Finansiella rapporter

Resultaträkning

Balansräkning

Kassaflödesanalys

Noter och tilläggsupplysningar

Not 1 Redovisningsprinciper

Inledning

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunal­lagen, lag om kommunal bokföring och redovisning samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Dessa rekommendationer gäller den juridiska per­sonen regionen och regionens sammanställda redovisning. I 2020 års bokföring har lagstiftning och rådets rekommen­dationer i allt väsentligt tillämpats.

Detta innebär bland annat att:
• Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras regionen och att intäkterna kan beräknas på ett tillför­litligt sätt.
• Fordringar har upptagits till de belopp som de beräknas inflyta.
• Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffnings­värde där inget annat anges.
• Periodisering av kostnader och intäkter har skett enligt god redovisningssed.
• Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärde.

Under 2019 publicerade RKR rekommendation R15 För­valtningsberättelse, vilken gäller från och med räkenskaps­året 2020. I denna förordas en annan struktur och rubrik­indelning av förvaltningsberättelsen. Regionen tillämpar den nya indelningen av förvaltningsberättelsen från och med 2019 års årsredovisning.

Ny lagstiftning 2019

Från 2019 tillämpas lag (2018:597) om kommunal bok­föring och redovisning (LKBR) av samtliga kommuner, regioner och kommunalförbund. Den nya lagstiftningen LKBR ersätter den gamla lagen om kommunal redovisning.

Byte av redovisningsprincip

En ändrad redovisningsprincip i den nya lagen (LKBR) är att finansiella instrument som innehas för att generera avkastning eller värdestegring ska värderas till verkligt värde (marknadsvärde). Detta berör regionens pensions­placeringar. Värdeförändringen påverkar tillgångarnas värde och regionens redovisade resultat. Om tillgångarna ökar i värde jämfört med ingångsvärdet vid årets början ska en orealiserad vinst redovisas som en finansiell intäkt, och vid en minskning ska en orealiserad förlust redovisas som en finansiell kostnad. Denna positiva eller negativa värdeförändring redovisas under Regionstyrelsens region­gemensamma kostnader och finansiering och ingår sedan i regionens totala resultat. I balanskravsutredningen vid årets slut ska den orealiserade vinsten eller förlusten exkluderas vid framräknandet av regionens balanskravsresultat.

Jämförelsestörande poster

Jämförelsestörande poster är en följd av händelser eller transaktioner som inte är extraordinära, men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. Posterna särredovisas i not till resultaträkningen och kassa­flödesanalysen. För att en post ska klassas som jämförelse­störande ska beloppet vara väsentligt. RKR och SKR kan ibland rekommendera att vissa ekonomiska händelser ska klassificeras som jämförelsestörande. Regionen har inte valt att klassificera intäkter och kostnader kopplade till covid­19, eller andra effekter såsom minskad produktion inom vissa ordinarie verksamheter som jämförelsestörande poster. Angående ny lagstiftning 2019, som innebär att vis­sa finansiella instrument ska värderas till verkligt värde, har regionen valt att klassificera orealiserade finansiella vinster/förluster som jämförelsestörande poster. Under 2020 har regionen enbart klassificerat orealiserade finansiella vinster som jämförelsestörande.

Sammanställda räkenskaper

Enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning ska sammanställda räkenskaper upprättas för den kommunala koncernen. Den kommunala koncernen består av regionen tillsammans med de regionala koncernföretagen. Syftet med de sammanställda räkenskaperna är att visa regio­nens totala ekonomiska ställning oavsett rörelseform. Ett regionalt koncernföretag är en juridisk person över vars verksamhet, mål och strategier en region har ett varaktigt betydande inflytande. Enligt lagen ska ett betydande infly­tande anses finnas vid ett innehav av minst tjugo procent av rösterna i en juridisk persons beslutande organ.

Enligt rekommendation RKR R16 är regionen skyldig att upprätta sammanställda räkenskaper om koncernföretagens totala omsättning eller omslutning överstiger fem procent av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Där framgår också att koncernföretag vars verksamhet är av obetydlig omfattning kan undantas från konsolidering. Detta gäller företag där regionens andel av omsättning och omslutning är mindre än 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Med hänsyn till denna undantagsregel har regionen valt att inte konsolidera Teater Halland AB och ALMI företagspartner Halland AB. De sammanställda räkenskaperna omfattar Region Halland och Hallandstra­fiken AB. De sammanställda räkenskaperna ska innehålla en resultaträkning, balansräkning, kassaflödesrapport och noter.

