. Vårdens förmåga att upptäcka såväl risker som inträffade undvikbara händelser är viktiga verktyg för att inte patienter och medarbetare ska drabbas i en hårt ansträngd situation. Sammanställningar av klagomål och avvikelser visar inte på några betydande nya riskområden trots den mycket speciella situationen.

Basala hygienrutiner och klädregler
I höstens nationella följsamhetsmätning till ­basala hygienrutiner och klädregler visar regionen en förbättring mot föregående års mätning. Andelen korrekta hygienrutiner och klädregler i samtliga steg låg på 72 procent för regionen. I riket i genomsnitt var resultatet 83 procent.

Vårdrelaterade infektioner
På grund av den ökande belastningen på vården med covid-19 har Region Halland inte genomfört någon mätning av vårdrelaterade infektioner under 2021.

Trycksår
Andelen patienter med ett eller flera trycksår ligger på 7,8 procent i regionen, jämfört med 8,2 procent vid föregående års mätning. Resultatet för riket i snitt var 14 procent. Pandemin har medfört att fler patienter vårdats i vårdformer där risken för trycksår är hög. Trots det visar trycksårsmätningen som genomfördes under hösten 2021 att Region Hallands tillhör de regioner som har en lägre andel patienter i slutenvård med trycksår. Detta resultat är frukten av ett lång­siktigt utvecklingsarbete på Hallands sjukhus.

Anmälningar enligt lex Maria
Region Halland har anmält 21 händelser enligt lex Maria under 2021. Hallands sjukhus har anmält 13 händelser enligt lex Maria under 2021. Antalet anmälningar är i paritet med 2020 (15). Närsjukvården har gjort sju anmälningar enligt lex Maria till IVO, tre från Vårdcentralen och fyra från Folktand­vården. Psykiatrin har gjort en anmälan och Ambulans, ­diagnostik och hälsa har gjort två.

Läkemedel

Läkemedelsområdet har under 2021 varit starkt påverkat av covid-19. Under början av året fokuserades arbetet på såväl tillgång, distribution och hantering av vaccin mot covid-19 samt, i samverkan med andra funktioner inom regionen, på införande av ett dokumentationssystem av vaccinationerna som uppfyllde både de lagkrav som finns kopplade till pandemi­vaccinationer och behoven hos patienter och vårdgivare.

Parallellt med pandemiarbetet har regionen fortsatt lägga mycket arbete på att strukturera processerna för ordnat införande av läkemedel både nationellt och regionalt. Nationellt har regionen deltagit i arbetet med trepartsförhandlingar och nationella rekommendationer om ordnat införande. Regionalt har fokus legat på att tydliggöra regionala processer för att på ett strukturerat sätt hantera såväl nationella rekommendationer som regionala behov och beslut gällande ordnat införande. Arbetet avses att leda till en mer jämlik vård genom att nya läkemedel når vården snabbare över hela landet. Ett ordnat införande av läkemedelsbehandlingar kan också innebära bättre kostnadskontroll.

Region Halland har under året kommit långt i sina planer för en patientindividuell läkemedelsförsörjning inom slutenvården. Arbetet har resulterat i att regionen strax innan årsskiftet övertog beredning av till exempel cytostatika och antibiotikasprutor i egen drift och invigde en produktionsanläggning på Hallands sjukhus. Förberedelserna för så kallad slutenvårdsdos är också långt gångna med uppstartad pilotdrift. Patientindividuell läkemedelsförsörjning väntas bidra till ökad kvalitet och patientsäkerhet i läkemedelshanteringen, en bättre arbetsmiljö för sjuksköterskor och mer tid till patientvård genom minskad tidsåtgång för läkemedelshantering samt ge möjlighet till ökad patientmedverkan genom tydligare märkning på dospåsarna.

Antibiotikaförskrivning
Halland har en fortsatt sjunkande antibiotikaförskrivning. I Halland förskrevs under året 231 antibiotikarecept per 1000 invånare vilket marginellt är över snittet för riket. Det nationella målet om max 250 recept per 1000 invånare nås. Vårdval Halland närsjukvård uppvisar en stadig minskning sedan mätningarna började 1998 och detta bedöms vara ett resultat av strukturerat förbättringsarbete. Minskningen under 2021 är mindre uttalad än under 2020, vilket sannolikt en följd av att effekterna av pandemin har varit mindre under året.

Hälsofrämjande- och sjukdoms­förebyggande arbete

Ohälsosamma levnadsvanor
Rådgivningen till personer med ohälsosamma levnadsvanor har minskat mellan 2019 och 2021, en trend som sannolikt hänger samman med pandemin. Rådgivningen vad gäller tobaksbruk minskade även före pandemin, och över tid har också andelen personer i befolkningen som röker dagligen minskat. Riskbruk av alkohol ökar i de flesta åldersgrupper (30–84 år) samtidigt som rådgivning sker i betydligt lägre utsträckning jämfört med övriga levnadsvanor.

Fler kvinnor än män får stöd för att förändra tobaksbruk, medan det är ett omvänt förhållande när det gäller stöd kring alkohol, ohälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. Det är dock fler kvinnor som remitteras Fysisk aktivitet på recept. Den nationella patientenkäten pekar i samma riktning, och det är generellt högre andel män än kvinnor som uppger att läkaren eller någon annan på vårdcentralen tagit upp frågor om levnadsvanor.

Riktade hälsosamtal
Arbetet med riktade hälsosamtal till 40-åringar, med målet att främja goda levnadsvanor och minska insjuknandet i hjärt-kärlsjukdom och diabetes, startade under 2020 vid sju vårdcentraler. Pilotinförandet pausades på grund av pandemin och ska återupptas under 2022. Trots pausat införande pågår viss utveckling av system- och metodstöd.

Invånarundersökningar

Hälso- och sjukvårdsbarometern
I undersökningen Hälso- och sjukvårdsbarometern mäts årligen befolkningens inställning till hälso- och sjukvården. I den senaste mätningen uppvisar ­Region Halland genomgående bättre resultat än riket liksom förbättrade resultat jämfört med föregående år. 77 procent av hallänningarna anser sig ha ett högt förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet, men förtroendet för vård vid psykisk ohälsa i sin helhet är enbart 34 procent. 74 procent av hallänningarna anger att de har ett högt förtroende för hälso- och sjukvårdens hantering av coronapandemin, vilket är fem procentenheter högre än genomsnittet för riket. 92 procent av hallänningarna anger att de har tillgång till den hälso- och sjukvård som de behöver, vilket är fyra procentenheter högre än genomsnittet för riket. 76 procent av befolkningen i Halland tycker att vänte­tiden till vårdcentralen är rimlig, vilket är sex procent­enheter bättre än riket. På motsvarande vis anser 68 procent av hallänningarna att väntetiden till besök och behandling på sjukhus är rimliga, vilket är hela 13 procentenheter högre än för riket som helhet.

