Förvaltningsberättelse

Översikt över verksamhetens utveckling

Den regionala koncernen redovisar ett resultat på 930 mnkr för verksamhetsåret 2020. Den stora resultatförbättringen under 2020 förklaras främst av de extra statsbidrag som regionen har fått under den rådande pandemin. Koncer­nens soliditet inklusive pensionsförpliktelser, uppvisar en positiv trend och har under den senaste femårsperioden stärkts med 18,3 procentenheter. Regionen har under 2020 höjt skatten med 58 öre till 11,40 kronor per beskatt­ningsbar hundralapp. Regionen har efter skattehöjningen den sjunde lägsta utdebiteringen i riket. Varken regionen eller Hallandstrafiken AB har någon långfristig låneskuld. Antalet snittanställda i koncernen har under de senaste fem åren ökat med 485 anställda eller 6,1 procent, vilket är något högre än den procentuella befolkningsökningen i Halland som uppgår till 5,1 procent.

Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

För att förstå Region Hallands resultat och ställning är det viktigt att ha kunskap om eventuella risker, såväl externa som interna, som kan påverka koncernen.

Demografiska utmaningar

Regionerna står inför stora ekonomiska utmaningar där kostnaderna för välfärden ökar snabbare än intäkterna. Den demografiska utvecklingen innebär en åldrande befolk­ning och är en avgörande samhällsutmaning. Den leder till en ökad försörjningsbörda för den förvärvsarbetande befolkningen, ett ökat behov av välfärdstjänster och ett ökat kostnadstryck på offentlig sektor. Den ökade efterfrågan på välfärd ökar även behovet av personal inom hälso­- och sjukvård, äldreomsorg och social omsorg.

Effekter av pandemin

När pandemin väl har klingat av har regionen flera ut­ maningar att hantera: Hur kan verksamheten effektiviseras, hur ska de demografiska utmaningarna med ett ökande välfärdsbehov hanteras och hur kan regionen ta om hand den verksamhet som har behövt skjutas upp under pande­min? Här kan nämnas rehabilitering av långtidssjuka i covid­19, att möta den förvärrade sjukdomsbild för andra diagnoser som kan ha uppstått på grund av färre kontroller, minskad screening och minskat vårdsökande, att hantera de förlängda köerna till operationer och andra behandlingar som skjutits upp, att ta hand om personalen som har haft ett påfrestande arbete under pandemin, samt att hantera psykisk ohälsa och sociala problem som isolering och andra påfrestningar kan ha fört med sig. Årets pandemi har även inneburit ett kraftigt minskat resande, vilket har skapat ett ekonomiskt underskott för regionens bolag, främst Hallandstrafiken AB. Regionen har beslutat att konsolidera bolaget ekonomiskt, vilket påverkar regionens ekonomi.

Konjunkturutveckling

Regionens största intäktskälla är regionskatten som står för 64 procent av de externa intäkterna. Detta innebär att skatteintäkternas utveckling har en avgörande betydelse för regionens ekonomi. Antalet arbetade timmar är basen i regionens skatteunderlag. En försvagad konjunktur med en minskning av antalet arbetade timmar i samhället på­ verkar utvecklingen av skatteunderlaget. Samtidigt påverkas skatteunderlaget även av utvecklingen för pensioner och beskattningsbara transfereringar.

Stora investeringsbehov

Risken utgår från att regionen har gamla lokaler som delvis har ett stort renoveringsbehov och delvis i alla delar inte är anpassade för framtidens hälso­- och sjukvård. Detta leder till stora investerings­ och finansieringsbehov som är osäkra både vad gäller storlek och när i tiden de förväntas uppstå. Risken och osäkerheten blir ännu större då regionen saknar en lokalförsörjningsplan (under framtagande), där både fastighetstekniska behov och verksamhetsbehov prioriteras långsiktigt tillsammans. Investeringsplanen blir därför re­lativt kortsiktig och styrs mest av akuta behov som behöver tillgodoses för att upprätthålla befintlig kvalitet i vården.

Finansiella risker

Den av regionfullmäktige beslutade finanspolicyn inne­ håller riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten i den regionala koncernen och regionen. Den regionala koncernen och regionen är exponerad för främst följande finansiella risker: kredit­ och likviditetsrisk samt marknadsvärdesrisk i finansiella place­ringar. (Riskerna togs fram till ÅR 2019 och sammanställs i tabellen nedan)

Kredit- och likviditetsrisk

Regionen placerar likviditet i räntebärande värdepapper främst utgivna av svenska staten, svenska kommuner och av dessa helägda dotterbolag, svenska bank­ och bolåneinstitut samt av svenska företag enligt finanspolicyn. Placering får enligt finanspolicyn endast göras i värdepapper med en kreditrating enligt finanspolicyns regelverk, där olika rating får ha en maximal andel av de totala placerade medlen. Placeringar ska göras i värdepapper med god likviditet och där löptiderna inte är längre än prognostiserat framtida utflöde av likviditet.

Marknadsvärdesrisk i finansiella placeringar

Enligt finanspolicyn får finansiella placeringar göras i såväl räntebärande värdepapper som aktier. Andelen aktier får dock uppgå till maximalt 50 procent av portföljens värde. Per den 31 december 2020 bestod regionens finansiella placeringar till 56 procent av aktier (bokfört värde) och till resterande del av räntebärande värdepapper. När aktie­ andelen överstiger 50 procent har regionen två månader på sig att reglera värdet. Se även tabell Kapitalförvaltning – pensionsmedel under rubriken Utvärdering av resultat och ekonomisk ställning.

Finansiella risker

Händelser av väsentlig betydelse

WHO deklarerade den 11 mars att covid­19 nu är en pandemi. Sjukdomen finns nu eller kommer snart att finnas i alla världsdelar och kommer sannolikt att drabba alla värl­dens länder, skrev Folkhälsomyndigheten på sin hemsida samma dag. Utbrottet av covid­19 och konsekvenserna av detta är en så omfattande händelse av väsentlig betydelse, vilken under hela året har påverkat Region Halland, att vi i denna rapport väljer att fokusera på denna händelse.

För Region Hallands del innebar utbrottet av covid­19 att samtliga förvaltningar ingick i stabsläge från början av mars och krisledningar tillsattes. Den samlade bedömningen un­der våren var att läget var ytterst osäkert både vad gäller hur länge pandemin kommer att pågå men också konsekvenser­ na av denna, verksamhetsmässiga såväl som ekonomiska. Läget såg något bättre ut under sommaren och verksam­heterna kunde återgå till mer normal aktivitet. Under hösten förvärrades situationen återigen. Avslutningen på året präglades av en mycket hög pandemiaktivitet, snabb eskalering av pandemivård inklusive intensivvård och intensiv planering för vaccinationer. De första invånarna i Halland vaccinerades i slutet av året.

För verksamheterna i Region Halland har utbrottet av covid­19 inneburit en stor omställning. Folkhälsomyndig­heten gick ut med direktiv och rekommendationer som omsattes till riktlinjer i Region Halland och på Hallands sjukhus. Pandemiplaner har reviderats kontinuerligt i enlig­het med ny kunskap om den nya sjukdomen. Kapacitet har mobiliserats för att kunna ta hand om covid­19­patienter utan påverkan på andra högprioriterade medicinska behov.

Inom verksamheterna har ett stort antal medarbetare omplacerats och kompetensutvecklats för att kunna verka i nya arbetsmiljöer såsom intensivvård och pandemivårds­ avdelningar. Efter sommaren kunde Hallands sjukhus tillfälligt gå in i en fas där operationskapaciteten återställdes och planer sjösattes för att hantera uppdämda vårdbehov. Under hösten säkerställdes behov av pandemivård initialt i den ordinarie verksamheten där icke intensivvårdskrävan­de misstänkta och bekräftade covid­19 patienter primärt omhändertogs av akutkliniken, medicinklinikerna och infektionskliniken. I takt med att smittspridningen ökade under senhösten kunde covid­relaterade vårdbehov inte härbärgeras inom dessa verksamheter längre, utan omställ­ning av bland annat opererande verksamhet tvingades åter fram.

Närsjukvårdens verksamhet har präglats av en omställning för såväl folktandvårdsklinikerna som vårdcentralerna, vilka båda utgör en viktig del av första linjens vård. Det har varit viktigt att kunna omhänderta både ”vanliga” patienter och patienter med luftvägssymtom samt att möjliggöra det nya uppdraget att samordna all närsjukvård i regio­nen – privata och regiondrivna vårdcentraler – avseende arbete relaterat till covid­19. Det nya uppdraget innebär ansvar för pandemimottagning, smittspårning, antikropps­ tester samt samordning och genomförande av vaccination mot covid­19. Det betyder att nya samarbetsformer och nya arbetssätt har vuxit fram på ett sätt som tidigare inte upplevts, digitaliseringens möjligheter att möta invånarnas behov har stärkts och antalet distanskontakter har ökat.

Inom psykiatrin har digitaliseringen inom verksamheten utvecklats positivt vilket bland annat innebär ett ökat nytt­jande av distanskontakter. Appen ”Psykiatrin i fickan” har utvecklats med nya funktioner vilket ger bättre möjligheter att följa hur patienterna mår, fungerar och hur de upp­ lever vården. Under sommaren bidrog Psykiatrin Halland med personal till Hallands sjukhus för att kunna hantera covid­19. En handfull medarbetare från förvaltningen tjänstgjorde på Hallands Sjukhus vilket fick till följd att den psykiatriska intensivvårdsavdelningen i Varberg fick stängas ner under sommaren.

Ambulans, diagnostik och hälsa har hanterat en fördubb­ling av antalet inkommande samtal till 1177 som en följd av den oro som uppstod i befolkningen då pandemin bröt ut och tiden efter. Följden blev långa svarstider. Pandemin har lett till ett nytt förhållningssätt hos invånarna, vilket har bidragit till en utveckling och ökat användande av digitala lösningar, som exempelvis självincheckning på röntgen och e-tjänster för ansökan om färdtjänst. Det har även skett en ökning av antalet digitala vårdmöten, främst inom ung­domsmottagningen.

Kultur och skolas verksamhet har i mycket stor utsträck­ning påverkats av coronapandemin. Skolorna har under större delen av året fått ställa om till fjärrundervisning, helt eller delvis, och kurs­ och konferensverksamhet har till största delen varit inställd. För kulturverksamheten har året präglats av inställda, framskjutna eller digitalt omställ­da arrangemang parallellt med omfattande insatser för att motverka negativa effekter inom den halländska kultur­ sektorn. På längre sikt finns det en risk inom den hårt drab­bade kultursektorn att konstnärligt verksamma, arrangörer och kulturföretag lämnar branschen. Coronapandemin har även medfört ett utvecklingssprång för användandet av digitala undervisnings­, produktions­, distributions­ och kommunikationsverktyg.

Inom regionens serviceverksamhet har pandemin främst påverkat kostfunktionen. Detta är en följd av en minskad beläggningsgrad och vårdproduktion vid Hallands sjukhus. Regionservice har också haft en aktiv roll i arbetet med verksamhetsutveckling med stöd av IT­-verktyg, då ett stort behov uppstod av att lösa vårduppdragen på ett nytt sätt.

Regionkontoret har under året behövt prioritera resurser för covid­19­relaterade arbetsuppgifter, vilket har inne­ burit att delar av den samlade ledningskraften lagts på att samordna arbetet mellan förvaltningar och med externa aktörer. Då Region Hallands sjukvårdsförvaltningar varit hårt belastade under 2020 har delar av utvecklingsinsatser eller projekt behövt pausas eller ändra tidsplan. Förvalt­ningens medarbetare har arbetat helt på distans sedan början av november 2020. Det ställer höga krav på att upprätthålla en motivation och produktion, och samtidigt uppmärksamma den enskildes arbetsmiljö.

Det nära samarbetet inom regionen har varit avgörande för att genomföra alla omställningar som krävts för att möta det vårdbehov som pandemin medfört. Vad de långsiktiga konsekvenserna av covid­19 innebär för verksamheten är fortfarande oklart.

Styrning och uppföljning av den regionala verksamheten

Regionstyrelsen har under 2019 beslutat om en riktlinje vilken anger ramarna för hur styrningen ska ske inom Region Halland. Syftet är att beskriva hur Regionfullmäkti­ges beslut omsätts i praktiken samt att fastställa hur arbetet med planering, genomförande och uppföljning ska ske för att säkerställa:


  • Förutsättningar för en god livskvalitet hos invånarna

  • att Regionfullmäktiges mål och ambitioner uppnås

  • att lagstiftning och intern styrning efterlevs

  • en styrning med fokus på verksamheternas syfte

  • en god ekonomisk hushållning.


Regionstyrelsen utövar sin uppsiktsplikt över nämnderna genom att erhålla en överblick över alla verksamhets­ planer. Regionstyrelsen har ett ansvar för helheten när det gäller att samordna nämndernas insatser med syfte att nå Regionfullmäktiges mål och ambitioner. Utifrån de mål och indikatorer som konkretiserats i nämndens/styrelsens verksamhetsplan skapas aktiviteter och åtgärder som ska planeras och tidsättas med ett tydligt ansvar. Innehållet i verksamhetsplanen ska löpande stämmas av och analyseras för att säkerställa genomförandet av både verksamhetens uppdrag och utvecklingsarbetet.

God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

Enligt kommunallagen ska en region ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det är regionfullmäktige som beslutar om finansiella mål och mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Nedan följer en avstämning och utvärdering av god ekonomisk hushållning i Region Halland. Därefter analyseras den regionala koncernens ekonomiska ställning.

Utvärdering av god ekonomisk hushållning

Regionstyrelsen har under 2019 beslutat om Riktlinje för god ekonomisk hushållning vilken anger följande: God Årets fokusområden enligt Mål och budget 2020 ekonomisk hushållning innebär enligt Kommunallagen att regionens såväl finansiella som verksamhetsmässiga mål uppnås. Det betyder även att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt samt sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer. Regionens budget ska innehålla finansiella mål, samt mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För att uppnå en god ekonomisk hushållning krävs att det finns ett samband mellan resursåtgång och verksamhets­ resultat. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap samt tydliga mål. För att bedöma huru­ vida Region Halland uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning behöver resursåtgången ställas i relation till verksamheternas måluppfyllelse.

I Mål och budget 2020 har regionfullmäktige beslutat om åtta olika fokusområden. Årets fokusområden är utvalda utvecklingsområden för att på kort och medellång sikt bidra till att de övergripande, långsiktiga strategierna uppnås. Tabellen nedan visar måluppfyllelsen för årets fokusområden. För en utförlig beskrivning av bedömning och underliggande indikatorer hänvisas till avsnitten om respektive fokusområde.

Slutsatser avseende god ekonomisk hushållning

Den sammantagna bedömningen är att Region Halland uppnår en god ekonomisk hushållning i förhållande till regionfullmäktiges mål. Samtliga åtta fokusområden når en fullständig måluppfyllelse.

I praxis har det skapats en definition av god ekonomisk hushållning, såsom att det finansiella resultatet ska uppgå till två procent av summan av skatteintäkterna samt statsbidragen och utjämningen. Detta skulle för Regi­on Hallands del motsvara ett positivt resultat på cirka 220 mnkr. Under 2020 uppfyller regionen detta nyckeltal med god marginal, vilket inte har varit fallet under de senaste åren. Men att många kommuner och regioner får starka resultat 2020 beror främst på stora tillfälliga pandemirelaterade statsbidrag och en minskad efterfrågan av vissa verksamheter. Att sektorn nu tillfälligt fått stora tillskott gör inte att ekonomin på sikt blivit bättre. De lång­ siktiga demografiska utmaningarna med ett ökat välfärds­ behov kvarstår.

Årets fokusområden enligt Mål och budget 2020

Hög attraktivitet

Uppfylls

Utifrån årets resultat för utvalda indikatorer samt för­valtningens utvecklingsarbete, som beskrivs nedan, görs bedömningen att regionen når måluppfyllelse inom fokus­ området Hög attraktivitet.