Regionens sammanställda räkenskaper har upprättats enligt förvärvsanalys och med hänsyn till specificering enligt så kallad proportionell konsolidering. Detta innebär att belopp i resultat­ och balansräkning som motsvarar ägd andel ska inkluderas i regionens sammanställda räken­skaper. Förvärvsanalys innebär att förvärvat eget kapital i ett företag elimineras. Interna transaktioner inom koncer­nen har eliminerats i allt väsentligt. Avskrivningar under/över plan har exkluderats i resultaträkningen, det vill säga att resultat före bokslutsdispositioner är beaktat i koncern­sammanställningen. Obeskattade reserver har räknats som eget kapital.

INTÄKTER

Riktade/specialdestinerade statsbidrag

Riktade statsbidrag är tidsbegränsade och knutna till en viss verksamhet eller åtgärd. De betalas i normalfallet inte ut per automatik utan måste sökas. De riktade statsbidragen kräver oftast någon form av motprestation och åter­rapportering till staten. De periodiseras i normalfallet till den period där prestationerna har utförts. Riktade stats­bidrag redovisas i resultaträkningen under verksamhetens intäkter. Regionen har under året erhållit ett antal nya rikta­de statsbidrag med anledning av pandemin, vilka inte finns med i årets budget.

Krisstöd och nya bidrag under året
Regeringen aviserade i april ett riktat statsbidrag avse­ende kompensation för merkostnader inom hälso-­ och sjuk vården som uppkommit i samband med pandemin. Socialstyrelsen har beviljat Region Halland kompensa­tion med 140 mnkr. Vid bokslutstillfället hade regionen ansökt om ytterligare medel, men Socialstyrelsen hade inte fattat något beslut. Vidare har regionen fått statsbidrag för att täcka kostnader för provtagning och smittspårning med anledning av pandemin med 156 mnkr. Rege ringen aviserade i maj ett specialdestinerat statsbidrag till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna för intäktsbort­fall inom kollektivtrafiken. Bidraget är en kompensation för att mildra effekterna av det minskade resandet under pandemin. Region Hallands kompensation för intäktsbort­fall inom Hallandstrafiken AB uppgår till 88 mnkr. Med anledning av den rådande pandemin införde riksdag och regering tillfälliga regler för sjuklönekostnader under 2020, och regionen har kompenserats för sjuklönekostnader med totalt 42 mnkr.

Skatteintäkter

Den prognos på skatteavräkningen som Sveriges Kom­muner och Regioner publicerar i december under räken­skapsåret används vid beräkning och periodisering av årets skatteintäkter. Detta är i enlighet med rekommendation RKR R2 intäkter.

Generella statsbidrag och utjämning

De generella statsbidragen är att anse som ett allmänt finan­siellt stöd utan krav på särskilt användningsområde eller viss prestation. En annan stor intäktspost avser bidrag och avgifter rörande systemet för kommunalekonomisk utjäm­ning. Systemet för kommunalekonomisk utjämning ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla regio­ner i landet, att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Skillnader i skatteuttag ska därmed i huvudsak spegla skillnader i effektivitet, ser vice­ och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Inom de generella statsbidragen regleras också för utökade eller minskade uppdrag mellan stat och regioner enligt finansieringsprincipen.

Läkemedelsförmånen
Under generella statsbidrag och utjämning redovisas även statsbidragsintäkter avseende läkemedelsförmånen. Den 13 december 2019 godkände SKR:s styrelse en överenskom­melse om statens bidrag till regionerna för läkemedelsför­månerna som gäller för 2020. Dessa medel är ett statsbidrag för regionens kostnader för läkemedelsförmånerna, även läkemedel förskrivna enligt smittskyddslagen samt läke­medel för behandling av hepatit C.

Krisstöd och nya bidrag under året
Under 2020 har riksdagen beslutat om nya tillskott i form av generella statsbidrag till regionerna i samband med den rådande pandemin. Totalt redovisar generella statsbidrag ett överskott mot budget med 339 mnkr och består av följande poster. Riksdagen har vid två tillfällen beslutat om extra generella statsbidrag till kommunsektorn, de så kallade välfärdsmiljarderna vilket är nya satsningar på väl­färd och trygghet. Region Hallands andel uppgår till totalt 72 mnkr och med motsvarande positiva budgetav vikelse. Under året har Region Halland även erhållit fyra nya ge­nerella statsbidrag med anledning av covid­19­pandemin. Bidragen uppgår till 265 mnkr med motsvarande posi­tiva budgetavvikelse. Dessa fyra bidrag består av ett extra generellt statsbidrag i vårändringsbudgeten (145 mnkr), extra generellt statsbidrag som aviserades i juni (97 mnkr), bidrag avseende traumastöd till personal inom hälso­och sjukvården (11 mnkr) och extra stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden genom ersättning för avsättning till periodiseringsfond (12 mnkr).

KOSTNADER

Avskrivningar

Avskrivning av immateriella och materiella anläggnings­tillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden, med linjär avskrivning baserat på tillgångarnas historiska anskaffningsvärde. Avskrivning på utrustning och byggna­der påbörjas månaden efter det att investeringen är tagen i bruk. På tillgångar i form av mark, konst och pågående fastighetsarbeten görs inga avskrivningar.