Nationell Patientenkät
Halland har fortsatt mycket goda resultat i den ­senaste Nationella patientenkäten (NPE) för primär­vård. Halland ligger över riket inom samtliga sju dimensioner och placerar sig med ett helhetsresultat om 83 procent positiva svar på en andra plats i riket. Inom dimensionen Kontinuitet och koordinering placerar sig Halland bäst i riket och i övriga dimensioner på andra plats. Männen är något mer nöjda inom alla dimensionerna än vad kvinnorna är, både i Halland och i riket som helhet.

Inom NPE somatisk öppenvård placerar sig Halland totalt sett på andra plats i riket med 91 procent positiva svar. Inom samtliga sju dimensioner är andelen positiva svar över rikssnittet. Ingen större skillnad noteras mellan män och kvinnor.

Inom den somatiska slutenvården har Halland 86 procent positiva svar och en placering i mitten av riket totalt sett, vilket är en viss förbättring sedan mätningen för två år sedan. Kvinnor är i genomsnitt tre procentenheter mindre positiva än män. Ett speci­fikt utvecklingsområde inom slutenvården är Respekt och bemötande och Hallands sjukhus kommer att fortsätta sitt utvecklingsarbete kopplat till detta. Upphandlade privata vårdenheter i Region Halland har i medeltal 97 procent positiva svar.

Kvalitetsindikatorer Produktion och kvalitet

Patientnämnd
Patientnämnden har 2021 handlagt 1 187 ärenden. Därutöver har Patientnämnden hanterat 788 infor­mationsärenden, som syftar till att ge råd, stöd och vägledning i kontakterna med vården och olika myn­digheter och även dessa ökade med 31 procent sedan 2020.

En väg in för barn- och ungas psykiska ohälsa

Under året infördes ett kontaktcenter för att öka tillgängligheten inom barn- och ungdoms­psykiatrin. Utöver det öppnades två nya mottagningar för barn och ungas psykiska hälsa i Kungsbacka och Halmstad. De nya mottagningarna riktar sig till barn och unga, 6–17 år, med lindrig och måttlig psykisk ohälsa. Detta ska vara ett komplement till regionens specialiserade mottagningar för barn och unga med svårare besvär. Trots ett fortsatt högt tryck där man även ser ett tillflöde av patienter från närliggande län har satsningarna gett resultat och BUP har en hög tillgänglighet sett till landet i stort. Satsningarna under 2021 förväntas bidra till ett bättre omhändertagande av barn och unga med psykisk ohälsa, bättre vårdflöden och därmed högre tillgänglighet för invånarna.

Framåt för utveckling och hållbar tillväxt

Arbetet med en Regional utvecklingsstrategi för Halland 2035 (RUS) påbörjades 2018 och beslutades 2021. Kommuner, myndigheter, idéburen sektor, näringsliv, politiska partier, invånare i olika åldrar har på olika sätt varit involverade i framtagandet. Den regionala utvecklingsstrategin är den övergripande riktningen och vägledningen för Hallands hållbara utveckling till 2035 mot visionen Halland – Bästa livsplatsen. RUS har siktet inställt på visionen medan Hallands strategi för hållbar tillväxt, som också beslutades under året, fokuserar på hållbar tillväxt utifrån samverkan mellan olika aktörer. Smart speciali­sering Halland är ett underdokument till Hallands strategi för hållbar tillväxt. Smart specialisering handlar om att skapa konkurrenskraft genom forskning och innovation. Även Hälso- och sjukvårdsstrategin och Kulturstrategin får sin övergripande styrning av RUS:en.

Nystart med ny idrottshall

Hösten 2019 fick idrottshallen på Katrinebergs folkhögskola stängas hastigt efter att stora skador upptäckts på den bärande konstruktionen. I november 2021 invigdes den efterlängtade och helt ny­byggda Katrinebergshallen. Den nya idrottshallen ska vara hållbar genom såväl energiförsörjningen, med solceller på taket, som ur ett verksamhetsperspektiv. Genom nytillskottet av moderna och ändamålsenliga lokaler får Katrinebergs folkhögskola ytterligare kraft i profileringen av skolan med en stark idrotts-, hälso- och friskvårdsprofil. Katrinebergs folkhögskola har funnits i generationer på den halländska lands­bygden och firar 150-årsjubileum under 2023. I dag har skolan cirka 290 deltagare och erbjuder en mängd utbildningar, från allmän kurs till kurser inom idrott och kultur, samt internatboende.

Vaccinationsinsats genom samarbete över många områden

2021 blev ett år med vaccinationsarbete i fokus för många i regionen. Närsjukvården Halland fick hösten 2020 samordningsansvaret för det omfattande arbetet som resulterat i att över 600 000 doser vaccin mot covid-19 givits i länet under 2021. Vaccinationsarbetet har främst bedrivits på vårdcentraler, samt på fyra större vaccinationscentraler. Som ett komplement i vaccinationsinsatsen har mobila team arbetat med vaccination i halländska skolor och tillsammans med kommunerna på Särskilda boende för äldre. En vaccinationsbuss för drop-in började rulla och riktade insatser genomfördes för att nå ut i områden med lägre vaccinationstäckning och till personer i utsatthet. För att möjliggöra insatsen fanns omfattande arbete och struktur för logistik, IT, kommunikation, bemanning och hantering av smittskyddsrelaterade- och medicinska frågor.

Regionservice har genom hela pandemin stöttat vårdverksamheterna med materialförsörjning. Under 2021 breddades uppdraget när ett bokningsstöd för vaccination infördes och sedan utökades med knappval för frågor av allmän karaktär om covid-19. Bokningsstödet vänder sig till invånare och har varit en uppskattad service där det bitvis varit hårt tryck på telefonerna. Under de mest hektiska faserna har man tagit emot många tusen samtal varje dag och fått bemanna upp och utöka öppettider vid behov.

Samlat stöd för IT & Digitalisering

Beslutet att inrätta en regiongemensam IT- och digitali­seringsfunktion togs i regionfullmäktige i februari 2021 och är resultatet av ett gediget utvecklingsarbete för ett samlat stöd för IT och Digitalisering. Den nya IT- och digitaliseringsfunktionen är indelad i tre olika verksamhetsområden; Digitalisering av hälso- och sjukvård, Digitalisering som stöd och regional utveckling och Informationsteknologi. Det gemensamma uppdraget är att utveckla regionens verksamheter med hjälp av digitalisering, informationshantering och automatisering.

Syftet med organisationsförändringen är att öka regionens digitala förmåga och därmed vara bättre rustat att möta samhällsutvecklingen och nuvarande och kommande utmaningar.

Utvärderingen av Region Hallands finansiella ställning utgår i första hand från koncernperspektivet och i andra hand från regionperspektivet.