Gränsöverskridande samarbete

Region Halland prioriterar goda kontakter med omvärlden. Att bygga och vårda strategiska allianser samt att inhämta och sprida kunskap över länsgränsen är bärande delar av det regionala tillväxtarbetet. Sedan flera år tillbaka har det i Halland funnits en medveten satsning på att söka funktio­nella samarbeten utifrån tillväxtpotential. Halland är numer integrerat i en rad olika samarbeten såsom STRING, Brysselsamverkan och Greater Copenhagen.

Hållbar samhällsplanering för ett attraktivt Halland

Region Hallands arbete med att utveckla samplaneringen inom regional utveckling pågår enligt plan. En strukturbild, som ska vara en konkretisering av samplaneringen, är under framtagande. Strukturbilden är tänkt att vara en grund för en framtida regional fysisk planering. Hallands avsiktsförkla­ring för regional fysisk plan har godkänts av Kommun och Regionledningsforum och är inskickad till Finansdepartementet för beredning. Beslut väntas under 2021.

Infrastruktur för ett växande Halland

Under hösten startade arbetet med att revidera den natio­nella respektive regionala infrastrukturplanen. Under året fastställdes även den regionala cykelplanen. Planen innehåller två delar: en strategisk del som beskriver fokus­ områden och åtgärder för att åstadkomma en ökad cykling, samt en del med prioriterade gång­ och cykelobjekt. Inom ramen för det västsvenska paketet har Region Halland till­sammans med Varberg och Kungsbacka kommuner spelat in ett antal större och mindre åtgärder. Framför allt är det åtgärder på Västkustbanan mellan Varberg och Kungsbacka som är i fokus.

De tre stora åtgärdsvalsstudierna Halmstad järnvägssystem, Varberg–Göteborg och Väg 158 är alla inne i ett slutskede. En mängd olika åtgärdsförslag har jobbats fram i de långa ÅVS­-processerna. Det regionala vägprojektet Onsalavägen, väg 940, väntar på besked om byggstart. Arbetsplanen är uppe för prövning i Mark­ och miljööverdomstolen och besked väntas preliminärt under första halvåret 2021.

Inom utskottet för kollektivtrafik och infrastruktur i Regionsamverkan Sydsverige, RSS, har fokus legat på att uppdatera positionspapperet för infrastruktur. Arbetet har också handlat om att kommentera den inledande delen av inriktningsplaneringen i planrevideringen. Rapporten ”Handlingsplan kollektivtrafik” blev klar under året och hur den ska komma till nytta behandlas nu politiskt.

Delindikatorer inom fokusområdet Hög attraktivitet

Kollektivtrafiksatsningar för regionförstoring och hållbart resande

Halland binder samman ett växande sydvästsverige, såväl infrastrukturellt som funktionellt genom integrerade arbetsmarknader. I Halland är Västkustbanan stommen i kollektivtrafiken. Västkustbanan har stor betydelse för utvecklingen, både för arbets­- och studiependlingen och för fritidsresandet.

Det regionala Trafikförsörjningsprogrammet 2021–2025 antogs i Regionfullmäktige den 9 december 2020. Trafik­ försörjningsprogrammet har arbetats fram i nära samarbete med Hallandstrafiken och i samråd med de halländska kommunerna, angränsande regioner, Trafikverket och andra berörda intressenter. En nyhet i programmet är målet om att öka kollektivtrafikens marknadsandel till minst 30 procent år 2030. Målet visar Region Hallands viljerikt­ning att arbeta för en grön omställning nu och i framtiden.

Under året infördes elbussar i Laholm, Halmstad, Falken­ berg, Varberg och Kungsbacka. Minst 30 procent av kilometerproduktionen i tätorterna ska utföras med elektrifierade fordon. Kommunerna står för framdragning av elförsörjning till bussdepåerna och Region Halland genom Hallandstrafiken står för kostnaden för elbussarna. Sammanlagt blir merkostnaden för eldrift för regionen cirka tre miljoner kronor per år.

Digitalisering för hållbar och attraktiv samhällsutveckling

Tillväxtverket har under året finansierat en digitaliserings­ koordinator i alla regioner. Region Halland har fokuserat arbetet på att förbereda kommuner och Region Halland för ett arbete kring öppen data.

Leda och driva mot ett mer inkluderande och jämställt Halland

Region Halland arbetar med att synliggöra hur regionens verksamheter har bäring på de globala målen i Agenda 2030, vilket syftar till att säkerställa olika perspektiv av hållbarhet i planering och uppföljning av Region Hallands verksamhet. Fokus har legat på att utforma metodstöd och arbetssätt för att kunna planera och följa upp verksamheten med bäring på de globala målen. Region Halland har haft ett aktivt stöd från och erfarenhetsutbyte med Länsstyrelsen i Hallands län.

Arbetet med Modellregioner pågår enligt plan med viss om­ prioritering i genomförandet med anledning av covid­19. Satsningen har förlängts med ett år med anledning av större behov av stöd för implementering från Sveriges kommuner och regioner. Fokus för arbetet har legat på att hitta arbets­sätt att tillämpa jämställdhets­ och rättighetsperspektiv i planerings­ och uppföljningsprocessen, ärendehante­ringsprocessen samt i framtagandet av de övergripande strategiska dokumenten. Region Halland har även blivit en föregångare i att utforma arbetssätt för hållbarhetsintegre­ring med jämställdhetsintegrering som strukturstöd.

Aktivt klimat- och miljöarbete internt och externt bidrar till att Halland blir den bästa livsplatsen

Region Hallands arbete med att koordinera regionala processer, samt stödja forskning och utveckling för att möta samhällsutmaningarna inom klimat­ och miljöområdet, med särskilt fokus på styrkeområdet grön tillväxt, pågår enligt plan. Det interna klimat­ och miljöarbetet beskrivs utförligare i kapitlet ”Miljöredovisning 2020”.

Region Halland har stort fokus på energiomställningen i Halland, ett arbete som sker i samverkan med Hallands­ trafiken, kommunerna, näringslivet, Greater Copenhagen, String med flera. Det pågår även ett arbete för att ställa om till el, vätgas och biogas såväl externt som internt. Externt har energikontoret under 2020 stöttat kommunerna och näringslivet i Halland i arbetet för en effektivare energi­ användning och energi­ och klimatomställning.

Arbetet med att fasa in förvaltningen av Region Hallands/ skogsallmänningens skogar till att vara en strategisk resurs i det regionala tillväxtarbetet har pågått under året. Under året inleddes även ett samarbete mellan Skogsegendoms­ delegationen och Munkagårdsgymnasiet. Ett arbete har också inletts för att kombinera det regionala skogspro­grammets ambitioner med processerna inom skogsförvalt­ningen, för att den regionala skogstillgången ska kunna tjäna som underlag för utvecklingsarbete men också forskning inom området. Dessutom har förstudier genom­ förts på tre framtida projekt och processer inom strategisk skogsförvaltning.

Ett projekt med att ta fram ett vattenkartläggningsverktyg startades upp under våren 2020. Projektet syftar till att ta fram en modell för vattenkartläggning i små och medel­ stora företag. Samtidigt ska projektet ge en bild av möjligt innovationsbehov inom området. Projektet avses resultera i en ökad medvetenhet om vattenanvändning hos företag och därmed ge en minskad vattenanvändning och ökad cir­kularitet av vatten. Projektet håller tidsplanen och planerad redovisning av projektet sker under 2021.

Tillgängligt bredbandsnät för alla i Halland med målet att 90 procent av hushållen har tillgång till bredband 2020

Avtalet med IP Only från 2016 har nu förlängts och genom­ förandet av bredbandsstrategin pågår. 90­-procentsmålet nås sannolikt inte under 2020, men arbete har påbörjats för att säkerställa att målet nås. Inom Regionsamverkan Sydsverige, RSS, pågår förberedelser för att nå ej utbyggda områden och hur förtätning ska äga rum i redan utbyggda områden. Det pågår också ett intensivt samarbete med fokus på nytt nationellt bredbandsstöd där registrering av nätägare utgör ett viktigt underlag. Dessutom bedrivs påverkansarbete, bland annat mot EU:s regelverk.

Ökad konkurrenskraft

Uppfylls

Utifrån årets resultat för utvalda indikatorer samt för­valtningens utvecklingsarbete, som beskrivs nedan, görs bedömningen att regionen når måluppfyllelse inom fokus­ området Ökad konkurrenskraft.

Leda, driva och förvalta det generella företags- och innovationsstödet

Det generella innovationsstödet har under året utvecklats genom en satsning på hållbar affärsutveckling. På grund av pandemin har dessa insatser inte kunnat genomföras i den utsträckning som var tänkt, utan aktörerna ställde i stället om till kortare riktade insatser för företag som behövde hjälp på grund av den nya situationen. Många företag har använt sig av Region Hallands utvecklingscheckar och FoU­-checkar, och Timbanken har i år varit mer utnyttjad än de senaste åren. Cirka 550 entreprenörer, varav 65 pro­cent kvinnor, har ansökt om timmar i Timbanken 2020.

Leda och driva utveckling, innovation och internationalisering inom utpekade styrkeområden

Region Hallands tre nuvarande styrkeområden, Besöks­näring, Hälsoinnovation och Grön tillväxt, är i olika utvecklingsfaser. Besöksnäringen hade trots den pågående pandemin en stark sommar där Visit Halland, i samverkan med kommunernas destinationskontor, arbetade med­vetet för att stötta besöksnäringen med utvecklingsinsatser, exempelvis i form av appen ”A day in Halland” och mark­nadsföring riktad mot den svenska marknaden.

Inom styrkeområdet Hälsoinnovation har det skett en för­ skjutning från Hälsoteknikcentrum som en allmän hälso­innovationsplattform till större fokus på datadriven vård. Under året har man därför arbetat med en varumärkes­ process där man genom den nya benämningen ”Leap for Life: Innovationscentrum för informationsdriven vård” tydliggör detta. Genom ”Leap for Life” kan entreprenörer få tillgång till kunskap och test inom vård och omsorg. Hallands och Högskolan i Halmstads position inom om­ rådet AI och datadriven vård har stärkts avsevärt.

Inom området Grön tillväxt har störst fokus under året lagts på insatser inom vattenområdet, med syftet att säker­ ställa en stabil vattentillgång för näringslivet och inom Livsmedelsprogrammet. Projektet Hallands Matgille har erbjudit många olika insatser och kunskap under året, och intresset för att delta har varit stort. Inom skogsområdet har Region Halland deltagit i framtagandet av ett skogsprogram för Halland samt finansierat projekt inom trähusområdet.

Ett intensivt arbete har lagts ner på att ta fram en smart specialiseringsstrategi för Halland. Områden som har pekats ut inom ramen för detta arbete är informationsdriven vård, intelligenta system, hållbara material, FoodTech, inno­vativ mobilitet och innovativ affärsutveckling.

Delindikatorer inom fokusområdet Ökad konkurrenskraft

Leda, driva och främja förnyelse och omställning i det halländska näringslivet

Region Halland finansierar Ung Företagsamhet (UF), som har en väl fungerande verksamhet både inom grund­ och gymnasieskolan. UF har haft vissa svårigheter att nå ut till verksamheterna under 2020 till följd av coronapandemin, men verksamheten står sig fortsatt stark.

Region Halland finansierar och deltar också i Teknik­-colleges (TC) styrgrupp. Även arbetet för TC har försvårats av pandemin och det förs diskussioner om att förlänga projektperioden till december 2021.

Digitalisering och internationalisering är viktiga förutsätt­ningar för omställningen i näringslivet. Flera projekt drivs av IUC Halland riktade mot industrin där digitaliseringen står i fokus. Även High5 driver framgångsrika digitalise­ringsprojekt med AI och data i fokus.

Vad gäller internationalisering är exportprogrammet en långsiktig och väl fungerande insats för exporterande företag i Halland. Även insatser inom ramen för Invest in Halland syftar till att öka internationaliseringsgraden i näringslivet.

Region Halland har tillsammans med de kommunala näringslivskontoren, TEK Kompetens och Almi Halland, arbetat vidare med ett utvecklingsarbete för att företag i Halland ska förbättra sin förmåga att möta framtiden med rätt affärsmässig kompetens för att utvecklas och växa. Arbetet har innefattat framtagande av trendanalyser, utbild­ningsinsats till företag kring strategisk kompetensplanering samt kommunikation av utvecklingschecken riktat mot strategisk kompetensplanering.

Främja utveckling av mötesplatser för ökat företagande och innovation i Halland

2020 har de flesta mötesplatser varit digitala. Det som utmärkt sig mest är Halland Tech Week som genomfördes under hösten med mycket goda resultat. Aktörsrådet som består av företagsfrämjare i Halland möts regelbundet för kunskapsutbyte. Det har emellertid varit ett flertal projekt vars mötesplatser inte kunnat genomföras under året.

Utveckla och strukturera formerna för samverkan mellan regionen, Högskolan i Halmstad och näringslivet inom hälsoinnovation

Flera processer inom hälsoinnovationsområdet har pågått i samverkan mellan Högskolan i Halmstad och Region Halland inom hälsoinnovationsområdet. Inom området datadriven vård har en process genomförts som nu är i sitt slutskede där syftet har varit att utreda vilken ambitions­ nivå, roll och styrning Region Halland respektive Högsko­lan i Halmstad ska ha i det fortsatta arbetet.

Övriga utvecklingsområden inom fokusområdet Ökad konkurrenskraft

Region Halland deltar och processleder arenor i den regionala samverkansstrukturen inom området utbildning. I strukturen arbetar parterna i samverkan med fokusområ­dena digitalisering, kompetensförsörjning, välmående och hälsa, inkludering och praktiknära forskning för utveckling av en likvärdig utbildning och för att möjliggöra för ett livslångt lärande för Hallands invånare.

Stärkt delaktighet

Uppfylls

Utifrån årets resultat för utvalda indikatorer samt för­valtningens utvecklingsarbete, som beskrivs nedan, görs bedömningen att regionen når måluppfyllelse inom fokus­ området Stärkt delaktighet.

Bidra till förbättrad kompetensförsörjning genom att verka för bättre matchning mellan utbildnings- utbud och arbetsmarknadens behov av kompetens

Region Halland är en betydelsefull aktör för kompetens­ försörjning i regionen och har även en stärkt roll nationellt gentemot myndigheter och departement i frågan. Ytter­ligare kunskapsunderlag, som har anpassats och kommu­nicerats till berörda intressenter och aktörer, har arbetats fram. Framtagna kunskapsunderlag har varit till god hjälp för Region Halland och aktörer i Halland vid ansökningar av externa medel eller för att påvisa specifika kompetens­behov.

Pandemin har 2020 medfört stora krav på utbildningsverk­samheters förmåga att ställa om för att möta beslutade lagar och förordningar samt förändrade riktlinjer och rekom­mendationer. För att främja en likvärdig utbildning i Hal­land har det varit av stor vikt att skapa former för samver­kan på ledningsnivå inom och mellan kommuner. Region Halland har deltagit i det arbetet i form av processtöd i den strategiska grupp Utbildning och utifrån sin roll som utbildningsanordnare.

Delindikatorer inom fokusområdet Stärkt delaktighet

Den regionala samverkan inom utbildning har under pandemin skett under parollen Håll Halland helt. Syftet har varit att skapa förutsättningar för förvaltnings-­ och skol­chefer att hantera utmaningar, utbyta erfarenheter och sam­arbeta både med varandra och med hälso-­ och sjukvården för att fortsatt främja en likvärdig utbildning i Halland. Region Halland har processlett veckovisa avstämningar och vid behov extrainsatta krismöten för att möjliggöra en effektiv gemensam hantering och kommunikation av prio­riterade områden och beslut. Strukturen och inramningen Håll Halland Helt fortsätter att under 2021 att fungera som en stabil regional plattform att utgå ifrån i en situation där förändringar är det enda konstanta.