Avskrivningstider:
• Bilar och andra transportmedel 3–8 år
• Byggnader (komponentavskrivning) 10–80 år
• Byggnadsinventarier 3–15 år
• Immateriella anläggningstillgångar 3–5 år
• IT­-utrustning 3–10 år
• Medicinteknisk apparatur 3–12 år
• Undervisningsutrustning 3–10 år
• Vårdutrustning 3–10 år
• Övriga maskiner och inventarier 3–10 år

Hyres- och leasingkostnader

Av regionens finanspolicy framgår att leasing i princip endast ska få förekomma när det gäller fordon. Leasing av fordon ska från och med 2016 ske via regionens avtal med Nordea, denna leasing klassificeras som finansiell leasing. Leasetagaren ska redovisa objekt som innehas enligt ett finansiellt leasingavtal som anläggningstillgång i balans­räkningen (RKR R5). Förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld i balansräkningen. Ett finansiellt leasingavtal resulterar i både avskrivningar och räntekostnader som redovisas i resultaträkningen. Regle­ring sker i samband med årsbokslutet. All övrig leasing har klassificerats som operationell leasing, här ingår bland an­nat externa lokalhyror. Regionens operationella leasingavtal redovisas som hyreskostnader i redovisningen.

Komponentredovisning

Från och med 2016 tillämpar regionen komponentredo­visning för nya byggnader. Under 2016 har historiken hanterats så att alla byggnader med väsentliga värden nu redovisas enligt komponentmetoden. Övergången till kom­ponentredovisning är i enlighet med RKR R4, materiella anläggningstillgångar. Här anges att om skillnaden i för­brukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter förväntas vara väsentlig, ska tillgången delas upp i dessa. Respektive komponent ska skrivas av separat, då avskrivningarna ska avspegla hur tillgångars värde och/eller servicepotential successivt förbrukas.

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella och immateriella anläggningstillgångar är i balansräkningen värderade till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar.

Gränsdragning mellan kostnad och investering

Region Halland ställer upp två kriterier för att anskaff­ningen ska betraktas som en investering, beloppet ska upp­gå till minst två prisbasbelopp exklusive moms (94 600 kr under 2020) och att nyttjandeperioden är minst tre år. Uppfylls inte dessa två kriterier ska anskaffningen bokföras som en driftkostnad.

Aktieägartillskott Hallandstrafiken AB

Aktieägartillskotten till Hallandstrafiken AB betraktas som en tillgång i regionens balansräkning.

Utökat driftbidrag till koncernbolagen

Regionens två helägda bolag har blivit hårt drabbade av pandemin. Hallandstrafiken AB har drabbats av ett kraftigt minskat resande, vilket har inneburit en minskning av bo­lagets biljettintäkter med cirka 45 procent. Teater Halland AB har fått ställa in sin teaterverksamhet, vilket har fått till följd att biljettintäkterna har minskat med cirka 85 procent. Regionen har under 2020 tagit beslut att garantera ekono­miskt stöd, så att bolagens aktiekapital inte skulle riskeras under 2020 eller 2021 och dels beslutat att vidta åtgärder för att konsolidera bolagen ekonomiskt under 2020. Detta har medfört kostnader för extra driftbidrag , för Hallands­trafikens del 366 mnkr och för Teater Halland 3 mnkr.

Garantikapital Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF)

LÖF:s ägare beslutade under 2015 att tillskjuta det extra kapital som behövdes enligt Solvens II regelverket. Både inbetalning av nytt garantikapital och lösen av reverser skedde under 2015. Garantikapitalet betraktas som en tillgång i balansräkningen.

Finansiella tillgångar

Regionen har en pensionsmedelsförvaltning som avses i kommunallagen 11:e kapitlet enligt tidigare beslut i region­fullmäktige. Finansverksamheten och hanteringen av finan­siella risker utgår från den av regionfullmäktige fastställda policy (RF §45/2016). Sammanfattningsvis innebär policyn att andelen aktier av pensionsmedlen får vara maximalt 40 procent. Regionen får placera i räntebärande papper där emittent är stat, kommun, bostadsinstitut och aktiebolag, med en viss rating upp till en viss volym. Även alternativa placeringar är tillåtna till en mindre volym. Regionen place­rar i företag som bedöms vara långsiktigt hållbara avseende ekonomi, miljö och samhälle. Detta innebär bland annat att regionen inte investerar i företag som utvinner fossila bränslen, omsätter vapen och krigsmateriel, pornografi, spelverksamhet eller alkohol. Denna pensionsmedelsport­följ redovisas under omsättningstillgångar. Tillgångarna
i förvaltningen värderas som en portfölj för att få en mer rättvisande bild av totalinnehavet.