Resultatutveckling

Regionkoncernens resultat och verksamhet har även under 2021 påverkats i stor omfattning av den rådande covid-19-pandemin. Regionkoncernens resultat, i de sammanställda räkenskaperna, uppgår till 1 328 mnkr. Om regionens orealiserade finansiella vinster exkluderas uppgår koncernens resultat till 1 218 mnkr. Jämfört med motsvarande period föregående år har koncernens resultat (exklusive orealiserade finansiella poster) förbättrats med 237 mnkr. Resultatförbättringen under 2021 förklaras främst av de extra riktade statsbidrag som ­regionen har fått under pandemin, men också av ökade skatte­intäkter. Pandemin har medfört att resandet har minskat kraftigt. I jämförelse med 2019 har resandet ungefär halverats, vilket har fått till följd att Hallands­trafikens biljettintäkter har minskat med 190 mnkr eller 41 procent, jämfört med 2019. Jämfört med föregående år var det dock en positiv utveckling och biljettintäkter­na ökade med 7 procent. Hallandstrafiken har under året erhållit 509 mnkr i ordinarie driftbidrag från ­regionen, vilket är en ökning med 3,7 procent jämfört med föregående år. Därutöver har Hallands­trafiken erhållit 131 mnkr i utökat driftbidrag för att täcka intäktsbortfallet med anledning av det minskade resandet under pandemin. Årets resultat för ­Hallandstrafiken AB, inklusive det utökade driftbidraget uppgår till 0 mnkr, vilket är en försämring med 163 mnkr jämfört med föregående år.

Regionens balanskravsresultat uppgår till 1 195 mnkr och därmed uppfyller regionen kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Se rubriken Balanskravsresultat för fördjupad information.

Årets resultat 2021 för regionen uppgår till 1 304 mnkr. Jämfört med budget innebär resultatet en positiv avvikelse med 1 301 mnkr. Med anledning av den pågående pandemin har riksdagen vid ett flertal tillfällen fattat beslut om krispaket med utökade statsbidrag till regionerna, vilket har en betydande påverkan på årets resultat och budgetavvikelse. Tillskotten har gett förutsättningar för kommunsektorn att, med ekonomin tryggad, kunna hantera pandemin och en mycket osäker tid. Regionens skatteintäkter uppvisar ett överskott mot budget, främst beroende på den oväntat snabba återhämtningen av svensk ekonomi. Utöver detta har en lägre efterfrågan och produktion inom vissa verksamheter inneburit lägre kostnader. Dessa faktorer är den huvudsakliga förklaringen till regionens starka resultat.

Resultat regionen 2017–2021

De nya pandemirelaterade statsbidragen har resulterat i stora budgetöverskott uppgående till 653 mnkr netto, vilket motsvarar ungefär hälften av regionens totala budgetavvikelse. Därav riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvårdsområdet redovisar överskott mot budget med 453 mnkr. Här kan nämnas; statsbidrag för uppskjuten vård (148 mnkr), stats­bidrag för täckning av regionens kostnader för provtagning (204 mnkr), statsbidrag som ska täcka regionens merkostnader för covid-19 (84 mnkr) och kostnader för vaccinering (17 mnkr). Vidare; statsbidrag för täckning av delar av intäktsbortfallet inom kollektivtrafiken (87 mnkr) och statsbidrag för kompensation av sjuklönekostnader (16 mnkr).

Större budgetavvikelser 2021 (mnkr)

Budgetavvikelse per nämnd/styrelse (mnkr)

Regionen har även erhållit ett generellt covid-19-­relaterat statsbidrag som uppgår till 97 mnkr med motsvarande överskott mot budget. Andra större budgetöverskott är; regionens driftnämnder och förvaltningar (360 mnkr), skatteintäkter (276 mnkr) och finansnetto (221 mnkr).

Några poster med större underskott mot budget är; ändrade livslängdsantaganden i pensionsskuldsberäkningen (240 mnkr), regionen har köpt ut fem Öresundståg som Hallandstrafiken AB tidigare leasade och har därefter gjort en nedskrivning (93 mnkr) till marknadsvärde. Slutligen har ett minskat resande under pandemin resulterat i ett stort intäktsbortfall för Hallandstrafiken AB, vilket regionen har kompenserat för genom ett utökat driftbidrag (131 mnkr) till bolaget. Regionens totala nettoeffekt av det minskade resandet som drabbat Hallandstrafiken AB, är ett underskott mot budget med 44 mnkr.

Jämfört med föregående år har regionens resultat förbättrats med 538 mnkr. Om orealiserade finansiella poster exkluderas uppgår resultatförbätt­ringen till 377 mnkr jämfört med motsvarande period före­gående år. Även här förklaras den stora resultatförbättringen i huvudsak av de tillfälliga pandemi­relaterade statsbidrag som regionen har erhållit, samt av den positiva utvecklingen av regionens skatte­intäkter.

Alla driftnämnder och verksamheter redovisar överskott mot budget (360 mnkr), förutom Systemförvaltningen och Fastighetsförvaltningen, som redo­visar mindre underskott. En utförligare beskrivning av nämnderna finns i avsnittet Driftredovisning.

Resultatutveckling (mnkr)

I tabellen resultatutveckling visas årets resultat för regionen respektive regionkoncernen under den senaste femårsperioden. Regionkoncernens resultat, det vill säga inklusive Hallandstrafiken AB, har en utveckling som är relativt lik regionens utveckling, med en mycket stor resultatförbättring under de senaste två åren. Regionen har valt att klassificera två poster som jämförelsestörande. Enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning ska regionens finansiella placeringar värderas till verkligt värde (marknads­värde). Denna orealiserade värdeförändring (109 mnkr) jämfört med värdet 2021-01-01 (reavinster) påverkar tillgångarnas värde och regionens redovisade resultat och budgetavvikelse. Under året har SKR beslutat om ändrade livslängdsantagande i pensionsskuldsberäkningen vilket innebär en merkostnad och negativ budgetavvikelse under 2021 (240 mnkr). I ­tabellen kan man utläsa att regionens resultat exklusive jämförelsestörande poster, har legat på en relativt låg nivå fram till och med 2019. De två senaste årens mycket starka ekonomiska resultat beror dels på regionens skattehöjning under 2020, men främst på de stora tillfälliga pandemirelaterade tillskotten från staten.

Regionens intäkter

Skatte- och nettokostnadsutveckling

Regionens största intäktskälla är regionskatten som står för 62 procent (64 procent föregående år) av de externa intäkterna. Detta innebär att skatteintäkter­nas utveckling har en avgörande betydelse för regionens ekonomi. Regionens skattesats är oförändrad jämfört med föregående år och uppgår till 11,40 kronor per beskattningsbar hundralapp. Ingen region ändrade skattesatsen under 2021 och medelskatte­satsen är oförändrad på 11,56 kronor. Region Halland har den sjunde lägsta skattesatsen i riket.