Det regionala kompetensrådet, med representanter från både utbildnings­- och arbetsgivarsidan i Halland, är viktigt för kompetensförsörjningsarbetet i regionen och bidrar med inspiration, förankring och kunskapsspridning. Övriga dialoger och informationsutbyte med lokala aktörer sker främst genom den regionala samverkansstrukturen och kontakter med regionala kollegor genom Tillväxtverkets erfarenhetsträffar samt genom Regionsamverkan Sydsverige.

Arbetsområden kopplade till lärcentrums utveckling i Halland samt validering upprätthålls och bevakas, och fort­satt samverkan sker med kommuner och berörda myndig­heter. Under 2020 påbörjades pilotprojektet E­-vägledning mot framtiden som dels ska kartlägga, testa och värdera till­gängliga system för att kunna genomföra e­-vägledning, dels undersöka på vilka sätt e­-vägledning kan bidra till positiva effekter både för individ och för organisation. Ett område som är relativt outvecklat i Halland och under pandemin blivit alltmer efterfrågat och aktualiserat.

Arbeta för goda och jämlika uppväxtvillkor genom tidiga insatser och satsningar på barn och unga

En viktig uppgift för samhället är att ge varje barn goda och jämlika förutsättningar för att få en bra uppväxt och att få utveckla de förmågor som krävs för att leva ett gott liv. Arbetet för goda och jämlika uppväxtvillkor genom tidiga insatser och satsningar på barn och unga pågår inom många olika områden. Dialogaktiviteter, kunskaps­höjande insatser och reell samverkan är viktiga inslag i arbetet. Region Halland arbetar med området direkt genom huvudmannaskapet för hälso-­ och sjukvård och indirekt som samhällsaktör där arbetet sker i samverkan med eller genom andra aktörer.

Barn och elevers språkutveckling är central för att klara skolan och att få förutsättningar för att kunna delta fullt ut i samhället. Språkstart Halland är ett viktigt bidrag i detta. Genom Regionalt utvecklingscentrum, som är en del av Hög­skolan i Halmstads verksamhet, stödjer Region Halland olika insatser inom området, till exempel en årlig språkkonferens, som ställdes in 2020 på grund av pandemin.

Barnrättslagen, som trädde i kraft den 1 januari 2020, innebär större krav på planering och uppföljningsarbete i Region Hallands verksamheter. Under året har inriktningen varit att skapa struktur för att implementera barnrättsfrågor i styrning och ledning som en del av det totala rättighets-­ och jämlikhetsintegrerande arbetet.

Region Halland finansierar och deltar i utvecklingsarbetet Framtidens digitala lärande i skolan.

Region Halland tar också aktiv del i dialoger gällande skapandet av Lärcentrum och hur distans­- och fjärrunder­visning kan utvecklas i Halland. Projektet VIAkub Halland startade den 1 april 2020 och ska under projektperioden skapa mötesplatser för företag, skolverksamheter och akademin för att stärka kopplingen mellan de resurser som skolan erbjuds av företag och elevers och barns lärande. Region Halland deltar också som part i Vinnovaprojektet Swedish Edtest i syfte att skapa testmiljöer för lärare och Edtechföretag i Sverige.

Övriga utvecklingsområden inom fokusområdet Stärkt delaktighet

Arbetet inom ramen för den halländska överenskommelsen och genom det årliga forumet Bästa samverkansplatsen har under året utvecklats ytterligare.

Arbetet med Samordningsförbundet i Halland fortlöper med representation både från hälso-­ och sjukvård och regional utveckling, där tyngdpunkten i arbetet även fortsättningsvis riktas mot närsjukvård och vuxenpsykiatri inom ramen för individsamverkansteamen i Halland.

Inom överenskommelsen mellan Regionsamverkan Syd­sverige och Arbetsförmedlingen fortgår arbetet inom tre samverkansområden:
• Den regionala arbetsmarknadens särskilda behov
• Utbud av och efterfrågan på utbildningsinsatser
• Samverkan kring omställning

Bättre digital tillgänglighet

Uppfylls

Utifrån årets resultat för utvalda indikatorer samt förvaltningarnas utvecklingsarbete, som beskrivs nedan, görs bedömningen att regionen når måluppfyllelse inom fokusområdet Bättre digital tillgänglighet.

Erbjuda Hallands invånare digitala vårdmöten genom skriftlig distanskontakt (till exempel chat) och/eller digital kontakt via video, som en del av det ordinarie utbudet

Hallands invånare har under året erbjudits, och efterfrågat, fler digitala vårdmöten genom framför allt digital kontakt via video. Covid-19 har varit en bidragande faktor. Under året har patienterna vid Hallands sjukhus erbjudits videolänksbesök när det varit möjligt och relevant, och tjänsten har använts i betydligt högre utsträckning under 2020 än under 2019. Anhörigas besök och delaktighet på operations- och intensivvårdsavdelningarna har säkerställts genom digitala lösningar. Det finns utmaningar, bland annat när det gäller besök via video med flera deltagare och att på kort tid säkerställa tillgång till ändamålsenliga lokaler för besök via video. Psykiatrin Halland har under året utvecklat arbetssätt och rutiner för distansvård, vilket har blivit en naturlig del av det ordinarie vårdutbudet. Under hösten har en betydande del av psykiatrins öppenvård skett på distans, vilket inneburit att förvaltningen har kunnat upprätthålla kontinuitet i vården för de patienter som utifrån oro för virussmitta inte har kunnat genomföra ett fysiskt besök. Det har också inneburit minskad smittspridning inom personalgrupperna.

Även Närsjukvården noterade en kraftig ökning av distans­kontakter, vilket till stor del beror på ändrade arbetssätt under pandemin. Närsjukvården fick i slutet av juni i uppdrag att utveckla den digitala närvaron genom att starta en digital vårdcentral som ska fungera som ett komplement till de fysiska vårdcentralerna. Utgångspunkt i arbetet är patientens perspektiv och behov, och målet är ökad tillgänglighet för patienterna oavsett vilken vård­central de är listade på. För att uppnå beskriven utveckling har sam­arbete mellan flera olika förvaltningar inom regionen varit avgörande. Det finns ett stort behov av en samordnad regio­nal struktur för digitala vårdmöten. Vårdverksamheternas behov av stöd från Regionservice kring digitala vårdmöten har ökat markant. Regionservice har mött upp behovet av såväl stöd som tillgång till den utrustning som krävs för funktionella digitala möten.

Erbjuda tidsbokning via webbtidbok utifrån invånarnas behov

Vårdförvaltningarna har en hög följsamhet till de rutiner och arbetssätt som togs fram under införandet av webbtidboken. Under året har ett utvecklingsarbete påbörjats för framtagande av en mer heltäckande regiongemensam rutin. Mottagningarna på Hallands sjukhus uppmuntrar patienterna att använda webbtidboken och arbete pågår för att tillgängliggöra fler tider och besökstyper. När besök behöver koordineras mellan flera vårdgivare ses begränsningar, eftersom webbtidboken för närvarande inte stödjer sådana behov. Utmaningar finns också i verksamheter med teambesök, vilka i nuläget inte går att boka via webbtidboken.

Vid förvaltningen Ambulans, diagnostik och hälsa är webbtidbok införd fullt ut och invånare kan själva boka tid för provtagning på klinisk kemi, blodtappning samt mammo­grafi och aortascreening. För att patienter ska kunna direktboka distansmöten via video krävs dock utveckling av webbtidboken. Även inom Psykiatrin Halland är webbtidboken implementerad och används på ett patientsäkert sätt. Detta innebär att det i dagsläget erbjuds ett mer begränsat antal ombokningsbara, helt öppna tider jämfört med den ursprungliga ambitionen. Identifierade patientsäkerhets­risker måste tas i beaktande innan tjänsten kan användas fullt ut.

Delindikatorer inom fokusområdet Bättre digital tillgänglighet

Arbetet med webbtidbok har även pågått inom Närsjukvården, som ett led i att förenkla för invånaren och att frigöra tider per telefon för de patienter som behöver det. Även om målet för året om 20 procent invånaraktivitet via webbtidbok inte nås, så syns en ökning för både Folktandvården och Vårdcentralen Halland. För vårdcentralerna har användandet av webbtidbok ökat successivt under året med en markant ökning under hösten. En bidragande orsak till ökningen är att webbtidboken har använts för bokning av antikroppstest och vaccination mot säsongsinfluensa. Det har varit väl fungerande och bidragit till ett bra flöde i mottagningen och att köbildning på enheten har kunnat undvikas. Det har också bidragit till minskad belastning på telefon.

Övriga utvecklingsområden inom fokusområdet Bättre digital tillgänglighet

Regionkontoret har tillsammans med samtliga vårdförvaltningar och 1177 Vårdguidens sjukvårdsrådgivning påbörjat arbetsprocessen för att samordna utvecklingen av den digitala tillgängligheten inom hälso- och sjukvården, och befinner sig nu i den första etappen inom anamnes och triagering. Detta arbete fokuserar på att skapa stöd för en digital vårdcentral och distanskontakt inkluderat chatt. Beslut har fattats om att gå vidare med utveckling av den första kontakten och även nästa steg som utifrån ett invånar­perspektiv handlar om att kunna få råd genom chatt och video, boka tid för besök, genomföra sitt vårdbesök samt att rapportera mätningar och självskattning. Det sker även en utveckling av Första linjens digitala vård som är en nationell gemensam tjänst för att ta emot vårdärenden digitalt. Detta ska bidra till en effektivare sjukvårdsrådgivning genom nya verktyg. Region Halland och flera andra regioner ser gärna att denna upphandlade plattform kan nyttjas för andra processer inom regional hälso- och sjukvård, till exempel digital vårdcentral och specialistvård. Regionen bör fortsätta att bevaka och påverka innehåll, funktion och kostnadsutveckling.

Ambulans, diagnostik och hälsa beskriver hur digitala lösningar vuxit fram på ett naturligt sätt i samband med covid-19. Exempelvis självincheckning på MR-röntgen och självincheckning på Hälsa och Funktionsstöd, digitala vårdmöten, bildöverföringar via 1177 Vårdguiden, ­e­-­tjänster för färdtjänstansökningar, utveckling av patientens egen provtagning (antikroppar corona, självtest klamydia, självtest cervixcancer etc.). Psykiatrin Halland har arbetat med att utveckla plattformen för självskattning i ”Blå appen” inom Barn- och ungdomspsykiatrin och ”Psykiatrin i fickan” inom Vuxenpsykiatri Öppenvård. Detta arbete leder till såväl kvalitetsmässiga som administrativa fördelar, både för patient och för behandlare och förväntas även påverka ledtiderna på ett positivt sätt.

Framtidens vårdinformationsstöd – Visus

Sussa står för strategisk utveckling av sjukvårdsstödjande applikationer och Sussa samverkan består av regionerna ­Blekinge, Dalarna, Gävleborg, Halland, Sörmland, Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Örebro. Med invånarnas, patienternas och medarbetarnas behov i fokus har dessa regioner gått samman för att jobba mot målen för Vision e-hälsa 2025. I detta har bland annat ingått att införa ett nytt vårdinformationsstöd. I juni tecknade Region Halland och övriga regioner i Sussa ett avtal om vårdinformationsstödet Visus. Under året har en regional programorganisation med programledning etablerats för att säkra ledning, struktur, processer och stöd för ett sammanhållet införande av Visus. I Region Halland har stort antal representanter från hälso- och sjukvårdens olika kliniska områden samt stödfunktioner varit delaktiga i projektet. Fokus för arbetet har framför allt legat på den grundkonfiguration av det nya vårdinformationsstödet som sker gemensamt inom Sussa.

Antalet distanskontakter har under året mer än fyrdubblats gentemot föregående år. Andelen distanskontakter av det totala antalet öppenvårdsbesök är nu uppe i 6,9 procent. Pandemin har genererat nya sätt att möta patienten för att kunna ge vård och bibehålla kontinuitet. Vården har fått vara kreativ och många vårdmöten har lösts via telefon, vilket i de flesta fallen har varit tillräckligt. Det finns dock en ökad efterfrågan på chatt från invånare och vårdpersonal, vilket omhändertas i arbetet med digital tillgänglighet. Överlag är det fler kvinnor än män som använder digitala tjänster och för distanskontakterna inom regionen är an­delen kvinnliga användare 61 procent. Andelen kvinnor som använder webbtidboken ligger i samma storleksordning på 63 procent. Webbtidboken har totalt sett en ökning av tider som bokas/ombokas/avbokas av invånaren vilket också ligger i linje med förväntad utveckling.

Under 2020 hade 87 procent av hallänningarna någon gång loggat in på 1177 Vårdguiden. Indikatorn har varit av intresse att följa i takt med införandet av till exempel meddelandehanteringen i 1177, journalen via nätet och webbtidboken. Regionen har nu kommit till ett läge med något flackare lutning på kurvan och bedöms närma sig en mättnadsnivå. Detta antagande grundar sig på SKR:s utredning om vilka grupper som lämpar sig för digitala tjänster (baserat på ålder, funktion etc.). Indikatorn kan komma att fortsätta öka något, men den kommer, i enlighet med ovanstående resonemang, aldrig att nå 100 procent.

Nära och sammanhållen vård

Uppfylls

Utifrån årets resultat för utvalda indikatorer samt förvaltningarnas utvecklingsarbete, som beskrivs nedan, görs bedömningen att regionen når måluppfyllelse inom fokusområdet Nära och sammanhållen vård.

Utreda morgondagens hälso- och sjukvårdsstruktur

Uppdraget att utreda Morgondagens hälso- och sjukvårdsstruktur (MHSS) fortlöpte initialt enligt plan men fick på grund av samhällssituationen pausas i mars. Under hösten återupptogs arbetet och en preliminär slutrapport överlämnades i september. Kompletteringar av rapporten och nya avstämningar med RSAU inleddes snart därefter, men arbetet fick återigen pausas i början av november på grund av covid-19. Utredningsuppdraget är därför inte slutfört och det är i dagsläget oklart när det kan återupptas.

Inom ramen för trygg och effektiv utskrivning från slutenvård utveckla utskrivningsprocessen och samarbetet med kommunerna, med syfte att ­minska invånarnas behov av slutenvård

Projektet Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård har pågått i fas med planering och samtliga vårdförvaltningar har deltagit aktivt i utvecklingen av utskrivningsprocessen. Före sommaren antogs en reviderad anvisnings- och samverkansrutin med syfte att förbättra flödet i utskrivnings­processen, och implementering påbörjades under hösten 2020. Samverkansrutinen är ett steg i regionens arbete med god och nära vård och förstärker samverkan mellan huvudmännen i personens hemmiljö, för att skapa en fungerande vård och omsorg för individen och för att undvika oplanerad slutenvård. Omställningen till ett utvecklat arbetssätt ­enligt den nya samverkansrutinen har varit en utmaning ­under pågående pandemi, men har kunnat genomföras. ­Under våren 2021 kommer fyrapartsmöten mellan kommunerna, sjukhuset, närsjukvården och psykiatrin att genomföras för att utveckla samarbetet. Under året har vårdplaneringarna inför utskrivningar enbart skett via video­möte, och närstående har i huvudsak deltagit via telefon. Samarbetet med kommunerna har under året fungerat väl, och utvecklingsarbetet för att skapa effektiva flöden som möter patientens behov av insatser har pågått kontinuerligt. Vuxenpsykiatrins heldygnsvård har under året arbetat med att öka närståendes delaktighet i vården genom att erbjuda samtal i samband med in- och utskrivning. Under året har även ett arbetssätt med gemensamma ronder mellan psykiatrisk öppenvård och heldygnsvård utvecklats, vilket innebär en utvecklad utskrivningsprocess. Hjälpmedelscentrum vid Ambulans, diagnostik och hälsa har under året stöttat vårdförvaltningarna i processen genom leverans av hjälpmedel.