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Pensioner

Pensionsskulden är den framtida skuld som regionen har till arbetstagare och pensionstagare. Det totala pensions­åtagandet för anställda i regionen beräknas av bolaget KPA Pension. Beräkningarna görs enligt RIPS (Riktlinjer för pensionsskuldsberäkning), en av Sveriges Kommuner och Regioner framtagen beräkningsmodell. Beräkningarna görs utifrån de individuppgifter som regionen har rappor­terat till KPA. Redovisning görs i enlighet med RKR R10, Pensioner. Pensionsskulden redovisas enligt den lagstad­gade blandmodellen. Detta innebär att pensionsförmåner in tjänade från och med 1998, redovisas i balansräkningen som en avsättning (skuld). I avsättningen ingår även sär­skild löneskatt motsvarande 24,26 procent av pensionsav­sättningen. Årets skuldökning ingår i posten verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen och tas inte upp som en avsättning i balansräkningen.

Framtida förväntad särskild löneskatt tas också upp inom ansvarsförbindelsen. Utbetalningar av pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas bland verksamhetens kostna­der i resultaträkningen. Räntan på avsättningen redovisas under posten finansiella kostnader.

Visstidspensioner för förtroendevalda
Beräkning görs av bolaget KPA Pension. Redovisning görs i enlighet med RKR R10, Pensioner.

ÖVRIGT

Finansiella instrument

Region Halland har tecknat ett avtal om en ränteswap med SE­banken, där en rörlig ränta byts mot en fast ränta. Regionen har därefter tecknat ett avtal med regionens helägda dotterbolag Hallandstrafiken AB om en ränteswap med motsvarande villkor. Denna hantering redovisas inte över balansräkningen, summan av ränteflödena tar ut varandra och påverkar inte Region Hallands resultat. Syftet med ränteswapen är att eliminera ränterisken hos Hallands­trafiken AB.

Upplysning om verkliga värden (bokslutsvärden):
Region Halland har tecknat en ränteswap om nominellt 179  48 134 kronor (återstår 132,3 mnkr, bokslutsvärde) och med en löptid till och med december 2034, med SE­banken och en motsvarande med Hallandstrafiken AB.

Inga räntekostnader redovisas över resultaträkningen, men swapen hade den 31 december ett verkligt värde på ­25,0 mnkr.

Konkurrensneutralitet/särredovisning tandvård
En särredovisning för tandvårdsverksamheten i Region Halland har upprättats enligt den modell som regionerna gemensamt har tagit fram. Se särskild not avseende Sär­redovisning tandvård.

Driftredovisning

KOMMENTARER EKONOMISKT RESULTAT 2020

Nedan kommenteras det ekonomiska utfallet för helåret för respektive nämnd/ styrelse.

Driftnämnden Hallands sjukhus

Hallands sjukhus uppvisar ett resultat på helåret som upp­går till 66 mnkr. Regionvården uppvisar en positiv avvikelse jämfört med budget på 26 mnkr och den egna verksam­het plus 40 mnkr, där specialisttandvården står för plus 6 mnkr, vårdval hud i balans och övrig somatisk vård för plus 33 mnkr. Cirka 14 mnkr av överskottet är den tilläggs­budget för 2019 års resultat som inte kunnat användas 2020 på grund av epidemin.

2020 års resultat präglas av pandemin, som inneburit både färre sökande och ett förändrat innehåll i vården. Detta märks också inom regionvården där kostnadsutveck­lingen varit minus 1,8 procent. I den egna verksamheten har intäkterna för cytostatika minskat jämfört med 2019. Färre behandlingar har påbörjats och det har även varit förändrade priser. Cytostatikaintäkterna är 29 mnkr lägre än budgeterat. På kostnadssidan är det utvecklingen inom läkemedel, labb och röntgen som är lägre än normalt. Läke­medel har ökat med 4,2 procent mot 2019, att jämföra med utvecklingen mellan 2019 och 2018 som var 8,9 procent. För labb och röntgen var utvecklingen mellan 2019 och 2018 4,8 procent, att jämföra med minus 3,8 procent mellan 2020 och 2019. Dessa kostnadsposter är en direkt följd av ett förändrat innehåll i vården. Denna lägre kostnadsut­veckling syns också inom hjälpmedel och material samt verksamhetsnära tjänster.

Åtgärdsplan
Utifrån nämndens åtgärdsplan för vårdval hud som beslu­tades i december 2020 har förändringar genomförts för att säkerställa den del av Hallands sjukhus hudsjukvård som ingår i sjukhusets grunduppdrag för somatisk vård. För­ändringen innebär att grunduppdraget nu har en adekvat finansiering och att vårdvalsdelen uppvisar en ekonomi i balans.

Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa

Ambulans, diagnostik och hälsa (ADH) uppvisar ett resul­tat på helåret som uppgår till ­16 mnkr vilket är en avvikel­se mot budget med motsvarande belopp. Underskottet är i sin helhet hänförlig till merkostnader kopplat till covid­19. Totalt uppgår dessa kostnader till 25 mnkr.

Samtliga verksamheter inom ADH har påverkats av pande­min. Det finns verksamheter som uppvisar plusresultat som en konsekvens av covid­19, där orsaken är att patienter inte sökt vård, exempelvis inom hörselvården som redovisar ett stort plus då färre hörapparater provats ut. Hjälpmedels­verksamheten har för första gången sedan förvaltningen bildades, en minskning av antal hjälpmedel ute hos brukare under april till september, ökning har sedan skett under hösten.

Remissinflödet inom Medicinsk diagnostik har minskat efter som sjukhusen har reducerat sin planerade verksam­het, vilket gjort att intäkterna minskat kraftigt. Detta vägs till viss del upp av att Mikrobiologen har en kraftigt ökad analysverksamhet av covid­19 och har därmed en ökad intäkt.

Åtgärdsplan
Hela underskottet är att härleda till covid­19. Det är fram­för allt remissinflödet till laboratorierna och röntgenverk­samheten som minskat och därmed genererat lägre intäkter.

Driftnämnden Psykiatri

Psykiatrin uppvisar ett resultat på helåret som uppgår till 5 mnkr vilket är en avvikelse mot budget med motsva­rande belopp. Intäktssidan redovisar en positiv avvikelse på 23 mnkr där patientavgifter, ersättning för såld vård, ersättning för personalprojekt och vårdvalsintäkter visar överskott. Kostnadssidan redovisar en negativ avvikelse med ­18 mnkr. Två områden som redovisar stora positiva avvikelser; för personalkostnader redovisas ett överskott på 13 mnkr inom förvaltningsgemensamt på grund av de senaste årens ramförstärkningar samt inom BUP på grund av vakanser. Den vuxenpsykiatriska verksamheten upp­visar underskott. Nyttjandet av bemanningspersonal har minskat totalt sett och kostnaden för bemanningsföretag är 14 procent lägre jämfört med 2019, men budgetavvikelsen är negativ med 26 mnkr.

Uppföljning per uppdrag:
• Allmän psykiatri ­5 mnkr (2019 ­16 mnkr). Under skottet består främst av kostnader för anlitade av bemannings­personal samt köpt vård inom BUP.
• Rättspsykiatri 4 mnkr (2019 +2 mnkr). Inför året för­stärktes budgeten för uppdraget utöver index. Rättspsyk­avdelning placerad i Varberg (12 vårdplatser) har varit fullbelagd större delen av året, vilket har inneburit att LRV­patienter har vårdats på icke LRV­avdelningar även under 2020.
• Vårdval specialistvård 6 mnkr (2019 +3 mnkr). Det posi­tiva resultatet för året och förbättringen förklaras helt av ökade vårdvalsintäkter och lägre bemanningskostnader jämfört med 2019.

Driftnämnden Närsjukvården

Närsjukvården redovisar ett resultat på helåret som uppgår till 10 mnkr vilket är en avvikelse mot budget med mot­svarande belopp. Pandemin har haft stor påverkan på eko­nomin. Ett intensivt arbete med att anpassa verksamheten samt särskilda ekonomiska stödåtgärder har inneburit att samtliga verksamhetsområden redovisar positiva resultat. Särskild kompensation har erhållits för sjuklönekostnader (april–juli) och kostnadsökningar för digitala distansbesök (från och med mars). Intäkter för provtagning, kopplat till covid­19 på vårdcentralerna, har också bidragit till det positiva resultatet.

Färre besök än normalt har genomförts både inom Vård­centralen Halland och inom Folktandvården vilket medfört ett betydande intäktsbortfall. Under våren var nedgången i besök cirka 30 procent för att sedan successivt återgå till att ligga strax under plan. Intäkterna i vuxentandvården är 22 mnkr lägre än under föregående år och 30 mnkr lägre än budgeterat. För Vårdcentralen Halland är intäkterna för patientavgift 10 mnkr lägre än föregående år och 12 mnkr lägre än budgeterat. För både Folktandvården och Vårdcen­tralen är dessa intäktsminskningar till största del en effekt av covid­19­pandemin. Kösituationen vid Folktandvården i Halland har dock inte förvärrats i särskilt stor utsträckning jämfört med före pandemin, eftersom man inte stängde ned några mottagningar. Riskgrupper och patienter över 70 år kallades dock inte alls i början av pandemin och har därmed uppskjuten vård.