Regionens skatteintäkter uppgår till 9 071 mnkr, vilket innebär ett överskott mot budget med 276 mnkr. Överskottet beror främst på den oväntat snabba återhämtningen av svensk ekonomi. Ökningen av skatteintäkterna och återhämtningen av svensk ekonomi beror bland annat på statens (och omvärldens) stimulanser av näringslivet, en kraftig ökning av inkomster från arbetslöshetsersättning och sjuk­penning på grund av pandemin. Skatteintäkterna har ökat med 6,2 procent jämfört med föregående år.

Generella statsbidrag och utjämning står för 28 procent (25 procent föregående år) av regionens intäk­ter. Generella statsbidrag och utjämning uppgår till 2 499 mnkr, vilket motsvarar en ökning med 77 mnkr eller 3,2 procent jämfört med föregående år. Jämfört med budget blev utfallet 201 mnkr högre än budgeterat. Den positiva budgetavvikelsen förklaras av överskott inom intäkts- och kostnadsutjämningen (164 mnkr), varav 97 mnkr avser ett pandemirelaterat generellt statsbidrag. Även generella statsbidrag avseende läkemedelsförmånen redovisar överskott mot budget (38 mnkr).

Skatte- och nettokostnadsutveckling

Skatte- och nettokostnadsutveckling (%)

Regionens finansnetto redovisar överskott mot budget (112 mnkr), vilket främst beror på uppkomna reavinster från försäljning av värdepapper (131 mnkr). Ett stigande marknadsvärde avseende regionens finansiella placeringar jämfört med värdet 2021-01-01, medför en positiv avvikelse mot budget (109 mnkr). Av regionens finansiella kostnader avser merparten räntekostnader avseende pensionsskulden.

Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 5,5 procent under 2021, där större delen av ökningen kan relateras till ökade skatteintäkter. Ökningstakten är väl i nivå med åren före pandemin. Positivt är också att ökningstakten för regionens netto­kostnader minskar för fjärde året i rad. Regionens nettokostnader för 2021 ökade med 2,2 procent, vilket kan jämföras med den budgeterade nettokostnadsökningen som uppgick till 8,0 procent. Det är främst den stora och inte budgeterade ökningen av pandemirelaterade riktade statsbidrag som håller nere nettokostnadernas ökningstakt. Region Hallands ökningstakt av nettokostnader under 2021 är lägst av alla regioner, snittet för landets regioner uppgick till 7,5 procent. Året före ökade regionens nettokostnader med 3,7 procent, medan rikssnittet då uppgick till 1,1 procent. Regionens bruttokostnader ökade under 2021 med 5,8 procent, vilket kan jämföras med rikssnittet som uppgick till 8,5 procent.

• I posten nettokostnader ingår bland annat kostnader för personal, vilket är regionens största kostnadspost med en andel på 46 procent av kostnaderna. Här ingår bland annat löner, sociala avgifter och pensionskostnader, som under året har ökat med 601 mnkr eller 11,0 procent till 6 058 mnkr. Jämfört med budget redovisas här en negativ av­vikelse med 202 mnkr, vilken helt förklaras med en förändring i pensionsskuldsberäkningen. SKR har beslutat om ändrade livslängdsantaganden som ska användas i pensionsskuldsberäkningarna för kommuner och regioner. Detta medför en ökning av regionens pensionsskuld under 2021, vilken belastar årets resultat och innebär en negativ budgetavvikelse (240 mnkr). Regionens kostnader för löner och sociala avgifter har ökat med 3,9 procent jämfört med föregående år, med en positiv av­vikelse mot budget på 22 mnkr.


• Regionens totala kostnad för all inhyrd personal, har ökat med 18 procent eller 29 mnkr och uppgår till 184 mnkr. Under 2021 har 84 mnkr varit budget­erat för inhyrd personal, vilket för regionen som helhet innebär en negativ avvikelse mot budget med 99 mnkr. Kostnaderna för inhyrda läkare har ökat med 16 procent jämfört med föregående år och uppgår till 96 mnkr. Kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor har ökat med 32 procent till 78 mnkr. Störst kostnad för inhyrd personal har Driftnämnden Hallands sjukhus, där kostnaderna har ökat med 27 procent till 96 mnkr, ökningen avser främst sjuksköterskor. Driftnämnden Närsjukvården har ökat användandet av inhyrd personal med 22 procent och Driftnämnden Psykiatri med 18 procent.


• Regionens kostnader för köpt vård har under året minskat med 21 mnkr eller 1,0 procent till 2 143 mnkr. Jämfört med budget redovisas en posi­tiv avvikelse med 82 mnkr. Kostnadsminskningen och budgetavvikelsen beror på lägre kostnader för köpt regionvård.


• Regionens totala kostnader för läkemedel har under året ökat med 21 mnkr eller 1,5 procent till 1 446 mnkr. Jämfört med budget redovisas en positiv avvikelse med 72 mnkr. Posten består dels av läkemedel på rekvisition, det vill säga det som används på vårdinrättningar, dels av förskrivningsläkemedel, det som skrivs ut på recept.


• Regionens totala kostnader för sjukvårdsartiklar och medicinskt material har under året ökat med 82 mnkr eller 19 procent till 513 mnkr. Jämfört med budget redovisas en negativ avvikelse med 122 mnkr. Bland annat har ett stort antal PCR-­tester (som används vid covid-19 diagnostik) utförts under året vilket har medfört ökade kostnader för bland annat reagenser.


• Verksamhetens intäkter har under 2021 ökat med 498 mnkr eller 22 procent till 2 773 mnkr. Jämfört med budget redovisas en positiv avvikelse med 1 052 mnkr. Därav riktade statsbidrag har ökat med 559 mnkr, med en positiv budgetavvikelse på 1 063 mnkr och förklaras av pandemirelaterade bidrag. Exempel på statsbidrag som har ökat jämfört med föregående år är (ökning inom parentes); statsbidrag som ska täcka regionens kostnader för provtagning och smittspårning (228 mnkr), statsbidrag som ska täcka regionens kostnader för vaccinering av covid-19 (199 mnkr), samt medel för uppskjuten vård och covid-19-relaterad vård (195 mnkr). Däremot har statsbidraget som ska kompensera regionen för covid-19-relaterade sjuklönekostnader minskat (31 mnkr).

Regionens kostnader

Nettokostnadsandel (%)

Nettokostnadsandelen och dess utveckling

Balansen mellan intäkter och kostnader kan mätas genom nyckeltalet nettokostnadsandel, som visar hur stor andel verksamhetens nettokostnader (inklusive avskrivningar och finansnetto) tar i anspråk av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Nyckel­talet visar om de löpande intäkterna kan finansiera de löpande kostnaderna. En andel under 100 procent visar på en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter, vilket skapar utrymme för att finansiera investeringar. Mot bakgrund av regionens ekonomiska läge, beslutades i Mål och budget 2021, att nettokostnadsandel ska uppgå till högst 99,8 procent. Redovisningen av nettokostnadsandelen är gjord exklusive orealiserade finansiella poster.