Övriga utvecklingsområden inom fokusområdet Nära och sammanhållen vård

Den nationella överenskommelsen om god och nära vård syftar till att skapa en god, nära och samordnad vård och omsorg som främjar jämlik hälsa. Utförda insatser och redovisning av ekonomiska medel för 2020, samt en handlingsplan för att införa patientkontrakt, skulle ursprungligen ha återrapporterats till Socialstyrelsen före årsskiftet, men på grund av regionernas extra arbetsbelastning orsakad av covid-19 sköt regeringen upp detta till mars 2021. Arbetet med covid-19 har i Halland, liksom i övriga riket, inneburit att rådande strukturer utmanats och har krävt en ökad samverkan mellan kommun, region och samhälle. Trots att ordinarie regionala utvecklingsarbeten till stor del har fått ställas åt sidan har pandemin lett till att utvecklingen mot nära vård tagit flera steg framåt. Inom det digitala området har antalet distanskontakter ökat kraftigt och även tagits i bruk i verksamheter som inte tidigare använt sig av denna besöksform. Likaså har arbetssätt ställts om till att allt fler möten sker digitalt. Invånare utan allvarliga symtom har själva fått beställa prover via 1177.se och därefter själva läst av svaret. Samverkan mellan förvalt­ningar samt med kommunerna har intensifierats. Exempelvis har gemensamma analys- och kunskapsunderlag tagits fram och kommunicerats för att skapa en enhetlig lägesbild. Förvaltningarna har också gemensamt löst uppdraget att bemanna sjukhusets platser för covid-19-patienter genom att personal har fått ställa om från sina ordinarie uppgifter, och inom hemsjukvården har regionen ökat bemanningen med läkare. Projektet Läkarmedverkan i hemsjukvården har innefattat att ansvara för läkarinsatserna vid kommunernas korttidsboenden samt akuta hembesök för patienter inskrivna i hemsjukvården i ordinarie boende. Hälso- och sjukvårdsutskottet, HSU, har nu beslutat att flytta uppdraget att driva läkaransvar i hemsjukvården till Närsjukvården som ett särskilt uppdrag inom Vårdval Halland Närsjukvård.

Delindikatorer inom fokusområdet Nära och sammanhållen vård

Under året har organisationen En väg in för barn och unga med psykisk ohälsa beslutats politiskt och ska etableras inom barn-och ungdomspsykiatrin, BUP. Organisationen för­väntas innebära en tydligare process för barn- och unga med psykisk ohälsa. Vidare har respektive öppenvårdsmottagning inom BUP under året sett över sin organisation och gjort upp en plan för att förbättra tillgänglighet till nybesök och första besök/behandling.

Hälso- och sjukvårdsbarometern är en årlig nationell enkät som undersöker hur invånarna uppfattar hälso- och sjukvården. Drygt nio av tio hallänningar, 91 procent, uppfattar sig ha tillgång till den hälso- och sjukvård de behöver i 2020 års undersökning. 74 procent av hallänningarna anser att väntetiderna till besök på vårdcentral är rimliga och 65 procent anser att väntetiderna till sjukhus är rimliga. 74 procent av hallänningarna har stort förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet (71 procent 2019) och Halland placerar sig på en delad fjärdeplats i riket. Endast 14 procent av hallänningarna uppger sig ha stort förtroende för den vård som erbjuds vid psykisk ohälsa.

Regionen hamnar 2020 strax under medel för föregående år gällande DRG-ersatta öppenvårdsbesök per slutenvårdstillfälle. Den minskning i polikliniseringsgrad som noteras jämfört med 2019 beror främst på att pandemin medförde en större minskning av öppenvårdsbesök än av slutenvårds­tillfällen. Utfallet är därmed väntat och får utifrån årets särskilda omständigheter bedömas som ett gott resultat.

Styrning utifrån kunskap och kvalitet

Uppfylls

Utifrån årets resultat för utvalda indikatorer samt förvaltningarnas utvecklingsarbete, som beskrivs nedan, görs bedömningen att regionen når måluppfyllelse inom fokusområdet Styrning utifrån kunskap och kvalitet inom hälso- och sjukvård.

Säkerställa följsamhet till de regionala vårdprocesserna inom hjärtsjukvård

Under året har ett antal förbättringsarbeten kring kunskapsstöd och arbetssätt pågått, med syfte att bidra till ett bättre och mer jämlikt omhändertagande. Förbättringarna har utöver en rad kvalitetsförbättringar lett till minskat behov av slutenvårdsplatser, bättre tillgänglighet, kortade vårdtider samt minskade regionvårdskostnader. Tillgängligheten ligger fortsatt under uppsatta målvärden, men trenden under 2020 visar på förbättring med ökad tillgänglighet och totalt färre väntande patienter.

Den regionala hjärtsviktsprocessen är inte fullt ut implementerad, bland annat beroende på resursbrist för rehabiliteringsinsatser i relation till nationella riktlinjer. Under året har sjukhusets öppenvårdsverksamhet förstärkts med hjärtsviktsjuksköterskor för att kunna fullgöra intentionerna i processen på ett så resurseffektivt sätt som möjligt och undvika icke medicinskt motiverade inläggningar. Användning av en medicinteknisk produkt för egenvård som ger ökad autonomi och ett minskat vårdbehov har införts under året. Patienten ges därmed möjlighet att lära känna sin sjukdom och sina läkemedel och får då bättre förutsättningar för att ta egenansvar och optimera sin behandling. Närsjukvården har under året arbetat med att säkra basalt omhändertagande av hjärtsvikt och har deltagit i det regionala arbetet kring vårdprocesser inom hjärtsjukvård.

Gällande kardiologiska patienter med behov av att genom­föra angio/PCI (ballongsprängning) finns fortfarande förbättringsområden både i det akuta och i det planerade flödet. Patientvolymerna är idag betydligt större än vad som antogs i underlaget till beslut om dygnet-runt-tillgänglighet för akut PCI i Halland. En ökning som beror på nya riktlinjer med ökat behov av kranskärlsröntgen och PCI.

Utveckla beställning, uppdrag och uppföljning, samt intern och extern samverkan, inom området psykisk ohälsa

Under året har ändamålsenligheten i det ­specialiserade vårdvalet för psykiatri analyserats och resultatet har återrapporterats till HSU. I övrigt har arbetet inte kunnat fortlöpa som planerat under 2020 på grund av prioritering av resurser för covid-19-relaterade arbetsuppgifter. Planen är att börja med att utveckla uppföljningen inom området psykisk ohälsa. En arbetsgrupp har formerats för detta arbete och det pågår ett arbete kopplat till Centrum för informationsdriven vård (CIDD) som går ut på att se om det med hjälp av artificiell intelligens går att förutse, och därmed öka möjligheterna att förebygga/förhindra, psykisk ohälsa bland unga.

Övriga utvecklingsområden inom fokusområdet Styrning utifrån kunskap och kvalitet inom hälso- och sjukvård

Under hösten 2020 återupptogs arbetet med att tillsammans med förvaltningarna utveckla den lokala kunskapsstyrningen i Halland för att skapa en struktur att docka an mot den sjukvårdsregionala och nationella nivån. Under 2020 har stort fokus legat på att säkerställa ett ordnat införande för de första personcentrerade och sammanhållna nationellt beslutade vårdförloppen. Trots pandemin har flertalet planerade aktiviteter kunnat genomföras enligt plan, men de kompetenshöjande insatserna kring antibiotikaresistens och vaccinationer har inte följt planeringen. Cancervårdens utveckling av teledermatoskopi, en teknik för att diagnostisera malignt melanom på distans, är försenad.

Under året har arbete pågått inom Psykiatrin Halland för att införa den reviderade riktlinjen för suicidprevention i verksamheterna. En betydande del i detta har utgjorts av en utbildningsinsats för medarbetarna.

HTA står för ”Health Technology Assessment” och innebär utvärdering av kunskapsläget för en metod, teknik eller behandling i hälso- och sjukvården, med syfte att tydliggöra vad som är bästa tillgängliga kunskap och hur den kan tillämpas i rutinsjukvård. Som en del i den utökade sjukvårdsregionala samverkan har HTA Syd under året tagit över Regionkontorets HTA-uppdrag och kommer att ta fram kunskapsunderlag och bereda frågor inför införande av evidensbaserad hälso- och sjukvård inom hela Södra sjukvårdsregionen.

För indikatorn RAAS-hämmande läkemedelsbehandling vid hjärtinfarkt ses en positiv utveckling och årets målvärde (att mer än 86 procent patienter med hjärtinfarkt och ytterligare riskfaktorer ska behandlas med RAAS-hämmande läkemedel) uppnås för såväl män som kvinnor. Även för Basbehandling vid hjärtsvikt noteras en uppåtgående trend i Halland och det finns inga skillnader kopplat till kön. Den nationella rapporteringen för denna indikator släpar dock efter i databaserna, så rapporterat utfall gäller perioden 2017–2018.

Halland förbättrade under 2019 sina resultat avsevärt vad gäller akut öppnande av kranskärl inom rekommenderad tid. För 2020 ses dock en minskning om fem procent­enheter och 72 procent av patienterna får nu behandling inom den målsatta tiden. Indikatorn speglar sjukvårdens agerande – ju kortare tid till behandling, desto större behandlingsvinst. Skillnaderna mellan män och kvinnor har ökat ytterligare under året och endast 56 procent av kvinnorna får behandling inom rekommenderad tid, jämfört med 75 procent av männen. 76 procent av kvinnor i Sverige i genomsnitt får akut öppnande av kranskärl inom rekommenderad tid, vilket är 20 procentenheter högre än kvinnor i Halland. I Halland väntar 52 procent av patienterna 90 ­dagar eller kortare på ett första besök inom hjärtsjukvård, vilket är långt under rikets snitt som ligger på 75 procent.

Delindikatorer inom fokusområdet Styrning utifrån kunskap och kvalitet

På grund av eftersläpning i den nationella rapporteringen i Vården i siffror saknas aktuella resultat för indikatorerna Antal vårddagar per 1 000 invånare och Swedehearts kvalitetsindex för hjärtinfarktvård.

Kompetensförsörjning

Uppfylls

Utifrån årets resultat för utvalda indikatorer görs bedömningen att regionen når måluppfyllelse inom fokusområde Kompetensförsörjning.

För regiongemensamma uppdrag inom fokusområde Kompetensförsörjning görs bedömningen att måluppfyllelse delvis uppnås på grund av omprioritering med anledning av pandemin. Uppdrag där måluppfyllelse inte uppnås finns med i verksamhetsplanen för 2021.

Att de insatser som görs på olika nivåer i ­organisationen gör att verksamhetens behov av kritisk kompetens tillgodoses

Den kompetensutveckling som är nödvändig för förvaltningarnas verksamheter är tydliggjord. En systematisk inventering är gjord på bland annat koncern- eller förvaltningsnivå och realiserades i den utsträckning det var möjligt under rådande pandemi. Flera utbildningar har behövt ställas in eller ställas om till annan form, samtidigt som nya utbildningar har tagits fram på grund av pandemin.

Att inte kunna genomföra fysiska möten har påskyndat omställningen till digitalt lärande, och antalet digitala utbildningar samt antalet användare har ökat. I december fanns det 133 digitala utbildningar tillgängliga jämfört med 66 vid årets slut 2019. Flertalet viktiga utbildningar har setts över och anpassats till en mer tillgänglig form. Bland annat är nu introduktionen till alla nya anställda inom regionen helt ­digital och ett flertal digitala introduktionsutbildningar inom arbetsmiljö- och likabehandlingsområdet har tagits fram, samt ett samlat digitalt stöd till chefer kopplat till hantering av pandemins arbetsmiljörisker vid hem- och distansarbete, ledarskap på distans och digitala mötes­forum.

Omställning till digitalt lärande under 2020 har gjort att flertal grundutbildningar numera finns i digital form och kan användas när behov uppstår.

Trots pandemin har utvecklingen kring kompetens och lärande fortsatt. Verksamheter på förvaltningar har fortsatt beskriva kompetenskrav i olika roller. Region Halland har under de senaste åren byggt upp ett systematiskt arbetssätt med kompetens vilket kommer att fortsätta framöver.

Skapa förutsättningar för medarbetare inom kritiska yrkesgrupper att arbeta längre

Arbetet med att skapa förutsättningar för medarbetare inom kritiska yrkesgrupper att arbeta längre har fortsatt trots omprioritering. Arbetet startade med omvärldsbevakning samt behovsanalys, men fick ändrad prioritering med anledning av pandemin. Arbetet återupptogs sent på hösten, men blev inte färdigt till årsskiftet. Uppdraget finns med i verksamhetsplanen 2021.

Skapa förutsättningar för chefer att leda i ­förändring och att lyckas i sitt chefsuppdrag

Arbetet med att skapa förutsättningar för chefer att leda i förändring och att lyckas i sitt chefsuppdrag har fortsatt trots omprioritering. Metodik för att värdera chefers förutsättningar har tagits fram och förankrats i både lednings- och samverkansgrupper. Det fortsatta arbetet med analys och åtgärder har inte kunnat genomföras i samma utsträckning som planerat på grund av pandemin.

Delindikator inom fokusområdet Kompetensförsörjning

Förvaltningarna har under 2020 arbetat vidare med att stärka chefers och organisationens förmåga att leda i förändring genom exempelvis kompetensutveckling för ledningsgrupper och nyckelfunktioner. Uppdraget finns med i verksamhetsplanen 2021.

Minska kostnadsutvecklingstakten för att möjliggöra en långsiktigt god ekonomisk hushållning

Uppfylls

Utifrån årets resultat för utvalda indikatorer görs bedömningen att regionen når måluppfyllelse inom fokusområdet Minska kostnadsutvecklingstakten för att möjliggöra en långsiktigt god ekonomisk hushållning.

Indikator 1 är resultat i förhållande till summan av skatte­intäkter samt statsbidrag och utjämning, målvärdet för 2020 är minst 0,7 procent. Årets resultat exklusive marknads­värdering orealiserade poster uppgår till 818 mnkr. Resultatet i förhållande till summan av skatteintäkter samt statsbidrag och utjämning uppgår till 7,5 procent, vilket är 6,8 procentenheter bättre än målvärdet.

Indikator 2 är att självfinansieringsgraden av investeringarna ska uppgå till minst 80 procent. Självfinansieringsgraden uppgår till 198 procent; målet uppfylls.

Indikator 3 är att soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser ska stärkas jämfört med föregående år. Detta soliditetsmått uppgår till 5,7 procent vid årets slut, vilket är en förbättring med 10,6 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år; målet uppfylls.

Redovisningen av indikatorerna ovan är gjord ­exklusive orealiserade finansiella vinster/förluster, beroende på förändringar av marknadsvärdet för regionens pensions­placeringar.

Delindikatorer för fokusområdet Minska kostnadsutvecklingstakten

Hälso- och sjukvård

Ett antal kvalitetsindikatorer har beslutats i Mål och budget 2020 för att spegla Region Hallands förmåga att leverera med de medel som finns att disponera inom uppdraget för hälso- och sjukvård.

TILLGÄNGLIGHET

Tillgänglighet till primärvård

Primärvården är ansvarig för den första vårdkontakten, och alla som ringer ska få kontakt med vårdcentralen för rådgivning och/eller tidsbokning samma dag enligt den nationella vårdgarantin. Under 2020 har två nationella telefontillgänglighetsmätningar genomförts. Den senaste mätningen genomfördes under oktober och visade att 93 procent av samtalen besvaras samma dag vid telefonrådgivning eller tidsbeställning, vilket är i nivå med föregående års resultat. Region Hallands resultat är sex procentenheter bättre än genomsnittet för riket.