Kostnaderna har under året ökat med cirka 3 mnkr vilket motsvarar 0,3 procent i förhållande till föregående år. Närsjukvården har i samband med pandemin fått nya och utökade uppdrag, bland annat för provtagning, Läkarmed­verkan i Hemsjukvården och Pandemimottagning med sär­skild smittspårningsenhet. Det är stora variationen mellan kostnadsposterna och det finns både kostnadsposter som markant ökat och som minskat med anledning av pande­min, som exempelvis kostnader för medicinsk diagnostik, tandvårdsmaterial, utbildning och resor. Kostnaden för inhyrd personal har ökat något under året och uppgår till 28 mnkr.

Lokala nämnder

De lokala nämndernas samlade resultat och budgetav­vikelse för 2020 uppgår till 2 mnkr. Alla sex lokala nämnder redovisar positiva resultat 2020.

Nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel

Nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel Nämnden är en beställarnämnd och bedriver ingen egen verksamhet. Verksamheten bedrivs inom Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa. Nämnden redovisar ingen avvikelse mot budget.

Driftnämnden Kultur och skola

Kultur och skola redovisar ett resultat på helåret som uppgår till 2 mnkr vilket är en avvikelse mot budget med motsvaran­de belopp. 2020 har präglats av coronapandemin vilket har inneburit anpassningar och omställningar inom alla verk­samheter. Internat och LSS­boenden har varit helt eller delvis stängda under stora delar av året som en följd av nationella rekommendationer och beslut, vilket har inneburit uteblivna hyresintäkter. Men fler elever på internatet under hösten har påverkat resultatet positivt. Sommar kurser och konferens­verksamhet, som under ett normalt år är en ganska stor del av folkhögskolornas verksamhet, har inte kunnat bedrivas utan fått ställas in. Totalt sett avslutar skolorna året med ett mindre underskott. Kultur i Halland redovisar ett överskott på knappt 2 mnkr. Art Inside Out skulle haft ett residens i Falkenberg i samarbete med Falkenbergs kommun, vilket är framflyttat till 2021. Språkstart Halland har skjutit fram starten i en kommun på grund av coronapandemin och har även valt att senarelägga vissa inköp.

Driftnämnden Regionservice

Regionservice uppvisar ett resultat på helåret som uppgår till 11 mnkr, vilket är en avvikelse mot budget med 9 mnkr då årsbudgeten uppgick till 2 mnkr. Merparten av verksam­heterna visar positivt resultat och flera av de åtgärdsinitiativ som togs fram inför den standardiserade leveransen från 2020 har gett förväntat resultat. Några negativa avvikelser är bland annat;

Färre dygnsportioner och utebliven cateringverksamhet inom Kostservice innebär ett intäktsbortfall och negativt resultat med 7 mnkr. Inköp av ett stort antal datorer (cen­tralt ägda datorer) för att möjliggöra arbete från hemmet har försämrat Regionservice resultat med 2 mnkr, samt kostnader för lokalanpassning avseende Servicecenter har försämrat resultatet med 2 mnkr.

Åtgärdsplan
I samband med att Regionservice från 2020 levererar sin nya standardiserade tjänsteleverans har ett antal initiativ tagits fram som tillsammans möjliggör en ekonomi i balans för nämnden. Initiativens besparing har en potential på 13 mnkr i helårseffekt. Ett antal av åtgärderna har gett effekt redan under 2018 och 2019. Nämndens budget för 2020 har uppgått till plus 2 mnkr, det vill säga för att uppnå en budget i balans behövde det negativa resultat som nämn­den burit med sig från 2019 (­2 mnkr) återställas under 2020, vilket nämnden har lyckats med.

Regionkontoret

Regionkontoret uppvisar ett resultat på helåret som uppgår till 131 mnkr vilket är en avvikelse mot budget med mot­svarande belopp. Störst avvikelser finns inom följande om­råden. Hälso­- och sjukvårdens utvecklingsmedel uppvisar ett överskott på 83 mnkr som en följd av pandemin, vilken har påverkat genomförandetakten av utvecklingsinsatser inom alla områden. Regionkontorets avdelningar visar ett överskott på 42 mnkr, vilket främst beror på vakanser och sjukskrivningar, ökade intäkter samt försening av insatser inom olika områden exempelvis centrala HR­insatser, Regional utvecklingsstrategi (RUS) och Framtidens vård­informationsstöd (FVIS).

Regionstyrelsens Hälso- och sjukvårdsfinansiering

Regionens kostnader för att finansiera hälso­ och sjuk­vårdsområdet uppvisar ett positivt resultat och överskott mot budget med 268 mnkr. Överskottet består till största delen av medel vilka har återsökts från staten enligt för­ordningen om ersättning för merkostnader på grund av covid­19, samt övriga riktade statsbidrag.