Nettokostnadsandelen är ett mått som används för att mäta den finansiella måluppfyllelsen i god ekonomisk hushållning. Många kommuner och regioner har som mål att resultatet ska uppgå till minst 2 procent av summan av skatteintäkterna och statsbidragen. Detta innebär en nettokostnadsandel på högst 98 procent. Denna nivå brukar räknas som en god ekonomisk hushållning avseende det finansiella perspektivet. Detta skulle för Region Hallands del motsvara ett positivt resultat på cirka 230 mnkr. ­Under 2021 uppfyller regionen detta nyckeltal med god marginal. Men att många kommuner och regioner visar starka ekonomiska resultat under de två senaste åren, beror till stor del på stora tillfälliga pandemirelaterade tillskott, samt en lägre efterfrågan av vissa verksamheter. Att sektorn nu tillfälligt har starka resultat gör inte att ekonomin på sikt blivit bättre.

Nettokostnadsandelen för 2021 uppgår till 89,7 procent, vilket är 10,1 procentenheter bättre än budgeterat. Jämfört med föregående år har nettokostnadsandelen förbättrats med 2,8 procentenheter. Förbättringen beror främst på att regionens skatte- och statsbidragsintäkter har ökat med 5,5 procent, medan verksamhetens nettokostnader enbart har ökat med 2,2 procent. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen över den senaste femårsperioden uppgår till 96,3 procent, vilket är en förbättring med 2,0 procentenheter jämfört med föregående år. En genomsnittlig nettokostnadsandel på 96,3 procent innebär att genomsnittet för resultat i förhållande till summan av skatteintäkter samt statsbidrag och utjämning, har uppgått till 3,7 procent under den senaste femårsperioden. Även här är de senaste två årens starka värden en konsekvens av de stora pandemi­relaterade tillskotten som regionen har erhållit från staten.

Investeringar

Koncernens investeringar uppgår till 774 mnkr. Den genomsnittliga investeringsnivån över den senaste femårsperioden uppgår till 507 mnkr. Koncernen har små långfristiga skulder och dessa har ingen direkt koppling till investeringsverksamheten. Självfinansieringsgraden av investeringarna uppgår till 216 procent, den höga nivån beror på årets mycket starka resultat.

Regionens investeringsbudget uppgår till 824 mnkr. Under 2021 har regionen investerat 753 mnkr, därav 572 mnkr i utrustning och 195 mnkr i fastigheter. Mer om regionens investeringar finns i avsnittet Investeringsredovisning.

Investeringar och långfristig skuld

Soliditet

Soliditeten är ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan. Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som har finansierats med skattemedel (eget kapital). Ju högre procenttal som soliditeten uppvisar, desto starkare finansiell styrka finns det. Koncernens soliditet inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser uppgår till 17,7 procent (exklusive orealiserade finansiella poster), vilket är en förstärkning med 10,0 procentenheter jämfört med föregående år. Regionens soliditet inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser uppgår till 16,0 procent, vilket är en förstärkning med 10,3 procentenheter jämfört med föregående år. Båda förbättringarna förklaras främst av årets mycket starka resultat.

Regionens soliditet enligt den lagstadgade bland­modellen, det vill säga exklusive pensionsförpliktelserna under ansvarsförbindelsen, uppgår till 43,1 procent. Detta är en förstärkning med 5,2 procentenheter jämfört med föregående år. Förstärkningen förklaras främst av årets mycket starka resultat.

Finansiella nettotillgångar

I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som beräknas omsättas på tio års sikt. Måttet speglar den medellånga finansiella handlingsberedskapen. Måttet består av omsättningstillgångar plus långfristiga fordringar minus kortfristiga och långfristiga skulder. Genom att ställa de finansiella nettotillgångarna i relation till verksamhetens nettokostnad kan man se om nettotillgångarna behåller eller tappar i styrka i förhållande till nettokostnaderna. De finansiella nettotillgångarna ökade under 2021 med 1 396 mnkr, främst beroende på ökningen av likvida medels (omsättningstillgångar) och uppgick vid årets slut till 4 655 mnkr. Följden blev en stor förstärkning av nyckeltalet med 12,6 procentenheter, vilket främst förklaras av årets höga resultatnivå.

Finansiella nettotillgångar/ verksamhetens nettokostnader

Likviditet

Kassalikviditeten är ett mått på regionens kortsiktiga betalningsberedskap. Kassalikviditeten har de senaste åren legat på en relativt konstant och stabil nivå. Även detta nyckeltal stärks mycket kraftigt under 2021 beroende på en stor ökning av likvida medel.

Regionens likvida medel uppgår per den sista december till 6 072 mnkr (exklusive orealiserade finansiella poster), vilket innebär en ökning med 1 122 mnkr. De två senaste årens stora ökning av likvida medel förklaras av regionens positiva resultatutveckling, beroende på pandemirelaterade statsbidrag samt också skattehöjningen 2020. Genom att sätta likvida medel i relation till verksamhetens nettokostnader kan vi utläsa att nyckeltalet har stärkts kraftigt med 9,7 procentenheter under 2021.

Kassalikviditet (%)

Av de likvida medlen förvaltas pensionsmedlen till största delen i fonder. Det bokförda värdet för denna kapitalförvaltning uppgår till 1 912 mnkr. Marknads­värdet uppgår till 2 263 mnkr, vilket innebär en ökning med 12,7 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Den bokförda avkastningen på likvida medel, inklusive pensionsmedel, uppgick till 165 mnkr. Uppgifterna är exklusive marknadsvärdering av orealiserade poster.

Likvida medel (mnkr)

Pensionsskuld

Regionens totala pensionsskuld inklusive löneskatt uppgick vid årsskiftet till 7 002 mnkr, vilket är en ökning med 6,8 procent jämfört med föregående år. Av pensionsåtagandet avser 3 078 mnkr ansvarsförbindelsen, det vill säga pensionsförmåner som är intjänade före 1998 och 3 924 mnkr avser därefter intjänade pensionsförmåner. SKR:s beslut om ändrade livslängdsantaganden i pensionsskuldsberäkningen står för 240 mnkr av pensionsskuldens ökning under 2021.