Medicinsk bedömning inom tre dagar

Den förstärkta vårdgarantin inom primärvården innebär att patienten har rätt till en medicinsk bedömning inom tre dagar för ett nytt eller försämrat hälsoproblem. Den medicinska bedömningen ska göras av den personalkategori som är bäst lämpad utifrån patientens behov. Det kan vara läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården eller kuratorer. Den förstärkta vårdgarantin inom primärvården har stimulerat till att förbättra flöden och tillgänglighet till fler professioner inom Vårdval Halland. Utfallet i Halland för medicinsk bedömning inom tre dagar, visar en genomsnittlig måluppfyllelse på 80 procent för årets samtliga månader, med en variation mellan 69 och 86 procent. Inga större skillnader noteras mellan kvinnor och män.

Närsjukvården har under året fortsatt att utveckla arbetssätt för att nå upp till målet avseende vårdgarantin. Målsättningen för året var att öka drop-in verksamhet i olika former, för att kunna erbjuda fler tider för patienter med lättare akuta besvär. På grund av pandemin har satsningen dock inte kunnat genomföras på önskat sätt.

Kvalitetsindikatorer Hälso- och sjukvård

Tillgänglighet till specialistvård

Utvecklingen av tillgänglighet och antal väntande har varierat över året utifrån pandemins omfattning, invånar­nas förändrade sökmönster och remissinflödet. Efter sommaren kunde Region Halland tillfälligt gå in i en fas där mottagnings- och operationskapacitet återställdes och uppdämda vårdbehov kunde hanteras.

Tillgänglighet till nybesök inom ramen för den lagstadgade vårdgarantin (90 dagar) var i nivå med föregående år. 89 procent av de patienter som väntar på nybesök erbjuds tid inom 90 dagar. 730 patienter hade i månadsskiftet dec/jan väntat mer än 90 dagar på ett nybesök inom den specia­liserade vården, jämfört med 751 patienter föregående år. Ur ett jämställdhetsperspektiv ses en liten skillnad mellan kvinnor och män. Andel män som har väntat kortare än 90 dagar på ett nybesök är 90 procent gentemot 88 procent av kvinnorna. Resultatet för Region Hallands eget mål om att erbjuda tid för nybesök inom 60 dagar har förbättrats jämfört med föregående år. Region Halland har dock svårt att tillgodose tillgänglighetsmålet för nybesök inom bland annat allergisjukvård, hjärtsjukvård och lungsjukvård.

Tillgängligheten och måluppfyllnaden till den lagstadgade vårdgarantin för behandling/operation har under året försämrats något jämfört med föregående år. 92 procent av de väntande patienterna har väntat kortare än 90 dagar på operation/åtgärd, medan resultatet var 94 procent 2019. Genomsnittet för riket i december 2020 låg dock på 60 procent, vilket gör att Halland är den region med bäst tillgänglighet till behandling/operation. Inga större skillnader noteras mellan kvinnor och män. Resultatet för operation/åtgärd inom 60 dagar har förbättrats då 85 procent har genomförts inom 60 dagar jämfört med 79 procent föregående år.

Inom vuxenpsykiatrin har tillgängligheten till nybesök förbättrats med två procentenheter jämfört med föregående år. Vid årets mätning har 99 procent av patienterna väntat mindre än 90 dagar på ett nybesök. Dock ses en försämring vad gäller det regionala målet, 82 procent av väntande patienter har 2020 erbjudits nybesök inom 60 dagar.

Bedömning och utredning/behandling barn och unga inom 30 dagar (BUP)

Tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa

Under året har barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) tillgänglighet varierat. BUP har inte nått det regionala målet om att 90 procent av patienterna ska ha fått tid inom 30 dagar. Tillgängligheten inom BUP påverkas i huvudsak av personalomsättning, sjukfrånvaro och ett ökat vårdbehov i samhället.

Vårdgaranti

Antalet patienter som hänvisats från Region Halland och fått vård hos annan vårdgivare har minskat under perioden. Under 2020 hänvisades 8 743 patienter för nybesök, jämfört med 9 551 patienter under föregående år. Den ackumulerade kostnaden för vårdgarantin under 2020 är 75,4 mnkr, jämfört med 93,5 mnkr för 2019.

Region Halland har goda resultat när det gäller att erbjuda patienter tid för nybesök/operation/åtgärd, enligt den lagstadgade vårdgarantin som är 90 dagar. Den goda tillgängligheten baseras på att hela organisationen ser tillgängligheten som en viktig kvalitetsfaktor som prioriteras. Regionens resultat grundar sig både i den egna verksamhetens arbete med produktivitet samt i möjligheten att hänvisa patienter till externa vårdgivare när den egna kapaciteten inte räcker till.

Vård inom EU/EES

Med anledning av patientrörlighetsdirektivet har möjligheterna att få ersättning för planerad hälso- och sjukvård och tandvård inom EU/EES ökat. Kostnaden för planerad vård inom EU/EES har under 2020 minskat jämfört med föregående år, från 12,6 mnkr 2019 till 4,3 mnkr för 2020. Kostnaderna för nödvändig vård har ökat med 0,6 mnkr till 13,8 mnkr 2020. Region Halland erhåller cirka 8,4 mnkr årligen i stadsbidrag.

PRODUKTION

Vårdmöten på distans

Samtliga förvaltningar har på grund av pandemin arbetat utifrån nya förutsättningar där stora krav har ställts på utökad digital tillgänglighet. En hög digital tillgänglighet har varit en avgörande faktor för att kunna hjälpa patienter och invånare när många fysiska möten inte har kunnat genom­föras. Exempelvis har antalet digitala vårdmöten inom Ambulans, diagnostik och hälsa nästan tiodubblats, från 30 till 300 kontakter per vecka, med majoriteten genomförda hos ungdomsmottagningarna. Hos Närsjukvården har antalet distanskontakter mer än fördubblats gentemot föregående år. Vårdmöten via telefon ökade från 18 134 stycken 2019 till 38 537 stycken 2020. 4 294 distanskontakter genomfördes via videolänk, vilket är en mycket kraftig ökning i förhållande till föregående år (636 stycken). Antal genomförda videomöten via Vårdcentralen Hallands app, som introducerades våren 2019, är 3 188 stycken gentemot 189 för 2019. Inom Psykiatriförvaltningen ökade antalet registrerade distanskontakter och andra digitala mötesformer med 8 700 procent. Under årets sista månader har flera av förvaltningens mottagningar haft mer än en fjärdedel av det totala antalet besök på distans, och fördelat på hela året var ungefär 13 procent av alla vårdkontakter digitala.

Produktion i övrigt

Vid Hallands sjukhus var antalet besök på andra enheter än akutmottagningarna under året cirka 12 procent färre än föregående år och cirka 14 procent färre än planerat.

Måluppfyllelse 2020

Differensen mot föregående år var som störst under våren och där bedöms pandemin vara den främsta bakom­liggande orsaken. Sjukfrånvaro bland vårdpersonal och av patient inställda besök relaterat till sjukdom eller misstanke om sjukdom har överlag påverkat antalet besök negativt under hela året. Beläggningsgraden av vårdplatserna var i genomsnitt cirka 81 procent, vilket är lägre än utfallet för 2019. Det är delvis en konsekvens av det minskade inflödet i samband med pandemin, men även en konsekvens av att den trend av minskande medelvårdtider som setts sedan tidigare fortsatt även under 2020.

Psykiatriförvaltningen såg initialt en kraftig påverkan på sin produktion. Nedgången avstannade dock under sommaren och sedan dess har produktionen varit i paritet med tidi­gare år. Förvaltningen bedömer sig inte ha någon upp­skjuten vård att ta igen, men en del planerad verksamhet, såsom besök vid minnesmottagningen eller gruppsamtal på BUP, har inte gått att genomföra på grund av pandemin.

Ambulans, diagnostik och hälsa har under året haft en stor ökning av inflödet till 1177, Vårdhygien och mikrobiologi. Exempelvis har de hanterat PCR-tester för pågående smitta samt serologitester för antikroppar. Däremot har det skett minskningar inom antalet sjukresor, antalet remisser till röntgen, patologi och klinisk kemi samt antalet besök hos funktionsstöd, kvinnohälsovård och ungdomsmottag­ningarna.

Det totala antalet besök vid både Vårdcentralen Halland och Folktandvården minskade under året i jämförelse med 2019. Minskningen är en effekt av pandemin och gäller de flesta yrkeskategorier, men besöken till sjuksköterska och kurator har ökat något. Besöken till Vårdcentralen ­Halland uppgick 2020 till 708 639 stycken, inklusive besök till närakuten, vilket är nästan 110 000 färre än 2019. Besöken minskade främst under våren och gick under resterande del av året tillbaka till normal nivå för de flesta yrkeskategorier. Kösituationen vid Folktandvården i Halland har inte förvärrats i särskilt stor utsträckning jämfört med före pande­min, eftersom man inte stängde ner några mottagningar. Riskgrupper och patienter över 70 år kallades inte alls i början av pandemin, och den gruppen har uppskjuten vård medan man har satsat på att få in barn och unga. Folktandvården har arbetat intensivt med att få ner kön för vuxna friska, vilket har lett till att den är i samma storleksordning som före pandemin, men på väg att minska.

KVALITET

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete

Ohälsosamma levnadsvanor

Ohälsosamma levnadsvanor identifieras inom många olika verksamheter i hälso- och sjukvården, men stöd för förändring och rekommenderade åtgärder sker främst i närsjukvården. Undantaget är stöd för fysisk aktivitet som erbjuds i samtliga förvaltningar. I årets uppföljning ses en nedgång vad gäller åtgärder för att stödja hallänningarnas levnadsvanor. Förskrivning av fysisk aktivitet på recept som har ökat markant under de senaste åren minskade med ­cirka 40 procent mellan 2019 och 2020. Fler kvinnor än män får fysisk aktivitet på recept. Vidare får fler kvinnor än män stöd för att förändra tobaksbruk, medan det är ett omvänt förhållande när det gäller stöd kring alkohol, ohälsosamma matvanor och fysisk aktivitet.

Socialstyrelsen betonar att riskbruk av alkohol blir mer vanligt i befolkningen samtidigt som allt färre söker rådgivning. Så ser trenden ut även i Halland, och stöd vid riskbruk av alkohol minskade kraftigt mellan 2019 och 2020. I arbetet med att erbjuda stöd och rekommenderade åtgärder i området ses fortsatt relativt stora skillnader mellan olika vårdcentraler i Halland. Nationell uppföljning visar att det också finns stora skillnader mellan regionerna.

Riktade hälsosamtal

Arbetet med riktade hälsosamtal till 40-åringar, med målet att främja goda levnadsvanor och minska insjuknandet i hjärt-kärlsjukdom och diabetes, startade i början av året vid sju vårdcentraler. Pilotinförandet pausades i mars på grund av pandemin. Arbetet ska återupptas hösten 2021 med efter­följande breddinförande från januari 2022. Trots pausat införande pågår viss utveckling av system- och metodstöd i samarbete med Region Västmanland och Region Sörmland.

Screening

Screeningverksamheterna inom Region Halland visar generellt lägre siffror inom alla områden till följd av pandemin. Samtliga verksamheter förutom mammografin nådde dock trots detta sina mål. Mammografienheten i Halmstad har haft underskott på sjuksköterskor vilket gjort att den halkat efter mer än övriga enheter. I början av pandemin valde många kvinnor att boka om sin mammografitid och de som inte hörde av sig fick en ny inbjudan i slutet av året. Del­tagandet har varit högt under hösten, men avtagit igen i takt med att smittspridningen ökat. Kvinnor 70+ som inte fick någon inbjudan under våren har erbjudits tid under hösten med ett högt deltagarantal som resultat. Screening­intervallet för mammografi är 20 månader för gruppen 40–54 år och två år för gruppen 55–74 år.

Mammografiscreening i Halland

För att minska dödligheten i brustet pulsåderbråck erbjuder Region Halland 65-åriga män en ultraljudsundersökning av stora kroppspulsådern (bukaorta). Brustet pulsåderbråck är ett mycket allvarligt tillstånd som kräver omedelbar sjukhusvård. Med anledning av att sjukdomen är fem till sex gånger vanligare hos män än hos kvinnor erbjuds endast män screening. Under 2020 genomfördes 1 418 stycken bukaortascreeningar, vilket är en minskning med omkring 700 stycken från 2019. Anledningen till minskningen är att regionen inte har hunnit erbjuda undersökningen till alla män som fyllde 65 år under året. Därtill har verksamheten inte haft kapacitet att arbeta som vanligt och en del patienter har också avstått i väntan på vaccination mot covid-19.

Tandvård

Som ett led i sitt systematiska kvalitetsarbete under året har Folktandvården arbetat med att dela in patienter utifrån risk, så att de med stort vårdbehov har möjlighet att kallas mer ofta än patienter med låga riskfaktorer. Regionen har beroende på pandemin anpassat vilken tandvård som har varit möjlig att utföra smittsäkert. Under våren kallades inga riskpatienter eller patienter över 70 år till Folktandvården för planerad tandvård. Den uppsökande verksamheten har inte kunnat genomföras från mars då det infördes besöksförbud på de särskilda boendena, men nödvändig akut tandvård har genomförts där på ett smittsäkert sätt. Endast 41 procent av personer på särskilt boende som har tackat ja till en munhälsobedömning har fått en sådan. Fler patienter än tidigare har ombokat sina behandlingstider, men det finns inget som tyder på några förändrade patientströmmar eller byte av tandläkare i någon större utsträckning. Antalet kariesfria barn och unga vuxna motsvarar i stort tand­hälsan 2019. Störst andel uppskjuten vård för barn och unga vuxna ses för tandregleringsvisningar där köerna nu växer, och det finns en oro för vårdskador. Digitala lösningar har diskuterats inför framtiden.

Patientsäkerhet

Patientsäkerhet och kvalitetsutveckling är strategiska områden för Region Halland. Patientsäkerhetsarbetet är ett prioriterat område i såväl regionledning som klinisk verksamhet med ambitionen att ge patienterna ett säkert och professionellt omhändertagande. Patientsäkerhets­arbetet bedrivs systematiskt som en integrerad del i det dagliga arbetet på alla nivåer och förvaltningar inom regionen. En av grundprinciperna för all vårdverksamhet är att ingen patient ska komma till skada i vården.

Basala hygienrutiner

Den mest grundläggande åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner är att vårdpersonal tillämpar basala hygienrutiner i sitt arbete. I höstens nationella följsamhetsmätning av andelen med korrekt efterlevnad av samtliga hygienrutiner och klädregler visar regionen ett resultat på 70 procents följsamhet. Detta är en förbättring med cirka tio procent gentemot föregående år.

Vårdrelaterade infektioner (VRI)

På grund av den ökade belastningen på vården med covid-19 har Region Halland inte genomfört någon mätning av vårdrelaterade infektioner under 2020.

Trycksår

Vårens nationella mätning av trycksår genomfördes vecka 10. Andelen patienter med ett eller flera trycksår ligger på 8,2 procent. Region Halland har en relativt låg andel patienter i slutenvård med trycksår jämfört med övriga regioner.

Läkemedel

Läkemedelsområdet har under 2020 varit starkt påverkat av covid-19. Under den inledande fasen av pandemin uppstod risk för nationell brist på viktiga läkemedel, och Region Halland deltog aktivt i den nationella regionövergripande samverkan rörande prioritering och fördelning av läkemedel samt etableringen av ett gemensamt nationellt läkemedelsförråd. Under senare delen av året har arbetet fokuserats på tillgång, distribution och hantering av vaccin mot covid-19.

Parallellt med pandemiarbetet har arbetet med kostnads­effektiv läkemedelsanvändning löpt vidare med fortsatt ­fokus mot att öka andelen biosimilarer (biologiska läke­medel som liknar godkända biologiska läkemedel). Arbetet har exempelvis lett till att kostnaden för vissa läkemedel som används mot psoriasis, inflammatoriska tarmsjuk­domar och reumatologiska sjukdomar (så kallade TNF-­alfahämmare) har minskat med 6,4 mnkr (före avdrag för nationella rabatter) trots att fler patienter har kunnat erbjudas behandling.

