Omvärldsperspektiv

Pandemins utbrott och konsekvenser

År 2020 har präglats av coronapandemin, vilken har gjort betydande avtryck i såväl den globala som den svenska eko­ nomin. Inför 2020 stod Sveriges regioner och kommuner inför stora utmaningar. Ekonomin var ansträngd till följd av en försvagad konjunktur i kombination med demografiska utmaningar. Som en följd av pandemin har konjunktur­ nedgången i den globala ekonomin accelererat under 2020. På global nivå har ändrade konsumtionsmönster inneburit en nedgång i både produktion, inkomst och sysselsättning. Prognosen för svensk BNP är en minskning med 3–4 pro­ cent under 2020 för att 2021 öka med 3 procent.

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, skriver i Ekonomi­-rapporten, oktober 2020, om de utmaningar som kommuner och regioner nu står inför: att fortsätta arbetet att effektivi­ sera verksamheten för att hantera den demografiska utveck­ lingen framöver, samtidigt som verksamheten ska arbeta för att komma ikapp med sådant som inte kunnat göras till följd av pandemin. De statliga tillskotten har givit goda eko­ nomiska förutsättningar för kommun­ och regionsektorn hantera pandemin. Men årets starka ekonomiska resultat riskerar att skapa förväntningar som regioner och kommu­ ner inte har möjlighet att uppfylla på längre sikt. Då det är svårt att bedöma de långsiktiga ekonomiska konsekvenser­ na av pandemin för regioner och kommuner behöver fokus ligga på att fortsätta prioritera en hållbar ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning för att på det viset stärka förmågan att hantera framtida vårdbehov, kommande investeringsutmaningar och oförutsedda händelser.

Befolkningsutveckling

Den befolkningstillväxt som sker i riket beror fortsatt till största del på den positiva nettoinvandringen, men även på ett positivt födelsenetto. Invandringen har emellertid minskat påtagligt under 2020, huvudsakligen som en följd av den pågående pandemin. I Sverige och andra västländer blir befolkningen allt äldre. Grupperna som invandrat till Sverige har generellt en låg medelålder, men är alltför få för att kunna påverka den åldrande befolkningsstrukturen i tillräckligt stor utsträckning. Andelen i yrkesför ålder minskar vilket innebär att välfärdens finansiering är en växande utmaning.

Kollektivtrafik och kultur hårt drabbade

Kollektivtrafiken i riket har påverkats genom att Folkhälso­myndighetens rekommendationer för att förhindra smittspridning har medfört ett minskat resande. Generellt finansieras trafiken till ungefär hälften med biljettintäkter och resterande del med skatteintäkter. Som en följd av minskat resande har kollektivtrafiken tappat stora delar av biljettintäkterna.

Kultursektorn har påverkats av pandemin som en följd av förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar på fler än 50 personer. Det har inneburit in­ ställda arrangemang, färre kulturupplevelser och uteblivna intäkter.

Stor omställning i hälso- och sjukvården

Pandemin har inneburit en enorm ansträngning och stor omställning för hälso­- och sjukvården med omflyttning av personal, logistikplanering och ändrade förutsättningar – ibland dagligen. Vårdutbudet förändrades snabbt för att begränsa smittspridningen samt för att kunna vårda ett stort antal smittsamma och sjuka patienter samti­digt. Antalet intensivvårdsplatser fördubblades och den planerade vården minskade vilket har fått till följd att en stor mängd operationer, utredningar och mottagnings­ besök har skjutits upp för att möjliggöra covid­19­vården. Verksamhetsområdet ortopedi är en av specialiteterna med stora minskningar i antalet utförda operationer. Inom primärvården har fokus legat på att säkra det akuta infektionsflödet och skydda riskgrupper och äldre. Även tandvården har påverkats mycket av covid­19 med ute­ blivna besök.

Digitalisering inom hälso- och sjukvården

Användandet av digitala tjänster har ökat som en följd av pandemin. Inom hälso­- och sjukvården har det under en lång tid förberetts och arbetats för att den digitala vården ska avlasta den fysiska, men utvecklingen har gått trögt. Det som tidigare hade tagit åratal att genomföra blev nu nödvändigt att snabbt ställa om till för att mildra effekterna, främst i den planerade vården, då resurserna styrdes om för att hantera pandemin. Det är viktigt att erfarenheterna vi fått under pandemin leder till en fortsatt utveckling av digitaliserade tjänster med ökad produktivitet och effektivi­tet. Digitaliseringen i vården är en möjlighet och ett verktyg men också en utmaning i sig för regioner och kommuner att i samverkan att fortsätta utveckla digitala tjänster i god­ tagbar takt för att tillgodose förväntningar, efterfrågan och behov. Med digitala verktyg kommer vård att kunna utföras nära patienten och mer anpassat till patientens behov.

(Källa: Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, Ekonomirapporten, oktober 2020)