Pensionsskuld inklusive löneskatt (mnkr)

Kapitalförvaltning – Pensionsmedel

Borgensåtaganden

Region Halland har ett beslutat borgensåtagande med 260 mnkr (där enbart 126 mnkr är utnyttjat) beträffande Hallandstrafiken AB:s leasingavtal av tåg, avseende Öresundstågstrafiken. Hallandstrafiken AB är ett av Region Halland helägt dotterbolag, där regio­nen till stora delar styr bolagets ekonomi genom det årliga driftbidraget. I och med detta bedöms risken i åtagandet som obefintligt. Vidare har Region Halland tillsammans med 20 andra regioner ingått en solidarisk borgen, såsom för egen skuld, mot­svarande maximalt 9 008 mnkr avseende AB Tran­sitio. Detta borgens­åtagande är genom ett regress­avtal begränsat till att endast omfatta regionens, genom Hallandstrafiken AB, egna tåg. Regionens borgensandel uppgår här till 160 mnkr. Risken i åtagandet bedöms som låg, dels genom regressrätten, dels genom att motparten endast är andra regioner. Vidare har regionen ett borgens­åtagande avseende Stiftelsen Bräcke diakonis pensionsåtagande. Stiftelsens pensionsåtagande uppgår totalt till 50 mnkr varav Region Hallands borgensåtagande är begränsat till 10 mnkr, det vill säga 1/5 av skulden. Bräcke diakoni driver sedan 90 år vård och omsorg utan vinst­syfte. Region Halland har inget inflytande över stiftelsen och risken i åtagandet är därför svår­bedömd.

Känslighetsanalys

Koncernens beroende av omvärlden kan visas i en känslighetsanalys. Nedan visas hur olika intäkts- och kostnadsposter påverkar koncernens resultat om de förändras. Störst effekt på koncernens intäkter har en procents förändring av skatteintäkterna vilket ger en resultatpåverkan på 91 mnkr. På kostnadssidan är det personalkostnaderna som har störst effekt om de förändras med en procent. Vissa poster kan helt eller delvis påverkas av koncernen, medan andra ligger utanför koncernens kontroll.

Förändring med 1 procent

Kvalitetsindikatorer Ekonomi

Ekonomisk jämförelse med andra regioner

Sveriges Kommuner och Regioner har tagit fram ett antal finansiella nyckeltal, för att kunna jämföra den ekonomiska styrkan i landets regioner. Utgångs­punkten är åtta ekonomiska nyckeltal där Region Halland jämförs med rikssnittet. Fyra nyckeltal mäter den långsiktiga kapaciteten och fyra mäter den kortsiktiga beredskapen. Region Hallands långsiktiga ekonomiska kapacitet är bättre än rikssnittet för alla fyra nyckeltalen. Det är nyckeltalen för justerad skattesats, soliditet, strukturjusterad hälso- och sjukvårds­kostnad per invånare och finansiella nettotillgångar i förhållande till skatter och generella statsbidrag, som regionens styrka ligger över rikssnittet. När det gäller regionens kortsiktiga ekonomiska beredskap ligger regionen bättre än rikssnittet för tre av nyckeltalen – verksamhetens resultat som andel av skatt och statsbidrag, självfinansieringsgraden av investeringar samt kostnadsutveckling, medan regionen ligger under rikssnittet för finansnetto per invånare.

Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader. Om regionens kostnader är större än intäkterna för det aktuella räkenskapsåret uppstår ett underskott eller negativt balanskravsresultat, som ska återställas under de tre kommande åren. Balanskravsutred­ningen omfattar enbart Region Halland.

Årets balanskravsresultat uppgår till 1 195 mnkr. Regionen har inget ackumulerat negativt balanskravsresultat att återställa.

Balanskravsutredningen visar hur balanskravs­resultatet har uppstått. Utgångspunkten är årets resultat enligt resultaträkningen, därefter ska eventuella realisationsvinster exkluderas. Regionen har under 2021 inte sålt några fastigheter och inga rea­li­sationsvinster har därmed kunnat uppstå. Slut­ligen har orealiserade finansiella reavinster (109 mnkr) avseende stigande marknadsvärde av regionens finan­siella placeringar jämfört med värdet ­2021-01-01, exkluderats i balanskravsutredningen.

Pandemin har under 2021 fortsatt haft en påverkan på flera av de indikatorer som är knutna till personal­området. Region Hallands sjukfrånvaro är på en fortsatt förhöjd nivå även om den har minskat med 0,5 procent­enheter från 2020 och kostnaderna för inhyrd personal har ökat ytterligare med cirka 29,8 mnkr från 2020. Samtidigt är personalomsättningen i princip oförändrad och medarbetarundersökningen som genomfördes under hösten 2021 visar att de senaste årens trend av högt medarbetarengagemang fortsatt håller i sig.

Personalomsättning

Personalomsättning har olika definitioner beroende på arbetsgivare, men ofta avses extern omsättning och pensionsavgångar. Region Hallands externa omsättning var 5,8 procent och pensioner 2,4 procent under 2021, vilket är i nivå med närliggande regioner. I Region Hallands definition tillkommer även intern omsättning vilken var 3,0 procent under 2021. Region Hallands totala personalomsättning är något över målvärdet och har ökat med 0,2 procentenheter från 2020.

Det finns samtidigt stora skillnader mellan verksam­heter och yrkesgrupper. Yrkesgruppen tandvårdspersonal har högst extern omsättning och yrkesgrupperna ekonomi- och transportpersonal och administration och ledning har lägst. Förhöjd extern omsättning för tandvårdspersonal förklaras delvis av ökad efterfrågan och konkurrens på både den offentliga och privata arbetsmarknaden.

På regionnivå finns det en viss skillnad mellan kvinnor och män avseende personalomsättning. Under 2021 var personalomsättningen för män 9,5 procent och för kvinnor 11,6 procent. Föregående år fanns inte denna skillnad och bedömningen är att skillnaden 2021 kan relateras till pensionsavgångar för vilken kvinnor har ett värde på 3,2 procent och för män 1,7 procent. Utifrån åldersstrukturen bland regionens medarbetare borde skillnaden i andel pensionsavgångar plana ut kommande år.

För olika åldersgrupper är trenden att personalomsättningen är högre för de yngsta och äldsta åldersgrupperna, vilket förklaras av att rörligheten är större för yngre medarbetare medan andelen pensionsavgångar naturligt är högre för äldre medarbetare.

Sjukfrånvaro

Region Hallands sjukfrånvaro är fortsatt över målvärdet men har minskat med 0,5 procentenheter från 2020. Jämfört med 2019, som får anses vara ett normalt år, har sjukfrånvaron ökat med 0,7 procent. Det lägre sjukfrånvarotalet kan relateras till minskning av den korta sjukfrånvaron, vilken 2020 var 3,5 procent och 2021 sjönk till 3,0 procent. Motsvarande siffra 2019 var 2,3 procent.

Region Hallands förhöjda sjukfrånvaro sedan 2020 kan till stor del kopplas till pandemin. Folkhälso­myndighetens rekommendationer om att stanna hemma med luftvägsbesvär, tillfälligt slopat karensavdrag, samt att medarbetare insjuknat i covid-19 är sammantaget orsaker till den förhöjda sjukfrånvaron. Den förhöjda sjukfrånvaron ses i samtliga förvaltningar, åldersgrupper och i merparten av yrkes­grupper. Undantagen är de yrkesgrupper som har haft möjlighet att arbeta mer platsoberoende och med fysisk distans, så som personal inom gruppen administration och ledning.