Poster som främst påverkat resultatet:
• Utfallet för området riktade statsbidrag visar ett stort överskott jämfört med budget med 281 mnkr. Under året har ett flertal nya statsbidrag betalats ut på grund av covid­19 pandemin vilket gör avvikelsen mot budget betydande. Kostnader som ska täckas av dessa statsbidrag återfinns i de flesta förvaltningar. Likaså har statsbidrag avseende ökade kostnader i samband med covid­19 bidragit till det stora överskottet.
• Den nära vården Vårdval Halland uppvisar underskott om 36 mnkr. Underskottet består i att en engångsersätt­ning till kommunerna för hemsjukvårdskostnader beslu­tats om 24 mnkr. Även kostnader för tekniska hjälpmedel och sjukvårdsmaterial har haft en hög kostnadsutveckling under en längre tid.
• Somatisk vård uppvisar överskott om 21 mnkr. Ersätt­ning till Hallands sjukhus för cancerbehandlingar inom ramen för cytostatikamodellen visar överskott jämfört med budget. Kostnaden för dessa är lägre än föregående år och kan kopplas till att volymerna minskat till följd av covid­19­situationen, men också till att dyra preparat bytts ut till billigare alternativ i vissa fall.
• Avtals­ och taxevård uppvisar underskott med 32 mnkr. Kostnad för vård hos vårdgivare med avtal visar inga större avvikelser mot budget, men kostnaden för vård­garanti visar underskott mot budget. Både kostnaden och avvikelsen är lägre än föregående år.

Regionstyrelsens systemförvaltning

Regionstyrelsens systemförvaltning uppvisar ett negativt resultat som uppgår till 2 mnkr, vilket är en negativ avvikel­se mot budget med motsvarande belopp.

Systemförvaltningen har påverkats negativt av ökade kost­nader för programlicenser samt kostnader för konsulter på grund av covid­19. Detta vägs upp till viss del av ett ökat antal datorarbetsplatser vilket har inneburit ökade intäkter. Resultatet har också påverkats av lägre kostnader avseende köpta personella tjänster av Regionservice IT på grund av lägre leverans än överenskommet, samt lägre kostnader för underhållsavtal, resor, utbildning och konferenser med mera.

Regionstyrelsens fastighetsförvaltning

Regionstyrelsens fastighetsförvaltning uppvisar ett resultat på helåret som uppgår till minus 13 mnkr, vilket är en avvikelse mot budget med motsvarande belopp. Året har till stor del präglats av pandemin vilket har inneburit anpassningar i vårdlokaler på flertalet utbudspunkter samt verksamheter. Det rör sig om anpassningar på akutmottag­ningarna, infektionsmottagning, upprättandet av prov­tagningslokaler samt reservgastank på Hallands sjukhus Varberg, men också triageringstält på flera håll i länet. Totalt har dessa kostnader uppgått till 11 mkr. Pande­min har även påverkat ett antal projekt som inte kunnat genomföras enligt plan, då de medfört för stor påverkan på sjukvårdens verksamhet, varför investeringsramen inte till fullo uppnåtts.

Regiongemensamma kostnader och finansiering

Regiongemensamma kostnader och finansiering är en av två verksamheter (även Regionservice) som inte har en nollbudget, utan årsbudgeten uppgår till 78 mnkr. Årets re­sultat uppgår till 302 mnkr, vilket innebär ett överskott mot budget med 224 mnkr. Regiongemensamma kostnader och finansiering har påverkats kraftigt av pandemin, vilket har medfört stora positiva och negativa avvikelser mot budget. Det positiva resultatet och budgetavvikelsen beror till stor del på överskott inom generella statsbidrag med 339 mnkr där olika krispaket kopplat till covid­19 pandemin står för större delen (265 mnkr) av överskottet, men också de så kallade välfärdsmiljarderna (72 mnkr) satsningar på välfärd och trygghet i kommunsektorn. Med anledning av den rådande pandemin införde riksdag och regering tillfälliga regler för sjuklönekostnader under 2020, vilket för regionens del innebar en kompensation och överskott med 42 mnkr. Övriga större budgetöverskott är inom pensions­området med 203 mnkr och beror främst på överskott avseende pensionsskuldens förändring (185 mnkr) och beror bland annat på att KPA har utvecklat och förfinat sin beräkningsmodell. Andra överskott är reavinster från försäljning av värdepapper (155 mnkr) och kostnads­ och intäktsutjämningen (85 mnkr).

Skatteintäkterna för 2020 är periodiserade enligt december­prognosen från Sveriges Kommuner och Regioner, vilket har resulterat i en negativ budgetavvikelse med 158 mnkr och är en konsekvens av pandemin. Den största negativa budgetavvikelse avser regionens driftbidrag till Hallands­trafiken AB. Här redovisas en negativ budgetavvikelse med 389 mnkr, vilken främst avser större driftbidrag till Hallandstrafiken för att täcka deras intäktsbortfall som beror på det minskade resandet under pandemin. Enligt riksdagsbeslut har regionen erhållit kompensation i form av ett riktat statsbidrag för intäktsbortfallet inom kollektiv­trafiken (88 mnkr). Sammantaget blir det en negativ bud­getavvikelse avseende Hallandstrafiken AB med 301 mnkr. Regionen har med anledning av pandemin gjort en extra satsning till medarbetarna med ett engångsbelopp upp­gående till 5 000 kronor, detta har resulterat i en negativ avvikelse mot budget med 64 mnkr. Fallande marknads­värde avseende regio nens pensionsplaceringar jämfört med värdet 2020­01­01 medför en negativ avvikelse mot budget (­52 mnkr).