Regionen har lagt stort fokus på arbetet med ordnat in­förande av läkemedel både nationellt och regionalt. Nationellt har regionen deltagit i arbetet med trepartsförhandlingar och nationella rekommendationer om ordnat införande. Regionalt har fokus legat på att etablera regionala processer för att på ett strukturerat sätt hantera såväl nationella rekommendationer som regionala behov och beslut gällande ordnat införande. Arbetet avses att leda till en mer jämlik vård genom att nya läkemedel når vården snabbare över hela landet. Ett ordnat införande av läkemedelsbehandlingar kan också innebära bättre kostnadskontroll. Region Halland har under året, i samverkan med Västra Götalandsregionen, slutfört en förnyad upphandling av dostjänst i öppenvården och dessutom arbetat med förberedelser inför ett införande av patientindividuell läkemedelsförsörjning inom slutenvården.

Antibiotikaförskrivning

Halland hade 2020 en fortsatt sjunkande antibiotikaförskrivning, med en minskning på 17 procent från 2019 till 2020, och ligger nu på 233 recept per 1 000 invånare. ­Denna siffra är lägre än snittet för riket och under det nationella målvärdet på maximalt 250 recept per 1 000 invånare. Den procentuella minskningen under 2020 motsvarar den som ses för hela riket. Den fortsatta nedgången är en positiv utveckling och ses som ett resultat av strukturerat arbete på flera nivåer. Resultatet för 2020 kan också ha koppling till färre bakterieorsakade infektioner under covid-19­-pandemin samt färre vårdkontakter.

Standardiserade vårdförlopp (SVF)

Syftet med SVF avseende cancer är att förkorta väntetider, minska regionala skillnader och skapa en mer jämlik vård med ökad kvalitet. Under 2020 har arbetet med de nationella målen fortsatt; 70 procent av alla nya cancerfall inom aktuella diagnoser ska utredas via ett SVF och 80 procent av dessa patienter ska gå igenom respektive vårdförlopp inom utsatta maximala tidsgränser. 2020 års utfall i Halland visar att 68 procent av de nya cancerfallen i Halland utreds via ett SVF och 60 procent av de halländska patienterna startar behandling i Region Halland inom utsatta maximala tidsgränser. Pandemin har påverkat arbetet med SVF då färre patienter har sökt vård under året, och de halländska resultaten speglar även de nationella siffrorna vad gäller en minskning av inkludering i SVF.

Patientnämnd

Patientnämnden rapporterar patienters iakttagelser och synpunkter till vården. Under 2020 hanterades 1 170 ärenden vilket innebär en ökning med 20 procent i jämförelse med föregående år. Nivån till de olika förvaltningarna är i princip oförändrad med undantag av ärenden till privata vårdenheter inom Vårdval Halland, där det ses en ökning med 63 procent. Även ärenden till Ambulans, diagnostik och hälsa har ökat under året, men från en låg nivå. I likhet med tidigare år är det något mer vanligt att kvinnor an­mäler ett ärende än män. Under året har ärenden relaterade till pandemin utgjort 11 procent av hela ärendeflödet.

Kultur och skola

Ett antal kvalitetsindikatorer har beslutats i Mål och budget 2020 för att spegla Region Hallands förmåga att leverera med de medel som finns att disponera inom uppdraget för kultur och skola.

Kultur och skolas verksamhet har i mycket stor utsträckning påverkats av covid-19-pandemin. Skolorna har under större delen av året fått ställa om till distansundervisning, helt eller delvis. Internaten har också varit helt eller delvis stängda och i princip all kurs- och konferensverksamhet har varit inställd.

Kvalitetsindikatorer Kultur och skola

För kulturverksamheten har året präglats av inställda, framskjutna eller digitalt omställda arrangemang parallellt med omfattande insatser för att motverka negativa effekter inom den halländska kultursektorn. Medarbetarna har med stort engagemang tagit sig an de utmaningar som det inneburit att övergå till fjärrundervisning eller att hantera inställda evenemang. Utifrån dessa omständigheter har verksamheten visat goda resultat.

Regionens skolor är attraktiva för elever och deltagare. De lockar sökande som är bosatta i och utanför Halland. I princip har skolorna varit fullbelagda avseende både studieplatser och internat. Folkhögskolornas söktryck ligger med ett undantag över de nationella medelvärdena. Vid jämförelse med föregående år så har folkhögskolorna haft högre söktryck på särskild kurs, men oförändrat eller något lägre söktryck på allmän kurs. Alla tre skolor har mycket hög kundnöjdhet enligt de enkäter som går ut till samtliga elever och deltagare. På Munkagård har studieresultaten i år också varit något högre än föregående år. Skolornas kvalitets­arbete har i stor utsträckning handlat om att säkerställa fungerande fjärr- och distansundervisning. En hel del av ordinarie verksamhet har fått ställas in eller skjutas upp. För att säkerställa att naturbrukseleverna fick sin arbetsplatsförlagda praktik (APL), och att de praktiska delarna av utbildningen skulle kunna genomföras med god kvalitet, flyttades 18 skoldagar från vårterminen 2020 till läsåret 20/21.

Kultur i Hallands arbete fortskred enligt plan under januari, februari och första delen av mars. Därefter medförde ­publik- och reserestriktioner att det mesta behövde planeras om. Dessvärre har de aktiviteter som bygger på nationellt och internationellt utbyte inte kunnat genomföras enligt plan. De publika institutionerna har haft ett betydande publiktapp. Så har till exempel andelen barn och unga som fått ta del av ett regionalt subventionerat kulturutbud minskat med 65 procent jämfört med 2019. Å andra sidan har digitala format utvecklats och antalet digitala besök ökat. Som exempel kan Musik Hallandias inspelningar av digitala konserter nämnas. En del av dessa var speciellt framtagna för alla de äldre som i normala tider får ta del av kulturarrangemang på sina boenden och mötesplatser. Några exempel på verksamheter som bidragit till att stärka Hallands attraktivitet är dansföreställningen ”Djurens karneval” för barn 9–11 år och ”Halland Opera & Vocal festival”, som var ett av de fåtal större arrangemang som hann genomföras i början av året.

I syfte att öka möjligheten till delaktighet i samhället har en modell för hur kulturaktivitet kan användas som stöd för rehabilitering tagits fram. Arbete för ungdomars psykiska välbefinnande har genomförts i samarbete med ungdomsbibliotekarier vid folkbiblioteken i samtliga kommuner.

Under året slutfördes arbetet med att färdigställa Hallands kulturstrategi och kulturplan 2021–2024. Den antogs av ­Regionfullmäktige i december. Den blir för första gången en av tre genomförandestrategier kopplade till den regio­nala utvecklingsstrategin.

Kollektivtrafik

Ett antal kvalitetsindikatorer har beslutats i Mål och budget 2020 för att spegla Region Hallands förmåga att leverera med de medel som finns att disponera inom uppdraget för kollektivtrafiken.

Pågående pandemi har kraftigt påverkat Hallands­trafikens verksamhet i form av minskat resande och minskade intäkter. Samtidigt är de viktigt att kollektivtrafiken, som en grundläggande samhällsfunktion, upprätthålls. Det är viktigt att kollektivtrafiken fungerar för att människor som måste resa med kollektivtrafiken kan göra det även under en pandemi, utan risk för trängsel och smittspridning. Regeringen uppmanade våren 2020 alla regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM) att kollektivtrafiken ska fortsätta bedrivas som vanligt, för att upprätthålla kollektivtrafikens viktiga samhällsfunktion.

Kvalitetsindikatorer Kollektivtrafik

Vid pandemins start gick resandet ner till nivåer om 45–55 procent. Med start i juni ökade resandet till 55–65 procent beroende av trafikslag, vid jämförelse med motsvarande ­period föregående år. Införandet av nya lokala allmänna råd i november innebar att resandet minskade kraftigt till nivåer om 35–50 procent beroende av trafikslag.

Hallandstrafiken följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer genom att upprätthålla ordinarie tidtabell. Det innebär att all trafik körs som vanligt för att inte skapa ytterligare trängsel. Kollektivtrafikmyndigheten ansökte under året om riktat bidrag från staten genom Trafikverket, och stöd lämnades utifrån minskningen av den regionala kollektivtrafikmyndighetens biljettintäkter under perioden den 1 mars 2020–30 juni 2020, jämfört med motsvarande period 2019.

Utvärdering av resultat och ekonomisk ställning

Utvärderingen av Region Hallands finansiella ställning utgår i första hand från koncernperspektivet och i andra hand från regionperspektivet.

Resultatutveckling

Regionkoncernens resultat och verksamhet har påverkats i stor omfattning av den rådande pandemin. Regionkoncernens resultat i de sammanställda räkenskaperna uppgår till 930 mnkr. Om regionens orealiserade finansiella poster exkluderas uppgår koncernens resultat till 982 mnkr. Jämfört med motsvarande period föregående år har koncernens resultat exklusive orealiserade finansiella poster förbättrats med 883 mnkr. Den stora resultatförbättringen under 2020 förklaras främst av de extra statsbidrag som regionen har fått under den rådande pandemin. Pandemin har medfört att resandet har minskat med cirka 40 procent, vilket har fått till följd att Hallandstrafikens biljettintäkter har minskat med 208 mnkr eller 45 procent. Hallandstrafiken har under året erhållit 490 mnkr i ordinarie driftbidrag från regionen, vilket är en ökning med 16 mnkr eller 3,5 procent jämfört med föregående år. Därutöver har Hallandstrafiken erhållit 366 mnkr i utökat driftbidrag för att täcka intäktsbortfallet och konsolidera bolaget ekonomiskt med anledning av det minskade resandet under pandemin. Årets resultat för Hallandstrafiken AB, inklusive det utökade driftbidraget uppgår till 163 mnkr, vilket är en förbättring med 148 mnkr jämfört med föregående år.

Regions balanskravsresultat uppgår till 797 mnkr och därmed uppfyller regionen kommunallagens krav på en eko­nomi i balans. Se rubriken Balanskravsresultat för fördjupad information.

Region Hallands resultat exklusive jämförelsestörande poster, det vill säga exklusive orealiserade finansiella poster, uppgår till 818 mnkr. I regionens officiella resultat ska däremot årets orealiserade finansiella reaförlust (52 mnkr) inkluderas, resultatet uppgår då till 766 mnkr. Jämfört med budget innebär detta resultat en positiv avvikelse med 687 mnkr. Med anledning av den pågående pandemin har riksdagen vid ett flertal tillfällen fattat beslut om kris­paket med utökade statsbidrag till regionerna, vilket har en betydande påverkan på årets resultat. Utöver detta har en lägre efterfrågan och produktion inom vissa verksamheter inneburit lägre kostnader. Dessa två faktorer är för­klaringen till regionens mycket starka resultat.

Riksdagen har beslutat om nya generella statsbidrag till regionen, vilket har resulterat i ett överskott på 339 mnkr. Olika krispaket kopplat till pandemin står för större delen (265 mnkr) av överskottet, men också de så kallade välfärdsmiljarderna (72 mnkr) med satsningar på välfärd och trygghet i kommunsektorn. Riksdagen har även beslutat om nya riktade statsbidrag till regionen med anledning av pandemin, vilket har resulterat i stora budgetöverskott. Här kan nämnas; statsbidrag som ska täcka regionens merkostnader för covid-19 (140 mnkr), statsbidrag för täckning av regionens kostnader för provtagning och smittspårning (156 mnkr), statsbidrag för täckning av delar av intäktsbortfallet inom kollektivtrafiken (88 mnkr) och statsbidrag för kompensation av sjuklönekostnader (42 mnkr). Andra större budgetöverskott är inom pensionsområdet med 203 mnkr och beror främst på överskott avseende pensionsskuldens förändring (185 mnkr) då KPA har utvecklat och förfinat sin beräkningsmodell. Andra överskott är rea­vinster från försäljning av värdepapper (155 mnkr), kostnads- och intäktsutjämningen (85 mnkr) samt centrala utvecklingsmedel avseende hälso- och sjukvården (83 mnkr) som inte har utnyttjats på grund av pandemin.

På grund av den rådande pandemin blev regionens skatte­intäkter 158 mnkr lägre än budgeterat. Då resandet har minskat under pandemin har Hallandstrafiken AB fått ett stort intäktsbortfall. Regionen har då varit tvungen att kompensera Hallandstrafiken genom att utbetala ett utökat driftbidrag. Regionen har i sin tur delvis blivit kompenserad av staten genom ett riktat bidrag, men sammantaget har regionen ett underskott mot budget med 301 mnkr avseende Hallandstrafiken. Alla driftnämnder redovisar överskott mot budget förutom Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa (-16 mnkr), vars underskott är en effekt av pandemin. En utförligare beskrivning av nämnderna finns i avsnittet Driftredovisning.

Jämfört med föregående år har regionens resultat förbättrats med 493 mnkr. Om orealiserade finansiella poster exkluderas uppgår resultatförbättringen till 734 mnkr jämfört med mot­svarande period föregående år. Den halländska hälso- och sjukvården har förbättrat resultatet med 418 mnkr och regionens övriga verksamheter har förbättrat resultatet med 316 mnkr, jämfört med föregående år. Även här förklaras de stora resultatförbättringarna av de tillfälliga statsbidrag som regionen har erhållit med anledning av den pågående pandemin, samtidigt som lägre efterfrågan och produktion inom vissa verksamheter har inneburit lägre kostnader.

I tabellen Resultatutveckling visas årets resultat under den senaste femårsperioden. Regionkoncernens resultat, det vill säga inklusive Hallandstrafiken AB, har en utveckling som är relativt lik regionens utveckling, med en stigande resultatutveckling under de senaste tre åren. Angående den nya lagstiftning som trädde i kraft 2019, som innebär att vissa finansiella instrument ska värderas till verkligt värde, så har regionen valt att klassificera orealiserade finansiella reavinster/reaförluster som jämförelsestörande poster. I tabellen kan man utläsa att regionens resultat, exklusive jämförelsestörande poster, har legat på en relativt låg nivå fram till 2019. Årets mycket starka resultatförbättring beror främst på de stora tillfälliga pandemirelaterade tillskotten från staten. Tillskotten har gett förutsättningar för kommunsektorn att, med ekonomin tryggad, hantera pandemin och en mycket osäker tid.

Kvalitetsindikatorer Ekonomi

Skatte- och nettokostnadsutveckling

Regionens största intäktskälla är regionskatten som står för 64 procent (67 procent föregående år) av de externa intäkterna. Detta innebär att skatteintäkternas utveckling har en avgörande betydelse för regionens ekonomi. Regionen har under 2020 höjt skatten med 58 öre till 11,40 kronor per beskattningsbar hundralapp, vilket har ökat skatteintäkterna med cirka 440 mnkr. Medelskattesatsen bland regionerna uppgick under 2020 till 11,56 kronor, vilket är en höjning med 7 öre jämfört med föregående år. Fem regioner höjde utdebiteringen under 2020. Region Halland har efter skattehöjningen den sjunde lägsta utdebiteringen i riket.

Region Hallands skatteintäkter uppgår till 8 544 mnkr, vilket är 158 mnkr lägre än budgeterat. Skatteintäkterna har ökat med 6,2 procent jämfört med föregående år (3,8 procent föregående år). Skatteintäkterna blev 125 mnkr lägre än den skatteunderlagsprognos som gjordes i februari månad 2020, det vill säga före pandemins utbrott. Om man exkluderar årets skattehöjning skulle ökningen av skatteintäkterna endast ha uppgått till cirka 0,8 procent. En av de viktigaste faktorerna för kommunernas och regionernas skatteintäkter är utvecklingen av arbetade timmar. SKR skriver i MakroNytt (4/2020, 2020-12-15): ”En kraftig minskning av antalet arbetade timmar 2020 bromsar skatte­underlagstillväxten markant. Detta motverkas visserligen av de omfattande utbetalningarna av permitteringslön. Lönesumman ökar dock ytterst svagt i år”.