En förhöjd sjukfrånvaro syns under årets samtliga månader men perioderna med högst sjukfrånvaro sammanfaller med perioderna då smittspridningen av covid-19 varit som högst, exempelvis i december månad då samhällsspridningen var på rekordnivåer.

Kvinnor har fortsatt en högre sjukfrånvaro än män och skillnaden har under de senaste fyra åren varit i genomsnitt 2,6 procentenheter. Under 2021 ökade skillnaden till 2,7 procentenheter, vilket behöver analy­seras närmare innan någon slutsats kan dras.

Region Halland har påbörjat piloter med riskorienterat arbetssätt, vilket delvis syftar till att bättre förstå och minska skillnader i sjukfrånvaro. Att arbeta riskorienterat innebär att fånga upp medarbetare och arbetsplatser med risk för sjukfrånvaro och genomföra aktiviteter för att förebygga sjukfrånvaro och åstadkomma friska arbetsplatser.

Bemanningspersonal kostnad, ­Läkare och ­sjuksköterskor

Region Hallands kostnader för inhyrda läkare och sjuksköterskor ligger över målvärdet och har ökat med 29,8 mnkr från 2020. Som andel av totala personalkostnader har kostnaden för inhyrda läkare och sjuksköterskor ökat från 3,2 procent under 2020 till 3,7 procent under 2021. Det är både kostnaden för inhyrda sjuksköterskor och läkare som har ökat på grund av behovet att säkerställa bemanning i på grund av pandemin samt svårigheter att rekrytera sjuksköterskor till dygnet runt-verksamhet och vissa typer av specialistläkare.

Under pandemin har måluppfyllelse inom området varit underordnat en hållbar bemanningssituation, och bemanningspersonal har varit ett av flera verktyg för att hantera både ordinarie vårduppdrag och pandemin.

Hållbart medarbetarengagemang, HME

Under hösten 2021 genomfördes en medarbetarundersökning där nära 6 500 medarbetare svarade, vilket gav en svarsfrekvens på 81,6 procent, en förbättring från föregående år. Resultatet för årets undersökning visar ett HME-index (Hållbart medarbetarengagemang) på 78, vilket innebär att regionen landar på målvärdet som anges i kompetensförsörjningspolicyn. HME-index utgörs av tre delindex (motivation, ledarskap och styrning) och samtliga områden var över målvärdet för 2021.

HME i sin helhet är oförändrad från föregående år, och ligger i paritet med genomsnitt för SKR, även om delindexet styrning har något lägre resultat för 2021 mot 2020. Resultatet är fortsatt något högre för kvinnor än för män och chefer har även i år högre HME-resultat än medarbetare. Åldersgruppen 65+ upplever att styrningen är bättre än övriga åldersgrupper.

Organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA

OSA-indexet i medarbetarundersökningen har minskat från 68 till 67 i årets resultat. Det är framför allt upplevelsen av att tiden inte räcker till som bidrar till det lägre resultatet. Det förklaras sannolikt av att många av regionens medarbetare under året har bidragit med extraordi­nära arbetsinsatser och belastningen har periodvis varit påtaglig. Det genomgripande omställningsarbetet för att hantera pandemin har för många medarbetare inneburit nya arbetsplatser, arbetsuppgifter och arbetssätt. Yngre medarbetare har något lägre OSA-­resultat, upplever sig mer utsatta och känner i lägre grad till hur de ska agera vid en akut situation.

Det är fler män än kvinnor som upplevt hot och våld medan det är fler kvinnor än män som upplevt kränkande särbehandling eller sexuella trakasserier.

Sammantaget tyder resultaten på ett behov av insatser till framför allt yngre alternativt mer nyanställda medarbetare som syftar till att öka stöd i och kun­skaper om styrning och uppföljning, hot och våld och kränkande beteenden.

Kvalitetsindikatorer Väsentliga personalförhållanden

Foto: Ciprian Gorga

De senaste årens samhällskriser kommer att påverka landets regioner en lång tid framöver. Även om ­Region Halland ligger väl till i mätningar över tillgänglighet såväl som den nationella patient­enkäten, behöver arbetet fortsätta för att bibehålla en hög tillgänglighet och för att kunna möta dem som kanske inte har sökt sig till vården under pandemin. Regionen behöver också ha beredskap och resurser att emot nya grupper när hela Europa står inför ett flyktingmottagande efter invasionen av Ukraina.

Återhämtning för verksamheter och ­medarbetare

Många av regionens medarbetare har under de gångna två åren bidragit med extraordinära arbets­insatser. En av utmaningarna framåt blir att säkerställa återhämtning för medarbetare men också för organisa­tionen och hela sjukvårdssystemet. Det behovet behöver balanseras med hanteringen av uppskjuten vård.

Utmaningar som syns redan i dag är ökade behov inom bland annat cancervården och psykiatrin där det kan finnas en dold effekt av pandemin att han­tera. Ytterligare insatser behöver också göras i kollektivtrafiken samt öka takten i den gröna omställningen. Utöver det behöver Region Halland, i likhet med alla regioner i landet, rusta för att möta utmaningar här och nu, såväl som de effekter av pandemin som ännu är dolda.

Kompetensförsörjning en utmaning för ­framtiden

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) spår behov av satsningar på välfärdens kärnverksamheter kommande år, välfärdens kompetensförsörjning, omställ­ning för minskad klimatpåverkan och välfärdens digitalisering.

Behovet av välfärdstjänster ökar framåt, samtidigt som andelen personer i yrkesverksam ålder minskar. Hela landet står inför en utveckling där antalet högskoleutbildade riskerar att inte räcka till för att fylla kompetensbehovet. När allt färre behöver försörja allt fler behöver alla som kan, bidra utifrån sina förutsättningar och arbetsgivare behöver arbeta aktivt för att nå de grupper som står längst ifrån arbetsmarknaden. Satsningar på utbildning, ledarskap och alternativa arbetssätt blir en viktig nyckel i att säkra kompetensförsörjning och hållbarhet i ett förändrat och förlängt arbetsliv.

Omställning med beredskap

Ökad krisberedskap och robusthet för Region ­Halland handlar om att skapa säkra kritiska försörjningssystem inom exempelvis livsmedel, skyddsutrustning, läke­medel men också för el, IT, vatten med mera.

Samhället i stort står inför en bred och allvarlig hotbild där klimatförändringar med extrema väderhändelser som följd, hälsohot, en osäker omvärld, cyberangrepp och informationspåverkan är några av de påfrestningar regionen behöver rustas för att klara av framåt. Krisberedskap och civilt försvar behöver stärkas för att möta dessa hot och risker.