För mer information om nämndernas och styrelsernas verksamhet och resultat hänvisas till respektive nämnds/styrelses egen årsredovisning.

Investeringsredovisning

INVESTERINGAR

Regionens investeringsbudget omsluter 753 mnkr, vilket är 214 mnkr högre än föregående års anslag. Under 2020 har regionen investerat 580 mnkr, därav 231 mnkr i utrustning, 15 mnkr i immateriella tillgångar och 295 mnkr i fastighe­ter. Investeringsnivån innebär att 77 procent (73 procent) av årets investeringsanslag har tagits i anspråk. När det gäller större fastighetsinvesteringar är det vanligt att det blir en viss tidsförskjutning mellan åren.

Region Hallands investeringsbudget enligt Mål och budget 2020 uppgick till 651 mnkr. Därefter har regionfullmäk­tige (RF, §25, 2020) justerat budgetanslagen enligt ärende resultat hantering 2019 med justering av budgetanslag 2020. Här beslutas att ombudgetera totalt 102 mnkr avseende investeringsmedel från 2019, vilket justeras i budgetansla­gen för 2020. Ny investeringsbudget för 2020 uppgår till 753 mnkr efter beslutade justeringar.

FASTIGHETER – STÖRRE ENSKILDA

Robust elförsörjning, Hallands sjukhus Varberg

Ny servis från Varbergs energi, komplettering av reserv­kraft, ny försörjningsbyggnad inklusive installationer samt uppgradering av kylsystem. I enlighet med ”Robusta sjuk-hus”. Projektet pågår även under 2021 och har löpt på i lite snabbare takt än den ursprungliga planen, varför kostna­derna överstiger budget 2020. Slutkostnaden förväntas dock hållas inom projektets totala budget.

Lokalanpassning för PIL, Hallands sjukhus Varberg

Anpassning och ombyggnad av byggnad 411 för ny samlad försörjning av patientindividuella läkemedel.

Åtgärder avfuktning sterila miljöer Hallands sjukhus Varberg

Åtgärder för att säkerställa gränsvärden för fuktighet i sterila miljöer. Utifrån förändrat klimatläge där sterila miljöer påverkas negativt av förhöjd luftfuktighet.

Åtgärder avfuktning sterila miljöer Hallands sjukhus Kungsbacka

Åtgärder för att säkerställa gränsvärden för fuktighet i sterila miljöer. Utifrån förändrat klimatläge där sterila miljöer påverkas negativt av förhöjd luftfuktighet. Nu­varande budget gjordes i ett tidigt skede och efter noggran­nare kalkylering är bedömningen att det behövs tillskott av ytterligare cirka 5 mnkr för genomförandet.

Åtgärder sterila miljöer Hallands Sjukhus Halmstad

Åtgärder för att säkerställa gränsvärden för fuktighet i sterila miljöer. Utifrån förändrat klimatläge där sterila miljöer påverkas negativt av förhöjd luftfuktighet.

Byte luftbehandlingsaggregat Halmstad, byggnad 051

Utbyte av luftbehandlingsaggregat på Hallands Sjukhus Halm­stad (byggnad 051, röntgen/förlossning) på grund av ålder.

Byte luftbehandlingsaggregat Halmstad, byggnad 191

Utbyte av luftbehandlingsaggregat på Hallands Sjukhus Halmstad (byggnad 191) på grund av ålder.

Ny ambulansstation Halmstad

Nybyggnation av ambulansstation för samlokalisering av nuvarande två ambulansstationer. Verksamheten är idag lokaliserad i två externt inhyrda lokaler, som båda bedöms vara för små och ej ändamålsenliga för aktuell verksamhet.
Byggstarten har flyttats fram, då ett förslag på reviderat vattenskyddsområde kan komma att påverka situationen. Förstudie påbörjas under hösten 2020.

Hyltebruk vårdenhet

Byte avlopp och vattenledningar, ytskikt, ventilation och radiator system samt utemiljö. I samband med upprust­ningen rivs också två äldre byggnader. Förväntas över­stiga budget något på grund av tillkommande oförutsedda tilläggsarbeten.

Torup vårdcentral, lokalanpassning

En upprustning och anpassning av befintliga lokaler för att utnyttja ytor, flöden och personalresurser på ett mer effektivt sätt.