Generella statsbidrag och utjämning står för 25 procent (20 procent föregående år) av regionens intäkter. Generella statsbidrag och utjämning uppgår till 2 422 mnkr, vilket motsvarar en ökning med 492 mnkr eller 25,5 procent jämfört med föregående år, där olika krispaket kopplat till covid-19 förklarar en stor del av ökningen. Jämfört med årets budget blev utfallet 436 mnkr högre, främst beroende på följande positiva budgetavvikelser. Olika krispaket kopplat till covid-19-pandemin står för större delen av överskottet (265 mnkr), men också de så kallade nya välfärdsmiljarderna (72 mnkr) med satsningar på välfärd och trygghet i kommunsektorn, samt överskott inom intäkts- och kostnadsutjämningen (85 mnkr).

Finansnettot, det vill säga skillnaden mellan regionens finansiella intäkter och kostnader, uppgick till 55 mnkr, vilket är 131 mnkr bättre än budgeterat. I denna post ingår 52 mnkr i orealiserade finansiella kostnader avseende marknadsvärdering av pensionsplaceringar, och denna post är inte budgeterad. Exkluderas de orealiserade posterna uppgår regionens finansnetto istället till 106 mnkr, vilket är 182 mnkr bättre än budgeterat. Största delen av överskottet återfinns inom finansiella intäkter och avser uppkomna reavinster från försäljning av värdepapper (155 mnkr). Av regionens finansiella kostnader avser merparten räntekostnader avseende pensionsskulden.

Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 10,0 procent under 2020. Detta är en positiv utveckling jämfört med föregående år och beror till lika stor del på ökade skatteintäkter som ökade generella statsbidrag och utjämning. Ökade skatteintäkter beror främst på regionens skattehöjning, och ökningen av generella statsbidrag och utjämning beror till stor del på ökade statliga bidrag med anledning av pandemin. Positivt är också att ökningstakten för regionens nettokostnader minskar för tredje året i rad, även om minskningen var marginell jämfört med före­gående år. Regionens nettokostnader för 2020 ökade med 3,7 procent. Detta kan jämföras med den budgeterade nettokostnadsökningen för 2020, vilken uppgick till 6,5 procent (budget 2020 i förhållande till utfall 2019). Region Hallands ökningstakt av nettokostnader under 2020 ligger på en högre nivå än snittet för landets regioner som uppgick till 1,1 procent.

I posten nettokostnader ingår bland annat kostnader för personal, vilket är regionens största kostnadspost med en andel på 43 procent av kostnaderna. Här ingår bland annat löner, sociala avgifter och pensionskostnader som till­sammans under året har ökat med 48 mnkr eller 0,9 procent till 5 457 mnkr. Jämfört med budget redovisas här en positiv avvikelse med 173 mnkr. Störst positiva budgetavvikelse finns inom regiongemensamma kostnader och finansiering, 84 mnkr, och den beror bland annat på överskott avseende pensionsskuldens förändring (185 mnkr) samt underskott avseende regionens extra satsning till medarbetarna med ett engångsbelopp (64 mnkr). Om man bryter ut enbart löner och sociala avgifter så har dessa ökat med 4,4 procent jämfört med föregående år, med en negativ avvikelse mot budget på 8 mnkr.

Regionens totala kostnad för all inhyrd personal har under året ökat med 16 procent eller 22 mnkr och uppgår till 155 mnkr. Under 2020 har 61 mnkr varit budgeterat för inhyrd personal, vilket för regionen som helhet innebär en negativ avvikelse mot budget med 94 mnkr. Kostnaderna för inhyrda läkare har minskat med 2 procent jämfört med före­gående år och uppgår till 83 mnkr, medan kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor har ökat med 51 procent till 59 mnkr. Störst kostnad för inhyrd personal har Driftnämnden Hallands sjukhus, där kostnaderna har ökat med 15 procent till 75 mnkr. Hallands sjukhus skriver i sin årsredovisning: ”I samband med ökat behov av epidemivård främst under våren och därefter under hösten, samt för att klara av att erbjuda medarbetarna semester, har bemanningssjuksköterskor varit en del av lösningen för att kunna bemanna sjukhuset”. Driftnämnden Närsjukvården har ökat användandet av inhyrd personal med 38 procent till 28 mnkr, medan Driftnämnden Psykiatri har minskat användandet av inhyrd personal med 13 procent till 26 mnkr.

Regionens kostnader för köpt vård har under året ökat med 25 mnkr eller 1,2 procent till 2 164 mnkr. Årets kostnadsökning beror på ökningar inom den köpta regionvården.

Regionens totala kostnader för läkemedel har under året ökat med 85 mnkr eller 6,3 procent till 1 425 mnkr. Jämfört med budget redovisas en positiv avvikelse på 16 mnkr. Posten består dels av läkemedel på rekvisition, det vill säga det som används på vårdinrättningar, dels av förskrivningsläkemedel, det vill säga det som skrivs ut på recept.

Verksamhetens intäkter har under 2020 ökat med 394 mnkr eller 20,9 procent. Hela ökningen ligger inom erhållna bidrag som har ökat med 422 mnkr eller 64 procent, jämfört med föregående år, vilket helt förklaras av riktade statsbidrag. Ökningen av riktade statsbidrag med 440 mnkr förklaras av att det under året har betalats ut ett flertal nya statsbidrag på grund av pandemin, vilket gör avvikelsen mot budget betydande. Regionen har erhållit stats­bidrag som ska täcka regionens merkostnader för covid-19 (140 mnkr). Vidare har regionen erhållit medel som ska täcka regionens kostnader för provtagning och smittspårning (156 mnkr). Regionen har även erhållit kompensation i form av ett riktat statsbidrag för intäktsbortfallet inom kollektivtrafiken (88 mnkr), samt kompenserats för sjuk­lönekostnader (42 mnkr).

Nettokostnadsandelen och dess utveckling

Balansen mellan intäkter och kostnader kan mätas genom nyckeltalet nettokostnadsandel, som visar hur stor andel verksamhetens nettokostnader, inklusive avskrivningar och finansnetto, tar i anspråk av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Nyckeltalet visar om de löpande intäkterna kan finansiera de löpande kostnaderna. En andel under 100 procent visar på en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter, vilket skapar utrymme för att finansiera investeringar. Nettokostnadsandel är ett mått som används för att mäta den finansiella måluppfyllelsen i god ekonomisk hushållning. Många kommuner och regioner har som mål att resultatet ska vara minst 2 procent av summan av skatteintäkterna och statsbidragen. Detta innebär en nettokostnadsandel på högst 98 procent, och denna nivå brukar räknas som en god ekonomisk hushållning. Mot bakgrund av regionens ekonomiska läge beslutades i Mål och budget 2020 att nettokostnadsandel ska uppgå till högst 99,3 procent. Redovisningen av nettokostnadsandelen är gjord exklusive orealiserade finansiella poster.

Nettokostnadsandelen för 2020 uppgår till 92,5 procent, vilket är 6,8 procentenheter bättre än budgeterat. Jämfört med föregående år har nettokostnadsandelen förbättrats med 6,7 procentenheter. Den stora förbättringen beror främst på att regionens intäkter avseende skatt och statsbidrag har ökat med 10,0 procent, vilket då kan ställas i relation till den ökningen av verksamhetens nettokostnader som uppgår till 3,7 procent. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen över den senaste femårsperioden uppgår till 98,3 procent, vilket är en förbättring med 1,5 procenten­heter jämfört med föregående år. Den genomsnittliga nivån under den senaste femårsperioden, för resultat i förhållande till summan av skatteintäkter samt statsbidrag och utjämning, har uppgått till 1,7 procent. Riktningen avseende resultatnivå är positiv, men det bör beaktas att årets mycket starka resultat till stor del är en följd av att staten har skjutit till stora tillfälliga statsbidrag på grund av den pågående pandemin.

Investeringar

Koncernens investeringar uppgår till 620 mnkr. Den genomsnittliga investeringsnivån över den senaste femårsperioden uppgår till 450 mnkr. Koncernen har små långfristiga skulder och dessa har ingen direkt koppling till investeringsverksamheten. Självfinansieringsgraden av investeringarna uppgår till 218 procent, vilket är den högsta nivån under den senaste femårsperioden och beror främst på årets starka resultat.

Regionens investeringsbudget omsluter 753 mnkr, vilket är 214 mnkr högre än föregående års anslag. Under 2020 har regionen investerat 580 mnkr, därav 231 mnkr i utrustning, 15 mnkr i immateriella tillgångar och 295 mnkr i fastigheter. Mer om regionens investeringar finns i avsnittet Investeringsredovisning.

Soliditet

Soliditeten är ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan. Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som har finansierats med skattemedel (eget kapital). Ju ­högre procenttal som soliditeten uppvisar, desto starkare finan­siell styrka finns det. Koncernens soliditet inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser uppgår till 7,7 procent (exklusive orealiserade finansiella poster), vilket är en förstärkning med 12,0 procentenheter jämfört med före­gående år. Regionens soliditet inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser uppgår till 5,7 procent, vilket är en förstärkning med 10,6 procentenheter jämfört med föregående år. Båda förbättringarna förklaras främst av årets mycket starka resultat.

Regionens soliditet enligt den lagstadgade blandmodellen, det vill säga exklusive pensionsförpliktelserna under ansvarsförbindelsen, uppgår till 37,9 procent, vilket är en förstärkning med 3,1 procentenheter jämfört med före­gående år. Förstärkningen förklaras främst av årets mycket starka resultat.

Finansiella nettotillgångar

I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som beräknas omsättas på tio års sikt. Måttet speglar den medellånga finansiella handlingsberedskapen. Måttet består av omsättningstillgångar plus långfristiga fordringar minus kort­fristiga och långfristiga skulder. Genom att ställa de finansiella nettotillgångarna i relation till verksamhetens nettokostnad kan man se om nettotillgångarna behåller eller tappar i styrka i förhållande till nettokostnaderna. De finansiella nettotillgångarna ökade under 2020 med 769 mnkr, främst beroende på omsättningstillgångarnas/likvida medels ökning och uppgick vid årets slut till 3 259 mnkr. Följden blev en förstärkning av nyckeltalet med 6,6 procentenheter.

Likviditet

Kassalikviditeten är ett mått på regionens kortsiktiga betalningsberedskap. Kassalikviditeten har de senaste åren legat på en relativt konstant och stabil nivå. Nyckeltalet har ­under 2020 försvagats med 4 procentenheter, främst beroende på en ökning av kortfristiga skulder.

Regionens likvida medel uppgår per den sista december till 4 950 mnkr (exklusive orealiserade finansiella poster), vilket innebär en ökning med 1 156 mnkr under 2020. Förklaringen till den stora ökningen av likvida medel är regionens mycket starka resultat. Genom att sätta de likvida medlen i relation till verksamhetens nettokostnader kan vi utläsa att nyckeltalet har stärkts kraftigt med 9,9 procent­enheter under 2020.

Av de likvida medlen förvaltas pensionsmedlen till största delen i fonder. Det bokförda värdet för denna kapitalförvaltning uppgår till 1 763 mnkr. Marknadsvärdet uppgår till 2 008 mnkr, vilket innebär en ökning med 6,5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Den bokförda avkastningen på likvida medel, inklusive pensionsmedel, uppgick till 212 mnkr. Uppgifterna är exklusive marknadsvärdering orealiserade poster.

Pensionsskuld

Regionens totala pensionsskuld inklusive löneskatt uppgick den 31 december 2020 till 6 559 mnkr, vilket är en marginell ökning med 0,1 procent jämfört med föregående år. Av pensionsåtagandet avser 3 139 mnkr pensioner som är äldre än 1998 och 3 420 mnkr avser därefter intjänade pensions­förmåner. Detta innebär att 48 procent av pensionsskulden redovisas utanför balansräkningen och 52 procent beaktas i balansräkningen.

Borgensåtaganden

Region Halland har ett beslutat borgensåtagande med 260 mnkr (där enbart 132 mnkr är utnyttjat) beträffande Hallandstrafiken AB:s leasingavtal av fem tåg, avseende Öresundstågstrafiken. Hallandstrafiken AB är ett av Region Halland helägt dotterbolag, där regionen till stora delar styr bolagets ekonomi genom det årliga driftbidraget. I och med detta bedöms risken i åtagandet som obefintligt. Vidare har Region Halland tillsammans med 20 andra regioner ingått en solidarisk borgen, såsom för egen skuld, motsvarande maximalt 8 miljarder kronor avseende AB Transitio. Detta borgensåtagande är genom ett regressavtal begränsat till att endast omfatta regionens, genom Hallandstrafiken AB, ”egna tåg”. Regionens borgensandel uppgår här till 483 mnkr. Risken i åtagandet bedöms som låg, dels genom regressrätten, dels genom att motparten endast är andra regioner. Vidare har regionen ett borgensåtagande upp­gående till 13 mnkr avseende Stiftelsen Bräcke diakonis pensions­åtagande. Bräcke diakoni driver sedan 90 år vård och omsorg utan vinstsyfte. Region Halland har inget inflytande över stiftelsen, och risken i åtagandet är därför svårbedömd.

Känslighetsanalys

Koncernens beroende av omvärlden kan visas i en känslighetsanalys. Nedan visas hur olika intäkts- och kostnads­poster påverkar koncernens resultat om de förändras. Störst effekt på koncernens intäkter har en procents förändring av skatteintäkterna vilket ger en resultatpåverkan på 85 mnkr. På kostnadssidan är det personalkostnaderna som har störst effekt om de förändras med en procent. Vissa poster kan helt eller delvis påverkas av koncernen, medan andra ligger utanför koncernens kontroll.

Ekonomisk jämförelse med andra regioner

Sveriges Kommuner och Regioner har tagit fram ett antal finansiella nyckeltal, för att kunna jämföra den ekonomiska styrkan i landets regioner. Utgångspunkten är åtta ekonomiska nyckeltal där Region Halland jämförs med riks­snittet. Fyra nyckeltal mäter den långsiktiga kapaciteten och fyra mäter den kortsiktiga beredskapen. Region Hallands långsiktiga ekonomiska kapacitet är bättre än rikssnittet för alla fyra nyckeltalen. Det är nyckeltalen för justerad region­skatt, soliditet, strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad per invånare och finansiella nettotillgångar i förhållande till skatter och generella statsbidrag, som regionens styrka ligger över rikssnittet. När det gäller regionens kortsiktiga ekonomiska beredskap ligger regionen bättre än rikssnittet för tre av nyckeltalen – verksamhetens resultat i förhållande till skatt och statsbidrag, kostnadsutveckling samt finansnetto per invånare, medan regionen ligger strax under rikssnittet för självfinansieringsgraden av investeringar.

Balanskravsresultat

Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader. Om regionens kostnader är större än intäkterna för det aktuella räkenskapsåret uppstår ett underskott eller negativt balans­kravsresultat, som ska återställas under de tre kommande åren. Balanskravsutredningen omfattar enbart Region Halland.

Årets balanskravsresultat uppgår till 797 mnkr. Regionen har inget ackumulerat negativt balanskravsresultat att återställa.

Balanskravsutredningen nedan visar hur balanskravsresul­tatet har uppstått. Utgångspunkten är årets resultat enligt resultaträkningen, därefter ska eventuella realisations­vinster exkluderas. Regionen har under 2020 sålt fastig­heten på Fiskare gatan i Halmstad, och en realisationsvinst på 22 mnkr har uppstått. Slutligen har orealiserade finan­siella reaförluster (52 mnkr) enligt det nya regelverket från 2019 rörande marknadsvärdering av pensionsplaceringar exkluderats i balanskravutredningen.

Väsentliga personalförhållanden

Under 2020 har pandemin haft en påverkan på flera av de indikatorer som är knutna till personalområdet. Region Hallands sjukfrånvaro har ökat med 1,2 procentenheter från 2019 och kostnaderna för inhyrd personal har ökat med cirka 18 mnkr från 2019. Samtidigt är personalomsätt­ningen i princip oförändrad, och medarbetarundersökning­en som genomfördes under hösten 2020 visar att de senaste årens trend av högt medarbetarengagemang håller i sig.