Det behövs även långsiktiga investeringar för minskad negativ miljöpåverkan i de egna verksamheterna, för att nå upp till ökade krav och arbete för en grön omställning.

Digitalisering och dialog i pandemins spår

Digitaliseringen är fortsatt en viktig framtidsfråga. Region Halland har sett en ökad digitalisering som en positiv konsekvens av pandemin och den digitala utvecklingen fortsätter att påverka hela vårt samhälle och skapar möjligheter för en enklare, öppnare och effektivare samhällsservice. Detta för med sig ett ansvar att möta utvecklingen med säkra och robusta system som gör invånaren trygg i alla kontakter med regionen.

En följd av pandemin är att Region Halland har fått ett tydligt fokus på demokratiuppdraget och en tät dialog med invånarna. Detta uppdrag måste förvaltas och stärkas framåt genom sänkta trösklar, tillgänglighet, tydlighet och närhet i kommunikationen med invånare och omgivande samhälle.

Ansvaret för regionens olika verksamheter ligger hos politiskt tillsatta styrelser och nämnder.

Regionfullmäktige

Regionfullmäktige är Region Hallands högsta beslutande församling och har 71 ledamöter. Dessa representerar hela Halland och väljs i direkta val vart fjärde år. Regionfullmäktige bestämmer bland annat vilka mål regionen ska arbeta mot och hur regionens pengar ska fördelas mellan olika verksamhets­områden. Regionfullmäktiges ordförande är Thomas Jönsson (M).

Efter valet 2018 bildar Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna en majoritet med 36 mandat i fullmäktige.

Styrelser och nämnder

Regionstyrelsen
Regionstyrelsen leder och samordnar all verksamhet i regionen, vilket innebär att den har det övergripande ansvaret för regionens utveckling, ekonomi och Region Halland som arbetsgivare. Regionstyrelsen har även uppsyn över nämnderna och regionens hel- och delägda bolag.

Driftnämnden Hallands sjukhus
Hallands sjukhus ansvarar för den specialiserade somatiska vården i Halland. Hallands sjukhus består av akutsjukhusen i Halmstad och Varberg samt den planerade verksamheten som bedrivs i Kungsbacka och Falkenberg.

Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa
Förvaltningen innefattar ambulanssjukvård, sjukresor, färdtjänsthandläggning, 1177 Vårdguiden på telefon, medicinsk diagnostik samt hälsa och funktionsstöd.

Driftnämnden Närsjukvård
Närsjukvården Halland består av två delar; Vård­centralen Halland och Folktandvården Halland. Vårdcentralen Halland driver regionens offentligt ägda vårdcentraler och erbjuder vård i Hallands samtliga kommuner. Verksamheten är intäkts­finansierad och drivs i konkurrens med privata vårdcentraler. Folktandvården Halland driver allmäntandvårdskliniker och tandregleringskliniker och har verksamhet i samtliga halländska kommuner. Verksamheten drivs i konkurrens med privata aktörer.

Driftnämnden Psykiatri
Psykiatri Halland består av ett trettiotal mottagningar och vårdavdelningar. Öppenvård finns i alla de sex halländska kommunerna och sjukhusvård i Halmstad och Varberg.

Driftnämnden Regionservice
Regionservice är Region Hallands interna service­organisation med uppdrag att leverera ett kostnads­effektivt utbud av stöd och service.

Driftnämnden Kultur och skola
Kultur och skola bedriver verksamheterna Kultur i Halland, Munkagårdsgymnasiet, Katrinebergs folkhögskola och Löftadalens folkhögskola.

Lokala nämnder
Lokala nämnder ska bidra till utveckling av hälsans bestämningsfaktorer i samhället, för en jämlik och positiv hälsoutveckling.

Patientnämnden Halland
Patientnämnden Halland är en gemensam nämnd för Region Halland och de halländska kommunerna.

Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel
Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel är en gemensam nämnd för Region Halland och länets kommuner. Region Halland och kommunerna ansvarar gemensamt för hjälpmedelsverksamheten i länet.

Koncernföretag

Hallandstrafiken AB (100 %)
Region Halland är regional kollektivtrafikmyndighet i Halland och ensam ägare till Hallandstrafiken AB och svarar genom bolaget för kollektivtrafiken i länet. Hallandstrafikens utbud omfattar busstrafik i tätorter och på landsbygden, närtrafik med taxi på landsbygden respektive tågtrafik på regionala järn­vägar och Västkustbanan.

Teater Halland AB (100 %)
Teater Halland AB med säte i Varbergs kommun är ett av Region Halland helägt aktiebolag. Teater Halland ska spela för barn, unga och vuxna i hela Halland och vara en resurs för såväl skolor som ­föreningar och andra aktörer.

Andra företag med ägarintresse

ALMI Företagspartner Halland AB (49 %)
Region Halland är 49 procentig ägare av ALMI ­Före­tagspartner Halland AB. Almi erbjuder råd­givning, lån och riskkapital i företagandets alla faser.

AB Transitio (5 %)
AB Transitio är ett bolag som samägs av tjugo ­regio­ner och kollektivtrafikmyndigheter. Bolaget anskaffar, finansierar och förvaltar spårfordon åt sina ägare.

Öresundståg AB (12 %)
Öresundståg är ett gemensamt tågtrafiksystem i Sydsverige och Danmark, med syfte att det ska bli bättre och enklare att pendla över länsgränserna. Bolaget ägs av kollektivtrafikmyndigheterna i Region Halland, Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Region Kronoberg, Region Kalmar län och Region Blekinge.

Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag
LÖF är ett ömsesidigt försäkringsbolag som ägs av Sveriges regioner. Patientskadelagen kräver att offentliga samt privata vårdgivare har en gällande försäkring, patientförsäkring, för eventuella skador som en patient kan drabbas av under en behandling.

Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg
Regionen äger andelar i kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg. Samtliga regioner har bildat Svenskt Ambulansflyg, med ansvar att driva en nationellt sammanhållen ambulansflygverksamhet.

Inera AB
Inera ägs av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samt regioner och kommuner. Inera erbjuder kompetens inom digitalisering som stöd för ägarnas verksamhetsutveckling.

Uppdragsföretag – ­kommunala  ­entreprenader

Aktiviteterna för att uppnå fullmäktiges mål kan ­antingen ske i egen regi eller genom att ingå avtal med externa utförare. Det senare sker bland annat genom upphandling av vård enligt Lagen om ­offentlig upphandling och Lagen om valfrihets­system. Regionens totala ersättning till uppdrags­företag/kommunala entreprenader uppgick 2021 till cirka 1 077 mnkr (1 115 mnkr föregående år). De tio största uppdragsföretagen redovisas i organisationsschema, vilka har erhållit en sammanlagd ersättning på 448 mnkr.