Region Hallands höga medarbetarengagemang har tydligt demonstrerats när regionens medarbetare bemött pande­mins extraordinära ansträngning med förståelse, vilja och flexibilitet. Många av regionens medarbetare har bidragit med extraordinära arbetsinsatser och belastningen har period vis varit påtaglig. Det genomgripande omställnings­arbetet för att hantera pandemin har för många medarbeta­re inneburit nya arbetsplatser, arbetsuppgifter och arbets­sätt. Förflyttningen till digitala arbetssätt har påskyndats och regionens medarbetare möter nu både patienter, elever och kollegor i en allt större omfattning digitalt. Det är bara ett av flera exempel på den samlade förmågan att möta oväntade händelser med bibehållen förändringskraft som finns i organisationen.

Personalomsättning

Region Halland personalomsättning ligger på målvärdet och har minskat med 0,1 procentenheter från 2019, vilket beror på en något lägre extern omsättning. Under 2020 låg Region Hallands interna omsättning på 3,2 procent, externa omsättning på 5,5 procent och pensioner på 2,2 procent, vilket är i nivå med föregående år.

Det finns samtidigt stora skillnader mellan verksamheter och yrkesgrupper. Inom Folktandvården har personalom­sättningen ökat från 15,47 procent till 16,83 procent, och samtliga yrkesgrupper inom tandvården, förutom tand­hygienister, har en personalomsättning över målvärdet. Det förklaras bland annat av historiskt höga pensionsavgångar för yrkesgruppen tandsköterskor under 2020.

På regionnivå har personalomsättningen för sjuksköterskor ökat med 1,5 procentenheter, vilket huvudsakligen beror på ökad intern omsättning.

På regionnivå finns ingen skillnad mellan kvinnor och män gällande personalomsättning. För olika ålders grupper är trenden att personalomsättningen är högre för de yngsta och de äldsta åldersgrupperna, vilket förklaras av att rörligheten är högre för yngre medarbetare medan andelen pensionsavgångar naturligt är högre för äldre medarbetare.

Sjukfrånvaro

Region Hallands sjukfrånvaro ligger över målvärdet och har ökat med 1,2 procentenheter från 2019. Det är framför allt den korta sjukfrånvaron som har ökat, och den har ökat med 1,1 procentenheter. Folkhälsomyndighetens rekom­mendationer om att stanna hemma med luftvägsbesvär, tillfälligt slopat karensavdrag, samt att medarbetare insjuk­nat i covid­19 är sammantaget orsaker till den förhöjda sjukfrånvaron. Den förhöjda sjukfrånvaron ses i samtliga förvaltningar och samtliga yrkesgrupper förutom admi­nistration och ledning, vilket sannolikt beror på en större möjlighet för dessa yrkesgrupper att arbeta hemifrån och med fysisk distans. Den förhöjda sjukfrånvaron ses även i samtliga åldersgrupper.

Kvinnor har fortsatt en högre sjukfrånvaro än män och skillnaden har under de senaste fem åren varit i genomsnitt 2,5 procentenheter. Under 2020 ökade skillnaden till 2,9 procentenheter, vilket behöver analyseras närmare innan någon slutsats kan dras.

Kostnad för bemanningspersonal, läkare och sjuksköterskor

Region Hallands kostnader för inhyrda läkare och sjuk­sköterskor ligger över målvärdet och har ökat med 17,9 mnkr från 2019. Som andel av totala personalkostna­der har kostnaden för inhyrda läkare och sjuksköterskor ökat från 2,9 procent under 2019 till 3,2 procent under 2020. Det är kostnaden för inhyrda sjuksköterskor som har ökat på grund av behovet att säkerställa bemanning i början av pandemin samt svårigheter att rekrytera till dygnet runt­-verksamhet. Under pandemin har måluppfyllelse inom området varit underordnat en hållbar bemannings­situation, och bemanningspersonal har varit ett av flera verktyg för att hantera både ordinarie vårduppdrag och pandemin. Kostnaderna för inhyrda läkare har samtidigt minskat till följd av framgångsrik rekrytering av bristkom­petenser.

Kvalitetsindikatorer Väsentliga personalförhållanden

Hållbart medarbetarengagemang, HME

Under hösten 2020 genomfördes en medarbetarunder­sökning där nära 6 500 medarbetare svarade, vilket gav en svarsfrekvens på 80 procent. Resultatet för årets undersök­ning visar ett HME­index (Hållbart medarbetarengage­mang) på 78, vilket innebär att regionen landar på mål­värdet som anges i kompetensförsörjningspolicyn.

HME­index utgörs av tre delindex (motivation, ledarskap och styrning) och samtliga områden var över målvärdet för 2020. Både ledarskap och styrning har ökat jämfört med 2019. Motivation har samma resultat som de senaste tre åren. HME per kön visar att kvinnor har ett högre resul­tat på motivation och styrning, medan män har ett högre resultat på ledarskap. Skillnaden är oförändrad under de senaste tre åren. HME per yrke visar att samtliga yrkeskate­gorier förutom sjuksköterskor och ekonomi­ och transport­personal har ett oförändrat eller högre resultat från 2019. På regionnivå visar resultatet i stort sett ingen skillnad mellan olika åldersgrupper.

Sammantaget visar årets resultat att de senaste årens trend av högt medarbetarengagemang håller i sig.

Organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA

I samband med medarbetarundersökningen ställs även frågor om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). Årets undersökning visar förbättrade resultat jämfört med föregående år och ett resultat på 68, vilket innebär att regio­nen hamnar över målvärdet på 67.

Det finns samtidigt stora variationer mellan förvaltningar och olika verksamheter. Målet för förvaltningarna är ett värde på lägst 62, vilket samtliga förvaltningar klarar.

OSA per kön visar att män har ett totalt resultat på 71 och att kvinnor har ett totalt resultat på 67. Skillnaden förklaras huvudsakligen av att män i mindre utsträckning upplever fysiska besvär orsakade av sitt arbete. OSA per yrkesgrupp visar att samtliga yrkeskategorier förutom ekonomi­ och transportpersonal har oförändrade eller förbättrade resultat jämfört med föregående år.

Förväntad utveckling

Coronapandemin har präglat 2020 och Region Hallands alla verksamheter. Vi har fått praktiska erfarenheter av hur kriser och oförutsedda händelser mycket snabbt kan ändra de förutsättningar vi tidigare har arbetat efter. Några perspektiv har hamnat i blickfånget: stabilitet, långsiktighet, anpassningsförmåga och flexibilitet. Dessa perspektiv utgör grundbultar i regionens arbete och förväntade utveckling.

Under de senaste 40 åren har Halland haft en stark befolk­ningstillväxt och vuxit med 100 000 invånare till dagens 330 000 invånare. En växande befolkning, under förutsätt­ning att invånarna har arbete, skapar utrymme och behov av nyinvesteringar, och ökar efterfrågan för det lokala näringslivet. Samtidigt som Hallands folkmängd ökar, förändras också befolkningens åldersstruktur. Livslängden ökar och befolkningen blir allt äldre. I grund och botten är detta en mycket positiv utveckling, och delvis en konse­kvens av en framgångsrik hälso­- och sjukvård. Men det leder också till att färre ska försörja fler och att trycket på offentlig sektor ökar. En allt äldre befolkning innebär också att allt fler utvecklar kroniska sjukdomar. Det är en tydlig utmaning för vård, omsorg och samhället i stort att anpassa sig till de ökande vårdbehoven. Utmaningen för hälso-­ och sjukvården i det nära perspektivet blir att hantera det ökade välfärdsbehovet samtidigt som verksamheterna ska hantera den vård som skjutits upp under pandemin. Det rör sig om att rehabilitera långtidssjuka i covid­19, möta en förvärrad sjukdomsbild för andra diagnoser som kan ha uppstått på grund av minskat antal kontroller, behandlingar och operationer som har skjutits upp samt att hantera en psykisk ohälsa och sociala problem som kan bli följden av isolering och andra påfrestningar. Det kommer vara viktigt att ha fokus på en långsiktig utveckling och att fortsätta prioritera en hållbar ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning för att stå rustade inför såväl vårdbehov i närtid som framtida vårdbehov och oförutsedda händelser. Under 2020 och 2021 har stora generella statsbidrag betalats ut för att hantera situationen i närtid. 2023 kommer dessa att vara 15 miljarder lägre jämfört med 2020.

För att kunna bedriva den sjukvård som är nödvändig i såväl vardag som i ett krisläge behövs god tillgång till per­sonal som kan utföra alla de tjänster som behöver utföras i hela vårdkedjan. Den framtida sjukvården tros bli mer koncentrerad och högspecialiserad samtidigt som man be­höver satsa mer på både förebyggande och hälsofrämjande insatser. En framgångsfaktor som nämns är gränsöverskri­dande samarbete och att vara så flexibel att förändringar kan hanteras samtidigt som organisationen utvecklas. Digitaliseringen blir alltmer en naturlig del i arbetet. Den framtida vården är med största sannolikhet mer integrerad och består av både fysiska och digitala inslag.

Då det är svårt att bedöma pandemins långsiktiga konse­kvenser på näringslivet är det sannolikt att man fortsatt behöver ta fasta på den generella utvecklingen som pekar på en successiv övergång från traditionell industriverksam­het till ett alltmer tjänstebaserat näringsliv. Entreprenörskap och innovation är de viktigaste framgångsfaktorerna i långsiktig regional utveckling och tillväxt. Andra vikti­ga faktorer är att attrahera humankapital, teknologi och finansiellt kapital samt vikten av att utveckla infrastruk­turen för att tillgodose behovet av hållbara kommunika­tionssätt. Ett dynamiskt och växande näringsliv präglas av såväl ett inflöde av nya företag som av förnyelse inom det befintliga näringslivet samt en anpassning till miljö­ och klimatförändringarna. Källa: Region Halland Omvärlds- och framtidsanalys 2022 samt SKR information.

Den regionala koncernen

Ansvaret för regionens olika verksamheter ligger hos poli­tiskt tillsatta styrelser och nämnder.

Regionfullmäktige

Regionfullmäktige är Region Hallands högsta beslutande församling och har 71 ledamöter. Dessa representerar hela Halland och väljs i direkta val vart fjärde år. Regionfullmäk­tige bestämmer bland annat vilka mål regionen ska arbeta mot och hur regionens pengar ska fördelas mellan olika verksamhetsområden. Regionfullmäktiges ordförande är Thomas Jönsson (M).

Efter valet 2018 bildar Moderaterna, Centerpartiet, Libera­lerna och Kristdemokraterna en majoritet med 36 mandat i fullmäktige.

STYRELSER OCH NÄMNDER

Regionstyrelsen

Regionstyrelsen leder och samordnar all verksamhet i regionen vilket innebär att ha det övergripande ansvaret för regionens utveckling, ekonomi och Region Halland som arbetsgivare. Regionstyrelsen har även uppsyn över nämn­derna och regionens hel­ och delägda bolag.

Driftnämnden Hallands sjukhus

Hallands sjukhus ansvarar för den specialiserade somatiska vården i Halland. Hallands sjukhus består av akutsjukhusen i Halmstad och Varberg samt den planerade verksamheten som bedrivs i Kungsbacka och Falkenberg.

Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa

Förvaltningen innefattar ambulanssjukvård, sjukresor, färd­tjänsthandläggning, 1177 Vårdguiden på telefon, medicinsk diagnostik samt hälsa och funktionsstöd.

Driftnämnden Närsjukvård

Närsjukvården Halland består av två delar; Vårdcentra­len Halland och Folktandvården Halland. Vårdcentralen Halland driver regionens offentligt ägda vårdcentraler och erbjuder vård i Hallands samtliga kommuner. Verk­samheten är intäktsfinansierad och drivs i konkurrens med privata vårdcentraler. Folktandvården Halland driver allmäntandvårdskliniker och tandregleringskliniker och har verksamhet i samtliga halländska kommuner. Verksam­heten drivs i konkurrens med privata aktörer.

Driftnämnden Psykiatri

Psykiatri Halland består av ett trettiotal mottagningar och vårdavdelningar. Öppenvård finns i alla de sex halländ­ska kommunerna och sjukhusvård finns i Halmstad och Varberg.

Driftnämnden Regionservice

Regionservice är Region Hallands interna serviceorganisa­tion med uppdrag att leverera ett kostnadseffektivt utbud av stöd och service.

Driftnämnden Kultur och skola

Kultur och skola bedriver verksamheterna Kultur i Halland, Munkagårdsgymnasiet, Katrinebergs folkhögskola och Löftadalens folkhögskola.

Lokala nämnder

Lokala nämnder ska bidra till utveckling av hälsans bestämningsfaktorer i samhället, för en jämlik och positiv hälsoutveckling.

Patientnämnden Halland

Patientnämnden Halland är en gemensam nämnd för Region Halland och de halländska kommunerna.

Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel

Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälp­medel en gemensam nämnd för Region Halland och länets kommuner. Region Halland och kommunerna ansvarar gemensamt för hjälpmedelsverksamheten i länet.

KONCERNFÖRETAG

Hallandstrafiken AB (100 %)

Region Halland är regional kollektivtrafikmyndighet i Halland och ensam ägare till Hallandstrafiken AB och svarar genom bolaget för kollektivtrafiken i länet. Hallands­trafikens utbud omfattar busstrafik i tätorter och på landsbygden, närtrafik med taxi på landsbygden respektive tågtrafik på regionala järnvägar och Västkustbanan.

Teater Halland AB (100 %)

Teater Halland AB med säte i Varbergs kommun är ett av Region Halland helägt aktiebolag. Teater Halland ska spela för barn, unga och vuxna i hela Halland och vara en resurs för såväl skolor som föreningar och andra aktörer.

ANDRA FÖRETAG MED ÄGARINTRESSE

ALMI Företagspartner Halland AB (49 %)

Region Halland är 49­procentig ägare av ALMI Företags­partner Halland AB. Almi erbjuder rådgivning, lån och riskkapital i företagandets alla faser.

AB Transitio (5 %)

AB Transitio ett bolag som samägs av tjugo regioner och kollektivtrafikmyndigheter. Bolaget anskaffar, finansierar och förvaltar spårfordon åt sina ägare.

Öresundståg AB (12 %)

Öresundståg är ett gemensamt tågtrafiksystem i Sydsverige och Danmark, med syfte att det ska bli bättre och enklare att pendla över länsgränserna. Bolaget ägs av kollektiv­trafikmyndigheterna i Region Halland, Västra Götalands­regionen, Region Skåne, Region Kronoberg, Region Kalmar län och Region Blekinge.

Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag

LÖF är ett ömsesidigt försäkringsbolag som ägs av Sveri­ges regioner. Patientskadelagen kräver att offentliga samt privata vårdgivare har en gällande försäkring, patientför­säkring, för eventuella skador som en patient kan drabbas av under en behandling.

Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg

Regionen äger andelar i kommunalförbundet Svenskt Ambulans flyg. Samtliga regioner har bildat Svenskt Ambulans flyg, med ansvar att driva en nationellt samman­hållen ambulansflygverksamhet. Verksamheten är under uppbyggnad och förväntad driftstart är år 2021.

Inera AB

Inera ägs av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samt regioner och kommuner. Inera erbjuder kompetens inom digitalisering som stöd för ägarnas verksamhetsutveckling.

UPPDRAGSFÖRETAG – KOMMUNALA ENTREPRENADER

Aktiviteterna för att uppnå fullmäktiges mål kan anting­en ske i egen regi eller genom att ingå avtal med externa utförare. Det senare sker bland annat genom upphandling av vård enligt Lagen om offentlig upphandling och Lagen om valfrihetssystem. Regionens totala ersättning till upp­dragsföretag/kommunala entreprenader uppgick 2020 till cirka 1 115 mnkr (1 105 mnkr föregående år). De tio största uppdragsföretagen redovisas i organisationsschema, vilka har erhållit en sammanlagd ersättning på 472 mnkr.